Januari 2001
Läsposition 35

Läs sidans text
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
Snart kommer det säkert att finnas en mobiltelefon som gör det möjligt att se var alla kompisarna befinner sig
Kricke Perez, medlems- och communitychef för webbsajten Passagen.
e individ är lätt att följa
Gunnar i taxi från bostaden. Hans adress är automatiskt kopplad till hemtelefonnumret.
om var de befinner sig någonstans. Och vilken förälder skulle kunna motstå frestelsen att stoppa på treåringen en liten sändare så att det alltid gick att spåra barnet, ifall att? Men vill vi verkligen kunna ta reda på var kompisarna eller maken befinner sig hela tiden, och framför allt – vill vi att de skall kunna ta reda på detsamma om oss?
Anders Ewerman är framtidsforskare och han tycker att vi har en alldeles för negativ syn på den kommersiella övervakningen. Hans teori är att vi tar med oss de olustkänslor som vi känner inför att bli övervakade av myndigheter även när det gäller kommersiell registrering.
– Vi upplever det nästan som om kronofogden är ute efter oss, men så är det ju inte. Det här är någonting positivt, och det kommer vi att inse med tiden. Men just nu befinner vi oss i en övergångsperiod, säger han.
FRESTELSERNA
Mer teknik, mer möjligheter och framför allt fler frestelser. Vad händer om företagen börjar missbruka sin information i jakten på de lönsamma kunderna? Om försäkringsföretagen sätter upp en inofficiell svart lista över folk som köper Lucky Strike utan filter, konsumerar för många sexpack eller hänger för mycket på krogen.
– Det skulle skada hela vår trovärdighet om vi gick bakom ryggen på våra kunder. Dessutom finns det starka lagar som reglerar hanteringen av personuppgifter, säger Mårten Ajne på SEB Trygg Liv.
Enligt Mårten Ajne använder man sig av samma informationskällor idag som man alltid har gjort.
Tekniken har inte förändrat någonting i riskbedömningsförfarandet.
Bemanningsföretagen har dock visat sig vara lite väl tjänstvilliga när det gäller upplysningar om deras anställda. När Expressen ringde runt och utgav sig för att vara en kund som ville ha tag på anställda som inte ”riskerade” att bli gravida, var 7 av 8 förmedlare tillmötesgående.
– Jag kan gå igenom vårt register för att se vilka som har lägst risk för ert företag. Är vår arbetstagare 30 år och har två äldre barn kanske det inte är så stor chans att hon blir gravid igen, sa en förmedlare på Olsten och berättade att hon i sitt register kunde se en bild över arbetstagarnas familjesituation och barnens ålder.
Kan man lita på att bemanningsföretagen inte kommer att kolla upp folks religion, dryckesvanor eller sexuella läggningar med hjälp av den nya tekniken, allt för att tillmötesgå kundernas förfrågningar?
Gunnar på väg till bussen. Bussresan registreras när han drar sitt busskort.
– Vi har bara vårt eget register med personuppgifter som ligger i en kandidatbank, och det registret grundar sig på frivilliga uppgifter. Vi köper inte register från andra företag, och vi säljer inga register heller, säger Hans Urus som är informationsansvarig på Proffice.
Företagen säger sig stå på lagens och kundernas sida. Trovärdighet och seriositet är två viktiga begrepp som man gärna håller fram. Samtidigt är det bara att titta på vad som har hänt i USA, där lagstiftningen är mycket svagare än i Sverige.
I februari i år avslöjades att det amerikanska företaget Doubleclick hade registrerat 100 miljoner anonyma kunders nätvanor och sedan köpt in personuppgifter om 90 miljoner hushåll av direktreklamföretaget Abacus och lagt ihop dem. Data om flera hundra miljoner amerikaner, deras köp- och nätvanor, namn och adresser hade köpts och sålts utan de registrerades vetskap. I april i år avslöjades det att Aureate, i dag kallat Radiate, i hemlighet hade installerat cookies i 400 gratisprogram. Cookien fortsatte att registrera surfvanorna även efter att man hade avinstallerat programmet, och det hann lägga sig i 22 miljoner datorer innan det avslöjades.
Personuppgifter är en mycket attraktiv vara i USA, och i den amerikanska pressen kan man till och med hitta kundregister till försäljning under rubriken Till salu på annonssidorna.
– När ett företag i USA går i konkurs har konkursförvaltaren rätt att sälja ut allting av värde, inklusive personuppgifter och kundregister, säger Mattias Svahn på internetombudsmannen.
Ingen vet riktigt hur mycket de svenska företagen handlar
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
JANUARI 2001 GURu 35 Gunnar kommer in på jobbet och går ut på nätet. Registrering sker. En cookies är en datafil som skickas till ens dator när man besöker vissa hemsi- dor eller bannerannonser. När man sedan besöker en helt annan hem- sida skickar cookien ett meddelande till företaget om vad man har tittat på och när. Ens vanor kartläggs. Förutsatt att man inte har lämnat ut några personuppgifter kan cookien dock inte sammankopplas med någon person, utan bara med datorns IP-nummer. Gunnar kollar e-posten, och öppnar ett meddelande från ett internetföretag. Registrering sker. När ett företag har skickat en cookie tillsammans med ett mail kan datorns IP-nummer plötsligt kopplas samman med ens namn. Man är inte längre anonym, men man vet inte om det. Gunnars lunchträff är sen. Gunnar ringer på mobilen. Både mottagarens och avsändarens abonnentnummer registreras till- sammans med tidpunkten för sam- talet, samtalets längd och mobilte- lefonens position. Operatören kan även få fram positioner för varje om var de befinner sig någonstans. Och vilken förälder skulle kunna motstå frestelsen att stoppa på treåringen en liten sändare så att det alltid gick att spåra barnet, ifall att? Men vill vi verkligen kunna ta reda på var kompisarna eller maken befinner sig hela tiden, och framför allt – vill vi att de skall kunna ta reda på det- samma om oss? Anders Ewerman är framtidsforskare och han tycker att vi har en alldeles för negativ syn på den kommersiella övervakningen. Hans teori är att vi tar med oss de olustkänslor som vi känner inför att bli övervakade av myndigheter även när det gäller kommersiell registrering. – Vi upplever det nästan som om kronofog- den är ute efter oss, men så är det ju inte. Det här är någonting positivt, och det kommer vi att inse med tiden. Men just nu befinner vi oss i en övergångsperiod, säger han. ◗ Mer teknik, mer möjligheter och framför allt fler frestelser. Vad händer om företagen börjar missbruka sin information i jakten på de lönsam- ma kunderna? Om försäkringsföretagen sätter upp en inofficiell svart lista över folk som köper Lucky Strike utan filter, konsumerar för många sexpack eller hänger för mycket på krogen. – Det skulle skada hela vår trovärdighet om vi gick bakom ryggen på våra kunder. Dessutom finns det starka lagar som reglerar hanteringen av personuppgifter, säger Mårten Ajne på seb Trygg Liv. Enligt Mårten Ajne använder man sig av samma informationskällor idag som man alltid har gjort. Tekniken har inte förändrat någonting i riskbedömningsförfarandet. Bemanningsföretagen har dock visat sig vara lite väl tjänstvilliga när det gäller upplysningar om deras anställda. När Expressen ringde runt och utgav sig för att vara en kund som ville ha tag på anställda som inte ”riskerade” att bli gra- vida, var 7 av 8 förmedlare tillmötesgående. – Jag kan gå igenom vårt register för att se vilka som har lägst risk för ert företag. Är vår arbetstagare 30 år och har två äldre barn kan- ske det inte är så stor chans att hon blir gravid igen, sa en förmedlare på Olsten och berättade att hon i sitt register kunde se en bild över arbetstagarnas familjesituation och barnens ålder. Kan man lita på att beman- ningsföretagen inte kommer att kolla upp folks religion, dryckesvanor eller sexuella läggningar med hjälp av den nya tekniken, allt för att tillmö- tesgå kundernas förfrågningar? – Vi har bara vårt eget register med person- uppgifter som ligger i en kandidatbank, och det registret grundar sig på frivilliga uppgifter. Vi köper inte register från andra företag, och vi säljer inga register heller, säger Hans Urus som är informationsansvarig på Proffice. Företagen säger sig stå på lagens och kun- dernas sida. Trovärdighet och seriositet är två viktiga begrepp som man gärna håller fram. Samtidigt är det bara att titta på vad som har hänt i usa, där lagstiftningen är mycket svagare än i Sverige. I februari i år avslöjades att det amerikanska företaget Doubleclick hade registrerat 100 miljo- ner anonyma kunders nätvanor och sedan köpt in personuppgifter om 90 miljoner hushåll av direktreklamföretaget Abacus och lagt ihop dem. Data om flera hundra miljoner amerikaner, deras köp- och nätvanor, namn och adresser hade köpts och sålts utan de registrerades vet- skap. I april i år avslöjades det att Aureate, i dag kallat Radiate, i hemlighet hade installerat coo- kies i 400 gratisprogram. Cookien fortsatte att registrera surfvanorna även efter att man hade avinstallerat programmet, och det hann lägga sig i 22 miljoner datorer innan det avslöjades. Personuppgifter är en mycket attraktiv vara i usa, och i den amerikanska pressen kan man till och med hitta kundregister till försäljning under rubriken Till salu på annonssidorna. – När ett företag i usa går i konkurs har konkursförvaltaren rätt att sälja ut allting av värde, inklusive personuppgifter och kundregister, säger Mattias Svahn på internetombudsman- nen. Ingen vet riktigt hur mycket de svenska företagen handlar e individ är lätt att följa 08.59 10.07 12.13 ’’Snart kommer det säkert att finnas en mobiltelefon som gör det möjligt att se var alla kompisarna befinner sig ’’ ◗ FRESTELSERNA Kricke Perez, medlems- och communitychef för webbsajten Passagen. Gunnar på väg till bussen. Bussresan registreras när han drar sitt busskort. Gunnar i taxi från bostaden. Hans adress är automatiskt kopplad till hemtelefonnumret. 10.07: Gunnar läser ett mail från ett internetföretag som skickar med en cookie. Registrering sker.