guru.

Januari 2001

Läsposition 36

Originalsida, Januari 2001, läsposition 36
Originalbilden är referensen. Klicka för att förstora.

Läs sidans text

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

Marknaden är i uppvaknande inför handel med personuppgifter

Mattias Svahn, internetombudsmannen

Hemliga uppgifter lämnas ut av

med personuppgifter sinsemellan. Det är något som företagen ogärna talar om.

– Det enda man kan vara säker på är att det sker. Marknaden är i uppvaknande inför handel med personuppgifter, säger Mattias Svahn.

Sverige har mycket starka lagar som bevakar användningen av personuppgifter, men tekniken utvecklas snabbt. Snabbare än man hinner skriva om lagen. Idag ligger det dessutom ett EG-direktiv i botten som gör att lagändringen blir ännu svårare och tar längre tid.

I FEL HÄNDER

Filmer som ”The Net” och ”Enemy of the State”, böcker som ”Brandvägg” och ”1984” är rena rama barnleken jämfört med de tekniska möjligheter som finns i dagens samhälle. I en ond tid och ett ont samhälle, där alla lagar hade satts ur spel, skulle allt vara möjligt.

Robert Dahlsjö som forskar i säkerhetspolitik på FOA spekulerar över vad som skulle kunna hända om tekniken kom i fel händer.

– Läderrockarnas tid är förbi. Det var länge sedan det sprang omkring en massa mörka mystiska män och skuggade folk i hemlighet. Skulle man verkligen vilja övervaka folk idag finns det inga gränser för vad man kan göra. Vi lämnar spår efter oss överallt – bensinkort, betalkort och mobiltelefoner. Det skulle vara en lätt sak att spåra folk som försökte gömma sig. Man skulle kunna spåra avhoppare, kronvittnen och andra fiender. Framför allt skulle det gå att göra det med mindre folk och mindre resurser, säger han.

Han tror även att det skulle vara mycket lättare att hitta potentiella spioner idag än för några år sedan.

– Det skulle vara relativt enkelt att identifiera människor som antingen har en intressant ställning idag eller som kan tänkas få en intressant ställning inom ett par år. Det skulle också vara lätt att skapa sig en bild av tänkbara kandidater, utifrån svaga karaktärsdrag eller andra problem. Vem dricker för mycket, vem har gjort något som vi kan utnyttja för utpressning och så vidare. Ett vanligt sätt att rekrytera spioner har alltid varit att iscensätta händelser, till exempel en krock eller en fejkad kidnappning, för att få den utvalda att tro att den står i något slags tacksamhetsskuld. Allt sådant skulle vara oerhört mycket enklare att arrangera idag. Att kartlägga människors liv och vanor skulle vara lätt.

DE FÖRFÖLJDA

Det finns personer i vårt land som lever under skyddad identitet av skilda anledningar. Myndigheterna kan bevilja dem antingen spärrmarkeringar i folkbokföringsregistret, kvarskrivning, som innebär att man får vara skriven på en annan adress än den man bor på, eller fingerade identitetsuppgifter, vilket dock är mycket ovanligt.

Den största enskilda gruppen bland dessa människor är hotade och misshandlade kvinnor. Bland de övriga finns personer som är politiskt förföljda, hotade vittnen och poliser.

Men trots att de här människornas uppgifter skall vara skyddade läcker de ändå ofta ut.

Tidigare i år upptäckte polisen att en grupp nynazister hade fått tag på personuppgifter om antinazister genom försäkringskassans dataregister. Detta trots att samtliga namn- och adressuppgifter var försedda med spärrmarkeringar. Enligt uppgifter till polisen hade nynazisterna tvingat handläggaren att plocka fram informationen genom hot.

Gunnar på väg till apoteket. Där hämtar han ut ett recept. Uppgiften lagras i ett register.

– Det är klart att det har blivit väldigt mycket lättare att hitta personer på grund av att det har blivit enklare att söka i dataregister, men samtidigt har det också blivit lättare att skydda identiteter och spärra uppgifter, eftersom kommunikationen går snabbare. Den mänskliga faktorn spelar ju förstås alltid in, och det är klart att det händer att folk gör misstag, säger Olof Forsberg, skattedirektör och handläggare av den här typen av frågor. Men han tror ändå inte att riskerna har blivit större med den ökade datoriseringen.

Trots detta finns det många kvinnor med skyddade uppgifter som har haft dåliga erfarenheter av myndigheternas sätt att handskas med den här typen av ärenden. Försäkringskassorna

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

36 GURu JANUARI 2001
med personuppgifter sinsemellan. Det är något
som företagen ogärna talar om.
– Det enda man kan vara säker på är att det
sker. Marknaden är i uppvaknande inför handel
med personuppgifter, säger Mattias Svahn.
Sverige har mycket starka lagar som bevakar
användningen av personuppgifter, men tekni-
ken utvecklas snabbt. Snabbare än man hinner
skriva om lagen. Idag ligger det dessutom ett
eg-direktiv i botten som gör att lagändringen
blir ännu svårare och tar längre tid.
I fel händer
◗ Filmer som ”The Net” och ”Enemy of the
State”, böcker som ”Brandvägg” och ”1984” är
rena rama barnleken jämfört med de tekniska
möjligheter som finns i dagens samhälle. I en
ond tid och ett ont samhälle, där alla lagar hade
satts ur spel, skulle allt vara möjligt.
Robert Dahlsjö som forskar i säkerhetspoli-
tik på foa spekulerar över vad som skulle
kunna hända om tekniken kom i fel händer.
– Läderrockarnas tid är förbi. Det var länge
sedan det sprang omkring en massa mörka mys-
tiska män och skuggade folk i hemlighet. Skulle
man verkligen vilja övervaka folk idag finns det
inga gränser för vad man kan göra. Vi lämnar
spår efter oss överallt – bensinkort, betalkort
och mobiltelefoner. Det skulle vara en lätt sak
att spåra folk som försökte gömma sig. Man
skulle kunna spåra avhoppare, kronvittnen och
andra fiender. Framför allt skulle det gå att göra
det med mindre folk och mindre resurser, säger
han.
Han tror även att det skulle vara mycket lät-
tare att hitta potentiella spioner idag än för
några år sedan.
– Det skulle vara relativt enkelt att identifie-
ra människor som antingen har en intressant
ställning idag eller som kan tänkas få en intres-
sant ställning inom ett par år. Det skulle också
vara lätt att skapa sig en bild av tänkbara kan-
didater, utifrån svaga karaktärsdrag eller andra
problem. Vem dricker för mycket, vem har gjort
något som vi kan utnyttja för utpressning och
så vidare. Ett vanligt sätt att rekrytera spioner
har alltid varit att iscensätta händelser, till
exempel en krock eller en fejkad kidnappning,
för att få den utvalda att tro att den står i något
slags tacksamhetsskuld. Allt sådant skulle vara
oerhört mycket enklare att arrangera idag. Att
kartlägga människors liv och vanor skulle vara
lätt.
De förfölda
◗ Det finns personer i vårt land som lever under
skyddad identitet av skilda anledningar.
Myndigheterna kan bevilja dem antingen
spärrmarkeringar i folkbokföringsregistret,
kvarskrivning, som innebär att man får vara
skriven på en annan adress än den man bor på,
eller fingerade identitetsuppgifter, vilket dock
är mycket ovanligt.
den största enskilda gruppen bland
dessa människor är hotade och misshandlade
kvinnor. Bland de övriga finns personer som är
politiskt förföljda, hotade vittnen och poliser.
Men trots att de här människornas uppgifter
skall vara skyddade läcker de ändå ofta ut.
Tidigare i år upptäckte polisen att en grupp
nynazister hade fått tag på personuppgifter om
antinazister genom försäkringskassans datare-
gister. Detta trots att samtliga namn- och
adressuppgifter var försedda med spärrmarke-
ringar. Enligt uppgifter till polisen hade ny-
nazisterna tvingat handläggaren att plocka
fram informationen genom hot.
– Det är klart att det har blivit väldigt myck-
et lättare att hitta personer på grund av att det
har blivit enklare att söka i dataregister, men
samtidigt har det också blivit lättare att skydda
identiteter och spärra uppgifter, eftersom kom-
munikationen går snabbare. Den mänskliga
faktorn spelar ju förstås alltid in, och det är
klart att det händer att folk gör misstag, säger
Olof Forsberg, skattedirektör och handläggare
av den här typen av frågor. Men han tror ändå
inte att riskerna har blivit större med den ökade
datoriseringen.
trots detta finns det många kvinnor med
skyddade uppgifter som har haft dåliga erfaren-
heter av myndigheternas sätt att handskas med
den här typen av ärenden. Försäkringskassorna
påslagen mobiltelefon kontinuerligt.
Alla uppgifter om alla mobilsamtal,
inklusive var en mobiltelefon befin-
ner sig under samtalet, sparas i tio
år.
Gunnar lämnar tillbaka en
skjorta. Registrering sker i
kontokortsföretagets register. Det
finns möjlighet för kontokortsföre-
tag att lägga in kommentarer om
sina kunder i register.
Gunnar går förbi apoteket
och hämtar ut ett recept.
Förra året fick Apoteket AB kritik för
att de lägger in otillåtna uppgifter i
receptregistret, samtidigt som de
också hämtar in vissa uppgifter från
andra register trots att lagen säger
att det är förbjudet. Personalen har
dessutom tillgång till för mycket
uppgifter, och sökmöjligheterna i
registret är för många, enligt
datainspektionen. Dessutom påpe-
kades brister i it-säkerheten.
Gunnar går in på en galle-
ria. Han köper en skiva, ett
par strumpor och en present till en
vän. Varje gång han handlar med
betalkort, cashkort, kundkort eller
Hemliga uppgifter lämnas ut av
13.10
13.18
12..57
◗
I FEL HÄNDER
DE FÖRFÖLJDA
Gunnar på väg till apoteket. Där hämtar han
ut ett recept. Uppgiften lagras i ett register.
Mattias Svahn, internetombudsmannen
’’Marknaden är i uppvaknande inför
handel med personuppgifter
’’
13.10: Gunnar går till apoteket och hämtar medicin. Uppgiften lagras i receptregistret.

Texter på sidan

Samma position i PDF →