Januari 2001
Läsposition 36

Läs sidans text
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
Marknaden är i uppvaknande inför handel med personuppgifter
Mattias Svahn, internetombudsmannen
Hemliga uppgifter lämnas ut av
med personuppgifter sinsemellan. Det är något som företagen ogärna talar om.
– Det enda man kan vara säker på är att det sker. Marknaden är i uppvaknande inför handel med personuppgifter, säger Mattias Svahn.
Sverige har mycket starka lagar som bevakar användningen av personuppgifter, men tekniken utvecklas snabbt. Snabbare än man hinner skriva om lagen. Idag ligger det dessutom ett EG-direktiv i botten som gör att lagändringen blir ännu svårare och tar längre tid.
I FEL HÄNDER
Filmer som ”The Net” och ”Enemy of the State”, böcker som ”Brandvägg” och ”1984” är rena rama barnleken jämfört med de tekniska möjligheter som finns i dagens samhälle. I en ond tid och ett ont samhälle, där alla lagar hade satts ur spel, skulle allt vara möjligt.
Robert Dahlsjö som forskar i säkerhetspolitik på FOA spekulerar över vad som skulle kunna hända om tekniken kom i fel händer.
– Läderrockarnas tid är förbi. Det var länge sedan det sprang omkring en massa mörka mystiska män och skuggade folk i hemlighet. Skulle man verkligen vilja övervaka folk idag finns det inga gränser för vad man kan göra. Vi lämnar spår efter oss överallt – bensinkort, betalkort och mobiltelefoner. Det skulle vara en lätt sak att spåra folk som försökte gömma sig. Man skulle kunna spåra avhoppare, kronvittnen och andra fiender. Framför allt skulle det gå att göra det med mindre folk och mindre resurser, säger han.
Han tror även att det skulle vara mycket lättare att hitta potentiella spioner idag än för några år sedan.
– Det skulle vara relativt enkelt att identifiera människor som antingen har en intressant ställning idag eller som kan tänkas få en intressant ställning inom ett par år. Det skulle också vara lätt att skapa sig en bild av tänkbara kandidater, utifrån svaga karaktärsdrag eller andra problem. Vem dricker för mycket, vem har gjort något som vi kan utnyttja för utpressning och så vidare. Ett vanligt sätt att rekrytera spioner har alltid varit att iscensätta händelser, till exempel en krock eller en fejkad kidnappning, för att få den utvalda att tro att den står i något slags tacksamhetsskuld. Allt sådant skulle vara oerhört mycket enklare att arrangera idag. Att kartlägga människors liv och vanor skulle vara lätt.
DE FÖRFÖLJDA
Det finns personer i vårt land som lever under skyddad identitet av skilda anledningar. Myndigheterna kan bevilja dem antingen spärrmarkeringar i folkbokföringsregistret, kvarskrivning, som innebär att man får vara skriven på en annan adress än den man bor på, eller fingerade identitetsuppgifter, vilket dock är mycket ovanligt.
Den största enskilda gruppen bland dessa människor är hotade och misshandlade kvinnor. Bland de övriga finns personer som är politiskt förföljda, hotade vittnen och poliser.
Men trots att de här människornas uppgifter skall vara skyddade läcker de ändå ofta ut.
Tidigare i år upptäckte polisen att en grupp nynazister hade fått tag på personuppgifter om antinazister genom försäkringskassans dataregister. Detta trots att samtliga namn- och adressuppgifter var försedda med spärrmarkeringar. Enligt uppgifter till polisen hade nynazisterna tvingat handläggaren att plocka fram informationen genom hot.
Gunnar på väg till apoteket. Där hämtar han ut ett recept. Uppgiften lagras i ett register.
– Det är klart att det har blivit väldigt mycket lättare att hitta personer på grund av att det har blivit enklare att söka i dataregister, men samtidigt har det också blivit lättare att skydda identiteter och spärra uppgifter, eftersom kommunikationen går snabbare. Den mänskliga faktorn spelar ju förstås alltid in, och det är klart att det händer att folk gör misstag, säger Olof Forsberg, skattedirektör och handläggare av den här typen av frågor. Men han tror ändå inte att riskerna har blivit större med den ökade datoriseringen.
Trots detta finns det många kvinnor med skyddade uppgifter som har haft dåliga erfarenheter av myndigheternas sätt att handskas med den här typen av ärenden. Försäkringskassorna
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
36 GURu JANUARI 2001 med personuppgifter sinsemellan. Det är något som företagen ogärna talar om. – Det enda man kan vara säker på är att det sker. Marknaden är i uppvaknande inför handel med personuppgifter, säger Mattias Svahn. Sverige har mycket starka lagar som bevakar användningen av personuppgifter, men tekni- ken utvecklas snabbt. Snabbare än man hinner skriva om lagen. Idag ligger det dessutom ett eg-direktiv i botten som gör att lagändringen blir ännu svårare och tar längre tid. I fel händer ◗ Filmer som ”The Net” och ”Enemy of the State”, böcker som ”Brandvägg” och ”1984” är rena rama barnleken jämfört med de tekniska möjligheter som finns i dagens samhälle. I en ond tid och ett ont samhälle, där alla lagar hade satts ur spel, skulle allt vara möjligt. Robert Dahlsjö som forskar i säkerhetspoli- tik på foa spekulerar över vad som skulle kunna hända om tekniken kom i fel händer. – Läderrockarnas tid är förbi. Det var länge sedan det sprang omkring en massa mörka mys- tiska män och skuggade folk i hemlighet. Skulle man verkligen vilja övervaka folk idag finns det inga gränser för vad man kan göra. Vi lämnar spår efter oss överallt – bensinkort, betalkort och mobiltelefoner. Det skulle vara en lätt sak att spåra folk som försökte gömma sig. Man skulle kunna spåra avhoppare, kronvittnen och andra fiender. Framför allt skulle det gå att göra det med mindre folk och mindre resurser, säger han. Han tror även att det skulle vara mycket lät- tare att hitta potentiella spioner idag än för några år sedan. – Det skulle vara relativt enkelt att identifie- ra människor som antingen har en intressant ställning idag eller som kan tänkas få en intres- sant ställning inom ett par år. Det skulle också vara lätt att skapa sig en bild av tänkbara kan- didater, utifrån svaga karaktärsdrag eller andra problem. Vem dricker för mycket, vem har gjort något som vi kan utnyttja för utpressning och så vidare. Ett vanligt sätt att rekrytera spioner har alltid varit att iscensätta händelser, till exempel en krock eller en fejkad kidnappning, för att få den utvalda att tro att den står i något slags tacksamhetsskuld. Allt sådant skulle vara oerhört mycket enklare att arrangera idag. Att kartlägga människors liv och vanor skulle vara lätt. De förfölda ◗ Det finns personer i vårt land som lever under skyddad identitet av skilda anledningar. Myndigheterna kan bevilja dem antingen spärrmarkeringar i folkbokföringsregistret, kvarskrivning, som innebär att man får vara skriven på en annan adress än den man bor på, eller fingerade identitetsuppgifter, vilket dock är mycket ovanligt. den största enskilda gruppen bland dessa människor är hotade och misshandlade kvinnor. Bland de övriga finns personer som är politiskt förföljda, hotade vittnen och poliser. Men trots att de här människornas uppgifter skall vara skyddade läcker de ändå ofta ut. Tidigare i år upptäckte polisen att en grupp nynazister hade fått tag på personuppgifter om antinazister genom försäkringskassans datare- gister. Detta trots att samtliga namn- och adressuppgifter var försedda med spärrmarke- ringar. Enligt uppgifter till polisen hade ny- nazisterna tvingat handläggaren att plocka fram informationen genom hot. – Det är klart att det har blivit väldigt myck- et lättare att hitta personer på grund av att det har blivit enklare att söka i dataregister, men samtidigt har det också blivit lättare att skydda identiteter och spärra uppgifter, eftersom kom- munikationen går snabbare. Den mänskliga faktorn spelar ju förstås alltid in, och det är klart att det händer att folk gör misstag, säger Olof Forsberg, skattedirektör och handläggare av den här typen av frågor. Men han tror ändå inte att riskerna har blivit större med den ökade datoriseringen. trots detta finns det många kvinnor med skyddade uppgifter som har haft dåliga erfaren- heter av myndigheternas sätt att handskas med den här typen av ärenden. Försäkringskassorna påslagen mobiltelefon kontinuerligt. Alla uppgifter om alla mobilsamtal, inklusive var en mobiltelefon befin- ner sig under samtalet, sparas i tio år. Gunnar lämnar tillbaka en skjorta. Registrering sker i kontokortsföretagets register. Det finns möjlighet för kontokortsföre- tag att lägga in kommentarer om sina kunder i register. Gunnar går förbi apoteket och hämtar ut ett recept. Förra året fick Apoteket AB kritik för att de lägger in otillåtna uppgifter i receptregistret, samtidigt som de också hämtar in vissa uppgifter från andra register trots att lagen säger att det är förbjudet. Personalen har dessutom tillgång till för mycket uppgifter, och sökmöjligheterna i registret är för många, enligt datainspektionen. Dessutom påpe- kades brister i it-säkerheten. Gunnar går in på en galle- ria. Han köper en skiva, ett par strumpor och en present till en vän. Varje gång han handlar med betalkort, cashkort, kundkort eller Hemliga uppgifter lämnas ut av 13.10 13.18 12..57 ◗ I FEL HÄNDER DE FÖRFÖLJDA Gunnar på väg till apoteket. Där hämtar han ut ett recept. Uppgiften lagras i ett register. Mattias Svahn, internetombudsmannen ’’Marknaden är i uppvaknande inför handel med personuppgifter ’’ 13.10: Gunnar går till apoteket och hämtar medicin. Uppgiften lagras i receptregistret.