guru.

Januari 2001 · reportage/temaartikel

Övervakning och registrering av vardagen (sidorna 35–37)

Del av ett tema om kommersiell övervakning och registrering. Behandlar personuppgiftshandel, bemanningsföretag, amerikanska exempel, skyddad identitet, kvarskrivning, PUL, spam och skyddsråd. Artikelns början (slot 34) saknas; sidorna är blandade med tidslinje och faktarutor.

Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.

Januari 2001 · läsposition 35

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

Snart kommer det säkert att finnas en mobiltelefon som gör det möjligt att se var alla kompisarna befinner sig

Kricke Perez, medlems- och communitychef för webbsajten Passagen.

e individ är lätt att följa

om var de befinner sig någonstans. Och vilken förälder skulle kunna motstå frestelsen att stoppa på treåringen en liten sändare så att det alltid gick att spåra barnet, ifall att? Men vill vi verkligen kunna ta reda på var kompisarna eller maken befinner sig hela tiden, och framför allt – vill vi att de skall kunna ta reda på detsamma om oss?

Anders Ewerman är framtidsforskare och han tycker att vi har en alldeles för negativ syn på den kommersiella övervakningen. Hans teori är att vi tar med oss de olustkänslor som vi känner inför att bli övervakade av myndigheter även när det gäller kommersiell registrering.

– Vi upplever det nästan som om kronofogden är ute efter oss, men så är det ju inte. Det här är någonting positivt, och det kommer vi att inse med tiden. Men just nu befinner vi oss i en övergångsperiod, säger han.

FRESTELSERNA

Mer teknik, mer möjligheter och framför allt fler frestelser. Vad händer om företagen börjar missbruka sin information i jakten på de lönsamma kunderna? Om försäkringsföretagen sätter upp en inofficiell svart lista över folk som köper Lucky Strike utan filter, konsumerar för många sexpack eller hänger för mycket på krogen.

– Det skulle skada hela vår trovärdighet om vi gick bakom ryggen på våra kunder. Dessutom finns det starka lagar som reglerar hanteringen av personuppgifter, säger Mårten Ajne på SEB Trygg Liv.

Enligt Mårten Ajne använder man sig av samma informationskällor idag som man alltid har gjort.

Tekniken har inte förändrat någonting i riskbedömningsförfarandet.

Bemanningsföretagen har dock visat sig vara lite väl tjänstvilliga när det gäller upplysningar om deras anställda. När Expressen ringde runt och utgav sig för att vara en kund som ville ha tag på anställda som inte ”riskerade” att bli gravida, var 7 av 8 förmedlare tillmötesgående.

– Jag kan gå igenom vårt register för att se vilka som har lägst risk för ert företag. Är vår arbetstagare 30 år och har två äldre barn kanske det inte är så stor chans att hon blir gravid igen, sa en förmedlare på Olsten och berättade att hon i sitt register kunde se en bild över arbetstagarnas familjesituation och barnens ålder.

Kan man lita på att bemanningsföretagen inte kommer att kolla upp folks religion, dryckesvanor eller sexuella läggningar med hjälp av den nya tekniken, allt för att tillmötesgå kundernas förfrågningar?

– Vi har bara vårt eget register med personuppgifter som ligger i en kandidatbank, och det registret grundar sig på frivilliga uppgifter. Vi köper inte register från andra företag, och vi säljer inga register heller, säger Hans Urus som är informationsansvarig på Proffice.

Företagen säger sig stå på lagens och kundernas sida. Trovärdighet och seriositet är två viktiga begrepp som man gärna håller fram. Samtidigt är det bara att titta på vad som har hänt i USA, där lagstiftningen är mycket svagare än i Sverige.

I februari i år avslöjades att det amerikanska företaget Doubleclick hade registrerat 100 miljoner anonyma kunders nätvanor och sedan köpt in personuppgifter om 90 miljoner hushåll av direktreklamföretaget Abacus och lagt ihop dem. Data om flera hundra miljoner amerikaner, deras köp- och nätvanor, namn och adresser hade köpts och sålts utan de registrerades vetskap. I april i år avslöjades det att Aureate, i dag kallat Radiate, i hemlighet hade installerat cookies i 400 gratisprogram. Cookien fortsatte att registrera surfvanorna även efter att man hade avinstallerat programmet, och det hann lägga sig i 22 miljoner datorer innan det avslöjades.

Personuppgifter är en mycket attraktiv vara i USA, och i den amerikanska pressen kan man till och med hitta kundregister till försäljning under rubriken Till salu på annonssidorna.

– När ett företag i USA går i konkurs har konkursförvaltaren rätt att sälja ut allting av värde, inklusive personuppgifter och kundregister, säger Mattias Svahn på internetombudsmannen.

Ingen vet riktigt hur mycket de svenska företagen handlar

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

JANUARI 2001 GURu 35
Gunnar kommer in på
jobbet och går ut på
nätet. Registrering sker. En cookies
är en datafil som skickas till ens
dator när man besöker vissa hemsi-
dor eller bannerannonser. När man
sedan besöker en helt annan hem-
sida skickar cookien ett meddelande
till företaget om vad man har tittat
på och när. Ens vanor kartläggs.
Förutsatt att man inte har lämnat ut
några personuppgifter kan cookien
dock inte sammankopplas med
någon person, utan bara med
datorns IP-nummer.
Gunnar kollar e-posten, och
öppnar ett meddelande från
ett internetföretag. Registrering sker.
När ett företag har skickat en cookie
tillsammans med ett mail kan datorns
IP-nummer plötsligt kopplas samman
med ens namn. Man är inte längre
anonym, men man vet inte om det.
Gunnars lunchträff är sen.
Gunnar ringer på mobilen.
Både mottagarens och avsändarens
abonnentnummer registreras till-
sammans med tidpunkten för sam-
talet, samtalets längd och mobilte-
lefonens position. Operatören kan
även få fram positioner för varje
om var de befinner sig någonstans. Och vilken
förälder skulle kunna motstå frestelsen att
stoppa på treåringen en liten sändare så att det
alltid gick att spåra barnet, ifall att? Men vill vi
verkligen kunna ta reda på var kompisarna
eller maken befinner sig hela tiden, och framför
allt – vill vi att de skall kunna ta reda på det-
samma om oss?
Anders Ewerman är framtidsforskare och
han tycker att vi har en alldeles för negativ syn
på den kommersiella övervakningen. Hans
teori är att vi tar med oss de olustkänslor som vi
känner inför att bli övervakade av myndigheter
även när det gäller kommersiell registrering.
– Vi upplever det nästan som om kronofog-
den är ute efter oss, men så är det ju inte. Det
här är någonting positivt, och det kommer vi
att inse med tiden. Men just nu befinner vi oss i
en övergångsperiod, säger han.
◗ Mer teknik, mer möjligheter och framför allt
fler frestelser. Vad händer om företagen börjar
missbruka sin information i jakten på de lönsam-
ma kunderna? Om försäkringsföretagen sätter
upp en inofficiell svart lista över folk som köper
Lucky Strike utan filter, konsumerar för många
sexpack eller hänger för mycket på krogen.
– Det skulle skada hela vår trovärdighet om
vi gick bakom ryggen på våra kunder.
Dessutom finns det starka lagar som reglerar
hanteringen av personuppgifter, säger Mårten
Ajne på seb Trygg Liv.
Enligt Mårten Ajne använder man sig av
samma informationskällor idag som man alltid
har gjort.
Tekniken har inte förändrat någonting i
riskbedömningsförfarandet.
Bemanningsföretagen har dock visat sig vara
lite väl tjänstvilliga när det gäller upplysningar
om deras anställda. När Expressen ringde runt
och utgav sig för att vara en kund som ville ha
tag på anställda som inte ”riskerade” att bli gra-
vida, var 7 av 8 förmedlare tillmötesgående.
– Jag kan gå igenom vårt register för att se
vilka som har lägst risk för ert företag. Är vår
arbetstagare 30 år och har två äldre barn kan-
ske det inte är så stor chans att hon blir gravid
igen, sa en förmedlare på Olsten och berättade
att hon i sitt register kunde se
en bild över arbetstagarnas
familjesituation och barnens
ålder.
Kan man lita på att beman-
ningsföretagen inte kommer
att kolla upp folks religion,
dryckesvanor eller sexuella
läggningar med hjälp av den
nya tekniken, allt för att tillmö-
tesgå kundernas förfrågningar?
– Vi har bara vårt eget register med person-
uppgifter som ligger i en kandidatbank, och
det registret grundar sig på frivilliga uppgifter.
Vi köper inte register från andra företag, och vi
säljer inga register heller, säger Hans Urus som
är informationsansvarig på Proffice.
Företagen säger sig stå på lagens och kun-
dernas sida. Trovärdighet och seriositet är två
viktiga begrepp som man gärna håller fram.
Samtidigt är det bara att titta på vad som har
hänt i usa, där lagstiftningen är mycket svagare
än i Sverige.
I februari i år avslöjades att det amerikanska
företaget Doubleclick hade registrerat 100 miljo-
ner anonyma kunders nätvanor och sedan köpt
in personuppgifter om 90 miljoner hushåll av
direktreklamföretaget Abacus och lagt ihop
dem. Data om flera hundra miljoner amerikaner,
deras köp- och nätvanor, namn och adresser
hade köpts och sålts utan de registrerades vet-
skap. I april i år avslöjades det att Aureate, i dag
kallat Radiate, i hemlighet hade installerat coo-
kies i 400 gratisprogram. Cookien fortsatte att
registrera surfvanorna även efter att man hade
avinstallerat programmet, och det hann lägga
sig i 22 miljoner datorer innan det avslöjades.
Personuppgifter är en mycket attraktiv vara i
usa, och i den amerikanska pressen kan man till
och med hitta kundregister till försäljning
under rubriken Till salu på
annonssidorna.
– När ett företag i usa går i
konkurs har konkursförvaltaren
rätt att sälja ut allting av värde,
inklusive personuppgifter och
kundregister, säger Mattias
Svahn på internetombudsman-
nen.
Ingen vet riktigt hur mycket
de svenska företagen handlar
e individ är lätt att följa
08.59 10.07 12.13
’’Snart kommer det säkert att finnas en mobiltelefon som
gör det möjligt att se var alla kompisarna befinner sig
’’
◗
FRESTELSERNA
Kricke Perez, medlems- och communitychef för webbsajten Passagen.
Gunnar på väg till bussen.
Bussresan registreras när
han drar sitt busskort.
Gunnar i taxi från bostaden. Hans adress är
automatiskt kopplad till hemtelefonnumret.
10.07: Gunnar läser ett mail från ett internetföretag som skickar med en cookie. Registrering sker.

Läs sidan med originalbild →

Januari 2001 · läsposition 36

Marknaden är i uppvaknande inför handel med personuppgifter

Mattias Svahn, internetombudsmannen

Hemliga uppgifter lämnas ut av

med personuppgifter sinsemellan. Det är något som företagen ogärna talar om.

– Det enda man kan vara säker på är att det sker. Marknaden är i uppvaknande inför handel med personuppgifter, säger Mattias Svahn.

Sverige har mycket starka lagar som bevakar användningen av personuppgifter, men tekniken utvecklas snabbt. Snabbare än man hinner skriva om lagen. Idag ligger det dessutom ett EG-direktiv i botten som gör att lagändringen blir ännu svårare och tar längre tid.

I FEL HÄNDER

Filmer som ”The Net” och ”Enemy of the State”, böcker som ”Brandvägg” och ”1984” är rena rama barnleken jämfört med de tekniska möjligheter som finns i dagens samhälle. I en ond tid och ett ont samhälle, där alla lagar hade satts ur spel, skulle allt vara möjligt.

Robert Dahlsjö som forskar i säkerhetspolitik på FOA spekulerar över vad som skulle kunna hända om tekniken kom i fel händer.

– Läderrockarnas tid är förbi. Det var länge sedan det sprang omkring en massa mörka mystiska män och skuggade folk i hemlighet. Skulle man verkligen vilja övervaka folk idag finns det inga gränser för vad man kan göra. Vi lämnar spår efter oss överallt – bensinkort, betalkort och mobiltelefoner. Det skulle vara en lätt sak att spåra folk som försökte gömma sig. Man skulle kunna spåra avhoppare, kronvittnen och andra fiender. Framför allt skulle det gå att göra det med mindre folk och mindre resurser, säger han.

Han tror även att det skulle vara mycket lättare att hitta potentiella spioner idag än för några år sedan.

– Det skulle vara relativt enkelt att identifiera människor som antingen har en intressant ställning idag eller som kan tänkas få en intressant ställning inom ett par år. Det skulle också vara lätt att skapa sig en bild av tänkbara kandidater, utifrån svaga karaktärsdrag eller andra problem. Vem dricker för mycket, vem har gjort något som vi kan utnyttja för utpressning och så vidare. Ett vanligt sätt att rekrytera spioner har alltid varit att iscensätta händelser, till exempel en krock eller en fejkad kidnappning, för att få den utvalda att tro att den står i något slags tacksamhetsskuld. Allt sådant skulle vara oerhört mycket enklare att arrangera idag. Att kartlägga människors liv och vanor skulle vara lätt.

DE FÖRFÖLJDA

Det finns personer i vårt land som lever under skyddad identitet av skilda anledningar. Myndigheterna kan bevilja dem antingen spärrmarkeringar i folkbokföringsregistret, kvarskrivning, som innebär att man får vara skriven på en annan adress än den man bor på, eller fingerade identitetsuppgifter, vilket dock är mycket ovanligt.

Den största enskilda gruppen bland dessa människor är hotade och misshandlade kvinnor. Bland de övriga finns personer som är politiskt förföljda, hotade vittnen och poliser.

Men trots att de här människornas uppgifter skall vara skyddade läcker de ändå ofta ut.

Tidigare i år upptäckte polisen att en grupp nynazister hade fått tag på personuppgifter om antinazister genom försäkringskassans dataregister. Detta trots att samtliga namn- och adressuppgifter var försedda med spärrmarkeringar. Enligt uppgifter till polisen hade nynazisterna tvingat handläggaren att plocka fram informationen genom hot.

– Det är klart att det har blivit väldigt mycket lättare att hitta personer på grund av att det har blivit enklare att söka i dataregister, men samtidigt har det också blivit lättare att skydda identiteter och spärra uppgifter, eftersom kommunikationen går snabbare. Den mänskliga faktorn spelar ju förstås alltid in, och det är klart att det händer att folk gör misstag, säger Olof Forsberg, skattedirektör och handläggare av den här typen av frågor. Men han tror ändå inte att riskerna har blivit större med den ökade datoriseringen.

Trots detta finns det många kvinnor med skyddade uppgifter som har haft dåliga erfarenheter av myndigheternas sätt att handskas med den här typen av ärenden. Försäkringskassorna

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

36 GURu JANUARI 2001
med personuppgifter sinsemellan. Det är något
som företagen ogärna talar om.
– Det enda man kan vara säker på är att det
sker. Marknaden är i uppvaknande inför handel
med personuppgifter, säger Mattias Svahn.
Sverige har mycket starka lagar som bevakar
användningen av personuppgifter, men tekni-
ken utvecklas snabbt. Snabbare än man hinner
skriva om lagen. Idag ligger det dessutom ett
eg-direktiv i botten som gör att lagändringen
blir ännu svårare och tar längre tid.
I fel händer
◗ Filmer som ”The Net” och ”Enemy of the
State”, böcker som ”Brandvägg” och ”1984” är
rena rama barnleken jämfört med de tekniska
möjligheter som finns i dagens samhälle. I en
ond tid och ett ont samhälle, där alla lagar hade
satts ur spel, skulle allt vara möjligt.
Robert Dahlsjö som forskar i säkerhetspoli-
tik på foa spekulerar över vad som skulle
kunna hända om tekniken kom i fel händer.
– Läderrockarnas tid är förbi. Det var länge
sedan det sprang omkring en massa mörka mys-
tiska män och skuggade folk i hemlighet. Skulle
man verkligen vilja övervaka folk idag finns det
inga gränser för vad man kan göra. Vi lämnar
spår efter oss överallt – bensinkort, betalkort
och mobiltelefoner. Det skulle vara en lätt sak
att spåra folk som försökte gömma sig. Man
skulle kunna spåra avhoppare, kronvittnen och
andra fiender. Framför allt skulle det gå att göra
det med mindre folk och mindre resurser, säger
han.
Han tror även att det skulle vara mycket lät-
tare att hitta potentiella spioner idag än för
några år sedan.
– Det skulle vara relativt enkelt att identifie-
ra människor som antingen har en intressant
ställning idag eller som kan tänkas få en intres-
sant ställning inom ett par år. Det skulle också
vara lätt att skapa sig en bild av tänkbara kan-
didater, utifrån svaga karaktärsdrag eller andra
problem. Vem dricker för mycket, vem har gjort
något som vi kan utnyttja för utpressning och
så vidare. Ett vanligt sätt att rekrytera spioner
har alltid varit att iscensätta händelser, till
exempel en krock eller en fejkad kidnappning,
för att få den utvalda att tro att den står i något
slags tacksamhetsskuld. Allt sådant skulle vara
oerhört mycket enklare att arrangera idag. Att
kartlägga människors liv och vanor skulle vara
lätt.
De förfölda
◗ Det finns personer i vårt land som lever under
skyddad identitet av skilda anledningar.
Myndigheterna kan bevilja dem antingen
spärrmarkeringar i folkbokföringsregistret,
kvarskrivning, som innebär att man får vara
skriven på en annan adress än den man bor på,
eller fingerade identitetsuppgifter, vilket dock
är mycket ovanligt.
den största enskilda gruppen bland
dessa människor är hotade och misshandlade
kvinnor. Bland de övriga finns personer som är
politiskt förföljda, hotade vittnen och poliser.
Men trots att de här människornas uppgifter
skall vara skyddade läcker de ändå ofta ut.
Tidigare i år upptäckte polisen att en grupp
nynazister hade fått tag på personuppgifter om
antinazister genom försäkringskassans datare-
gister. Detta trots att samtliga namn- och
adressuppgifter var försedda med spärrmarke-
ringar. Enligt uppgifter till polisen hade ny-
nazisterna tvingat handläggaren att plocka
fram informationen genom hot.
– Det är klart att det har blivit väldigt myck-
et lättare att hitta personer på grund av att det
har blivit enklare att söka i dataregister, men
samtidigt har det också blivit lättare att skydda
identiteter och spärra uppgifter, eftersom kom-
munikationen går snabbare. Den mänskliga
faktorn spelar ju förstås alltid in, och det är
klart att det händer att folk gör misstag, säger
Olof Forsberg, skattedirektör och handläggare
av den här typen av frågor. Men han tror ändå
inte att riskerna har blivit större med den ökade
datoriseringen.
trots detta finns det många kvinnor med
skyddade uppgifter som har haft dåliga erfaren-
heter av myndigheternas sätt att handskas med
den här typen av ärenden. Försäkringskassorna
påslagen mobiltelefon kontinuerligt.
Alla uppgifter om alla mobilsamtal,
inklusive var en mobiltelefon befin-
ner sig under samtalet, sparas i tio
år.
Gunnar lämnar tillbaka en
skjorta. Registrering sker i
kontokortsföretagets register. Det
finns möjlighet för kontokortsföre-
tag att lägga in kommentarer om
sina kunder i register.
Gunnar går förbi apoteket
och hämtar ut ett recept.
Förra året fick Apoteket AB kritik för
att de lägger in otillåtna uppgifter i
receptregistret, samtidigt som de
också hämtar in vissa uppgifter från
andra register trots att lagen säger
att det är förbjudet. Personalen har
dessutom tillgång till för mycket
uppgifter, och sökmöjligheterna i
registret är för många, enligt
datainspektionen. Dessutom påpe-
kades brister i it-säkerheten.
Gunnar går in på en galle-
ria. Han köper en skiva, ett
par strumpor och en present till en
vän. Varje gång han handlar med
betalkort, cashkort, kundkort eller
Hemliga uppgifter lämnas ut av
13.10
13.18
12..57
◗
I FEL HÄNDER
DE FÖRFÖLJDA
Gunnar på väg till apoteket. Där hämtar han
ut ett recept. Uppgiften lagras i ett register.
Mattias Svahn, internetombudsmannen
’’Marknaden är i uppvaknande inför
handel med personuppgifter
’’
13.10: Gunnar går till apoteket och hämtar medicin. Uppgiften lagras i receptregistret.

Läs sidan med originalbild →

Januari 2001 · läsposition 37

Den stora rubriken är fördelad över uppslaget. Här återges den del som syns på den här källsidan.

v myndigheterna

har till exempel länge haft problem med att uppgifter om hotade personer lämnas ut av misstag, i vissa fall till personen som utgör hotet.

– I ett datoriserat samhälle som värnar om offentligheten kan det vara svårt för enskilda personer att få ett effektivt skydd, säger Malin, som tillhör det fåtal personer som har beviljats kvarskrivning i Sverige.

Malin är skriven i Stockholm, hon betalar skatt där, och all hennes post skickas via en adress på skattemyndigheten, men idag lever hon tillsammans med sitt barn på en hemlig ort i Sverige.

– Tidigare hade jag bara skyddade uppgifter i form av spärrmarkeringar, men det betyder ingenting. En journalist gjorde till exempel en enkel test med mina uppgifter. Hon ringde runt till olika myndigheter och presenterade sig i mitt namn. Hon sa att hennes post var eftersänd i flera led, och undrade vilken adress de hade i sitt register. Då fick hon ut alla mina uppgifter, säger Malin.

Malin är dock noga med att betona att personer som lämnar ut hemliga uppgifter av misstag aldrig menar något illa.

– De blir helt förtvivlade när de förstår vad de har gjort. Men det är inte deras fel. Det är myndigheterna och företagen som har för stort ansvar. Idag kan vem som helst få upp spärrmarkerade uppgifter, det är helt vansinnigt, för det handlar om liv eller död. Det borde inte gå att få fram sådana uppgifter för vem som helst, säger hon.

MALIN KAN ALDRIG lämna ut sitt personnummer. Inte i videobutiken, inte på vårdcentralen och inte på ICA. Hon säger att hon har blivit van. Men samhället har ibland svårt att förstå.

– Mitt elbolag har ingen förståelse alls. De säger att de måste ha mitt personnummer och min adress för att jag skall kunna ha ett abonnemang. Jag har försökt att förklara att jag är kvarskriven. Att jag bor här trots att jag är skriven i Stockholm, att jag inte kan lämna ut min riktiga adress, men då säger de att jag inte kan få någon el. Det blir mycket sånt. Vi har ett fält här i datorn som måste fyllas i, säger de.

Datoriserade arkiv eller pappersarkiv. Hur stor är då skillnaden?

Efter ett och ett halvt år har Malin till slut lyckats få sina uppgifter i dagisets dataregister raderade. Idag finns de bara på papper.

– Tillgängligheten är mycket större för datoriserade uppgifter, och då ökar naturligtvis felmarginalen samtidigt, säger Malin. ■

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

JANUARI 2001 GURu 37
har till exempel länge haft problem med att
uppgifter om hotade personer lämnas ut av
misstag, i vissa fall till personen som utgör hotet.
– I ett datoriserat samhälle som värnar om
offentligheten kan det vara svårt för enskilda
personer att få ett effektivt skydd, säger Malin,
som tillhör det fåtal personer som har beviljats
kvarskrivning i Sverige.
Malin är skriven i Stockholm, hon betalar
skatt där, och all hennes post skickas via en
adress på skattemyndigheten, men idag lever
hon tillsammans med sitt barn på en hemlig
ort i Sverige.
– Tidigare hade jag bara skyddade uppgif-
ter i form av spärrmarkeringar, men det bety-
der ingenting. En journalist gjorde till exem-
pel en enkel test med mina uppgifter. Hon
ringde runt till olika myndigheter och presen-
terade sig i mitt namn. Hon sa att hennes post
var eftersänd i flera led, och undrade vilken
adress de hade i sitt register. Då fick hon ut alla
mina uppgifter, säger Malin.
Malin är dock noga med att betona att per-
soner som lämnar ut hemliga uppgifter av
misstag aldrig menar något illa.
– De blir helt förtvivlade när de förstår vad
de har gjort. Men det är inte deras fel. Det är
myndigheterna och företagen som har för
stort ansvar. Idag kan vem som helst få upp
spärrmarkerade uppgifter, det är helt vansin-
nigt, för det handlar om liv eller död. Det
borde inte gå att få fram sådana uppgifter för
vem som helst, säger hon.
malin kan aldrig lämna ut sitt person-
nummer. Inte i videobutiken, inte på vårdcen-
tralen och inte på ica. Hon säger att hon har bli-
vit van. Men samhället har ibland svårt att för-
stå.
– Mitt elbolag har ingen förståelse alls. De
säger att de måste ha mitt personnummer
och min adress för att jag skall kunna ha ett
abonnemang. Jag har försökt att förklara att
jag är kvarskriven. Att jag bor här trots att jag
är skriven i Stockholm, att jag inte kan lämna
ut min riktiga adress, men då säger de att jag
inte kan få någon el. Det blir mycket sånt. Vi
har ett fält här i datorn som måste fyllas i,
säger de.
Datoriserade arkiv eller pappersarkiv. Hur
stor är då skillnaden?
Efter ett och ett halvt år har Malin till slut
lyckats få sina uppgifter i dagisets dataregister
raderade. Idag finns de bara på papper.
– Tillgängligheten är mycket större för
datoriserade uppgifter, och då ökar naturligt-
vis felmarginalen samtidigt, säger Malin. ■
bonuskort sker en registrering.
Just nu håller man på att utveckla
så kallade fler-applikationskort,
det vill säga kort som kan innehålla
flera funktioner. Alla uppgifter om
kunderna samlas sedan i en cen-
tral databas.
Gunnar är tillbaka på job-
bet. Ringer och beställer
en flygbiljett till Paris. Registrering
sker i flygbolagens globala bok-
ningssystem. Här kan man se hur
kunderna reser. Av passagerarnas
önskemål kan man dessutom få
reda på om resenären reser i en
speciell grupp, om han är diabeti-
ker, vegetarian, muslim, emigrant,
blind, döv eller rullstolsbunden. En
undersökning som EU-kommissio-
nen har låtit göra visar att alla bolag
kan få fram uppgifter om alla pas-
sagerare. Detta strider mot princi-
pen att upplysningar som har sam-
lats in för ett ändamål inte får
användas till något annat.
Uppgifterna sparas i 72 timmar efter
resans slut.
Gunnar ringer och bokar
hotell till sin resa.
Registrering sker i hotellets datori-
v myndigheterna
14.24
14.32
14.24: Gunnar ringer och beställer en flygbiljett. Uppgifter sparas i flygbolagets globala bokningssystem.
◗
PUL (Personuppgiftslagen) som bygger på EU-
direktiv ersatte den tidigare gällande Datalagen
(DL) i oktober 1998, och meningen är att PUL ska
skydda enskilda personer mot kränkning av den
personliga integriteten vid registrering och
annan behandling av personuppgifter.
PUL är tillämplig på helt eller delvis automatise-
rad behandling av personuppgifter.
Nu är dessutom ett nytt EU-direktiv på gång,
som innebär att (förutsatt att det genomförs
som förslaget nu är skrivet) obeställd direktre-
klam per e-post helt förbjuds utom till dem som
aktivt uttryckt att de vill ha vissa erbjudanden,
så kallad opt-in. Beställd e-postreklam kommer
att tillåtas fullt ut och uppmuntras.
Detta direktiv skall införas nyåret 2001/2002,
men det är knappast troligt att den tidtabellen
kommer att hålla. Om den ska göra det måste
den svenska regeringen ta initiativet i denna
fråga under det svenska ordförandeskapet under
våren 2001.
◗
◗
MOT TELEFONFÖRSÄLJARE: Ring Nix-telefon på
020-27 70 00 och knappa in ditt telefonnummer.
Efter några dagar får du ett brev med ett annat
020-nummer och en kod. Ring numret och knap-
pa in koden så spärras din telefon för marknads-
föringssamtal.
MOT DIREKTREKLAM: Skriv till SPAR-nämnden, BOX
2280, 103 17 Stockholm och skriv att du inte vill
att de uppgifter som finns om dig i SPAR skall
lämnas ut för direktreklam. Ange namn, adress
och personnummer.
MOT ÖVERVAKNING PÅ NÄTET: Ladda ner en anony-
mizer.
www.zeroknowledge.com: Amerikanska
Zeroknowledge garanterar total anonymitet och
total frihet från övervakning. För 50 dollar kryp-
terar och omdirigerar deras Freedom-program
all kommunikation mellan kunden och företagen
så att kundens namn och ISP-adress är hemlig.
www.e-respect.com: E-respect gör det enklare
att tacka nej till spam (e-postreklam som skick-
as ut slumpvis) och det byter ut kundens ISP.
adress mot ett särskilt nummer. E-respect skyd-
dar dock inte mot oönskade cookies.
www.internet.junkbusters.com/ht/sv: Junkbuster
är ett program som skyddar din integritet genom
att filtrera bort cookies. Programmet är helt gra-
tis.
Gunnar shoppar i en galleria. Han handlar
med betalkort. Inköpen registreras.
Skydda dig mot reklam
Kort om PUL

Läs sidan med originalbild →