guru.

Januari 2001

Läsposition 37

Originalsida, Januari 2001, läsposition 37
Originalbilden är referensen. Klicka för att förstora.

Läs sidans text

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

Den stora rubriken är fördelad över uppslaget. Här återges den del som syns på den här källsidan.

v myndigheterna

Gunnar shoppar i en galleria. Han handlar med betalkort. Inköpen registreras.

har till exempel länge haft problem med att uppgifter om hotade personer lämnas ut av misstag, i vissa fall till personen som utgör hotet.

– I ett datoriserat samhälle som värnar om offentligheten kan det vara svårt för enskilda personer att få ett effektivt skydd, säger Malin, som tillhör det fåtal personer som har beviljats kvarskrivning i Sverige.

Malin är skriven i Stockholm, hon betalar skatt där, och all hennes post skickas via en adress på skattemyndigheten, men idag lever hon tillsammans med sitt barn på en hemlig ort i Sverige.

– Tidigare hade jag bara skyddade uppgifter i form av spärrmarkeringar, men det betyder ingenting. En journalist gjorde till exempel en enkel test med mina uppgifter. Hon ringde runt till olika myndigheter och presenterade sig i mitt namn. Hon sa att hennes post var eftersänd i flera led, och undrade vilken adress de hade i sitt register. Då fick hon ut alla mina uppgifter, säger Malin.

Malin är dock noga med att betona att personer som lämnar ut hemliga uppgifter av misstag aldrig menar något illa.

– De blir helt förtvivlade när de förstår vad de har gjort. Men det är inte deras fel. Det är myndigheterna och företagen som har för stort ansvar. Idag kan vem som helst få upp spärrmarkerade uppgifter, det är helt vansinnigt, för det handlar om liv eller död. Det borde inte gå att få fram sådana uppgifter för vem som helst, säger hon.

MALIN KAN ALDRIG lämna ut sitt personnummer. Inte i videobutiken, inte på vårdcentralen och inte på ICA. Hon säger att hon har blivit van. Men samhället har ibland svårt att förstå.

– Mitt elbolag har ingen förståelse alls. De säger att de måste ha mitt personnummer och min adress för att jag skall kunna ha ett abonnemang. Jag har försökt att förklara att jag är kvarskriven. Att jag bor här trots att jag är skriven i Stockholm, att jag inte kan lämna ut min riktiga adress, men då säger de att jag inte kan få någon el. Det blir mycket sånt. Vi har ett fält här i datorn som måste fyllas i, säger de.

Datoriserade arkiv eller pappersarkiv. Hur stor är då skillnaden?

Efter ett och ett halvt år har Malin till slut lyckats få sina uppgifter i dagisets dataregister raderade. Idag finns de bara på papper.

– Tillgängligheten är mycket större för datoriserade uppgifter, och då ökar naturligtvis felmarginalen samtidigt, säger Malin. ■

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

JANUARI 2001 GURu 37
har till exempel länge haft problem med att
uppgifter om hotade personer lämnas ut av
misstag, i vissa fall till personen som utgör hotet.
– I ett datoriserat samhälle som värnar om
offentligheten kan det vara svårt för enskilda
personer att få ett effektivt skydd, säger Malin,
som tillhör det fåtal personer som har beviljats
kvarskrivning i Sverige.
Malin är skriven i Stockholm, hon betalar
skatt där, och all hennes post skickas via en
adress på skattemyndigheten, men idag lever
hon tillsammans med sitt barn på en hemlig
ort i Sverige.
– Tidigare hade jag bara skyddade uppgif-
ter i form av spärrmarkeringar, men det bety-
der ingenting. En journalist gjorde till exem-
pel en enkel test med mina uppgifter. Hon
ringde runt till olika myndigheter och presen-
terade sig i mitt namn. Hon sa att hennes post
var eftersänd i flera led, och undrade vilken
adress de hade i sitt register. Då fick hon ut alla
mina uppgifter, säger Malin.
Malin är dock noga med att betona att per-
soner som lämnar ut hemliga uppgifter av
misstag aldrig menar något illa.
– De blir helt förtvivlade när de förstår vad
de har gjort. Men det är inte deras fel. Det är
myndigheterna och företagen som har för
stort ansvar. Idag kan vem som helst få upp
spärrmarkerade uppgifter, det är helt vansin-
nigt, för det handlar om liv eller död. Det
borde inte gå att få fram sådana uppgifter för
vem som helst, säger hon.
malin kan aldrig lämna ut sitt person-
nummer. Inte i videobutiken, inte på vårdcen-
tralen och inte på ica. Hon säger att hon har bli-
vit van. Men samhället har ibland svårt att för-
stå.
– Mitt elbolag har ingen förståelse alls. De
säger att de måste ha mitt personnummer
och min adress för att jag skall kunna ha ett
abonnemang. Jag har försökt att förklara att
jag är kvarskriven. Att jag bor här trots att jag
är skriven i Stockholm, att jag inte kan lämna
ut min riktiga adress, men då säger de att jag
inte kan få någon el. Det blir mycket sånt. Vi
har ett fält här i datorn som måste fyllas i,
säger de.
Datoriserade arkiv eller pappersarkiv. Hur
stor är då skillnaden?
Efter ett och ett halvt år har Malin till slut
lyckats få sina uppgifter i dagisets dataregister
raderade. Idag finns de bara på papper.
– Tillgängligheten är mycket större för
datoriserade uppgifter, och då ökar naturligt-
vis felmarginalen samtidigt, säger Malin. ■
bonuskort sker en registrering.
Just nu håller man på att utveckla
så kallade fler-applikationskort,
det vill säga kort som kan innehålla
flera funktioner. Alla uppgifter om
kunderna samlas sedan i en cen-
tral databas.
Gunnar är tillbaka på job-
bet. Ringer och beställer
en flygbiljett till Paris. Registrering
sker i flygbolagens globala bok-
ningssystem. Här kan man se hur
kunderna reser. Av passagerarnas
önskemål kan man dessutom få
reda på om resenären reser i en
speciell grupp, om han är diabeti-
ker, vegetarian, muslim, emigrant,
blind, döv eller rullstolsbunden. En
undersökning som EU-kommissio-
nen har låtit göra visar att alla bolag
kan få fram uppgifter om alla pas-
sagerare. Detta strider mot princi-
pen att upplysningar som har sam-
lats in för ett ändamål inte får
användas till något annat.
Uppgifterna sparas i 72 timmar efter
resans slut.
Gunnar ringer och bokar
hotell till sin resa.
Registrering sker i hotellets datori-
v myndigheterna
14.24
14.32
14.24: Gunnar ringer och beställer en flygbiljett. Uppgifter sparas i flygbolagets globala bokningssystem.
◗
PUL (Personuppgiftslagen) som bygger på EU-
direktiv ersatte den tidigare gällande Datalagen
(DL) i oktober 1998, och meningen är att PUL ska
skydda enskilda personer mot kränkning av den
personliga integriteten vid registrering och
annan behandling av personuppgifter.
PUL är tillämplig på helt eller delvis automatise-
rad behandling av personuppgifter.
Nu är dessutom ett nytt EU-direktiv på gång,
som innebär att (förutsatt att det genomförs
som förslaget nu är skrivet) obeställd direktre-
klam per e-post helt förbjuds utom till dem som
aktivt uttryckt att de vill ha vissa erbjudanden,
så kallad opt-in. Beställd e-postreklam kommer
att tillåtas fullt ut och uppmuntras.
Detta direktiv skall införas nyåret 2001/2002,
men det är knappast troligt att den tidtabellen
kommer att hålla. Om den ska göra det måste
den svenska regeringen ta initiativet i denna
fråga under det svenska ordförandeskapet under
våren 2001.
◗
◗
MOT TELEFONFÖRSÄLJARE: Ring Nix-telefon på
020-27 70 00 och knappa in ditt telefonnummer.
Efter några dagar får du ett brev med ett annat
020-nummer och en kod. Ring numret och knap-
pa in koden så spärras din telefon för marknads-
föringssamtal.
MOT DIREKTREKLAM: Skriv till SPAR-nämnden, BOX
2280, 103 17 Stockholm och skriv att du inte vill
att de uppgifter som finns om dig i SPAR skall
lämnas ut för direktreklam. Ange namn, adress
och personnummer.
MOT ÖVERVAKNING PÅ NÄTET: Ladda ner en anony-
mizer.
www.zeroknowledge.com: Amerikanska
Zeroknowledge garanterar total anonymitet och
total frihet från övervakning. För 50 dollar kryp-
terar och omdirigerar deras Freedom-program
all kommunikation mellan kunden och företagen
så att kundens namn och ISP-adress är hemlig.
www.e-respect.com: E-respect gör det enklare
att tacka nej till spam (e-postreklam som skick-
as ut slumpvis) och det byter ut kundens ISP.
adress mot ett särskilt nummer. E-respect skyd-
dar dock inte mot oönskade cookies.
www.internet.junkbusters.com/ht/sv: Junkbuster
är ett program som skyddar din integritet genom
att filtrera bort cookies. Programmet är helt gra-
tis.
Gunnar shoppar i en galleria. Han handlar
med betalkort. Inköpen registreras.
Skydda dig mot reklam
Kort om PUL

Texter på sidan

Samma position i PDF →