Januari 2001 · faktaserie/tidslinje
Tidslinje: Gunnars dag
Löpande tidslinje som följer en fiktiv man från morgon till natt och visar vilka registreringar som sker vid varje klockslag. Illustration till övervakningsartiklarna, utspridd och flätad i brödtexten.
Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.
Januari 2001 · läsposition 35
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
Gunnar i taxi från bostaden. Hans adress är automatiskt kopplad till hemtelefonnumret.
Gunnar på väg till bussen. Bussresan registreras när han drar sitt busskort.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
JANUARI 2001 GURu 35 Gunnar kommer in på jobbet och går ut på nätet. Registrering sker. En cookies är en datafil som skickas till ens dator när man besöker vissa hemsi- dor eller bannerannonser. När man sedan besöker en helt annan hem- sida skickar cookien ett meddelande till företaget om vad man har tittat på och när. Ens vanor kartläggs. Förutsatt att man inte har lämnat ut några personuppgifter kan cookien dock inte sammankopplas med någon person, utan bara med datorns IP-nummer. Gunnar kollar e-posten, och öppnar ett meddelande från ett internetföretag. Registrering sker. När ett företag har skickat en cookie tillsammans med ett mail kan datorns IP-nummer plötsligt kopplas samman med ens namn. Man är inte längre anonym, men man vet inte om det. Gunnars lunchträff är sen. Gunnar ringer på mobilen. Både mottagarens och avsändarens abonnentnummer registreras till- sammans med tidpunkten för sam- talet, samtalets längd och mobilte- lefonens position. Operatören kan även få fram positioner för varje om var de befinner sig någonstans. Och vilken förälder skulle kunna motstå frestelsen att stoppa på treåringen en liten sändare så att det alltid gick att spåra barnet, ifall att? Men vill vi verkligen kunna ta reda på var kompisarna eller maken befinner sig hela tiden, och framför allt – vill vi att de skall kunna ta reda på det- samma om oss? Anders Ewerman är framtidsforskare och han tycker att vi har en alldeles för negativ syn på den kommersiella övervakningen. Hans teori är att vi tar med oss de olustkänslor som vi känner inför att bli övervakade av myndigheter även när det gäller kommersiell registrering. – Vi upplever det nästan som om kronofog- den är ute efter oss, men så är det ju inte. Det här är någonting positivt, och det kommer vi att inse med tiden. Men just nu befinner vi oss i en övergångsperiod, säger han. ◗ Mer teknik, mer möjligheter och framför allt fler frestelser. Vad händer om företagen börjar missbruka sin information i jakten på de lönsam- ma kunderna? Om försäkringsföretagen sätter upp en inofficiell svart lista över folk som köper Lucky Strike utan filter, konsumerar för många sexpack eller hänger för mycket på krogen. – Det skulle skada hela vår trovärdighet om vi gick bakom ryggen på våra kunder. Dessutom finns det starka lagar som reglerar hanteringen av personuppgifter, säger Mårten Ajne på seb Trygg Liv. Enligt Mårten Ajne använder man sig av samma informationskällor idag som man alltid har gjort. Tekniken har inte förändrat någonting i riskbedömningsförfarandet. Bemanningsföretagen har dock visat sig vara lite väl tjänstvilliga när det gäller upplysningar om deras anställda. När Expressen ringde runt och utgav sig för att vara en kund som ville ha tag på anställda som inte ”riskerade” att bli gra- vida, var 7 av 8 förmedlare tillmötesgående. – Jag kan gå igenom vårt register för att se vilka som har lägst risk för ert företag. Är vår arbetstagare 30 år och har två äldre barn kan- ske det inte är så stor chans att hon blir gravid igen, sa en förmedlare på Olsten och berättade att hon i sitt register kunde se en bild över arbetstagarnas familjesituation och barnens ålder. Kan man lita på att beman- ningsföretagen inte kommer att kolla upp folks religion, dryckesvanor eller sexuella läggningar med hjälp av den nya tekniken, allt för att tillmö- tesgå kundernas förfrågningar? – Vi har bara vårt eget register med person- uppgifter som ligger i en kandidatbank, och det registret grundar sig på frivilliga uppgifter. Vi köper inte register från andra företag, och vi säljer inga register heller, säger Hans Urus som är informationsansvarig på Proffice. Företagen säger sig stå på lagens och kun- dernas sida. Trovärdighet och seriositet är två viktiga begrepp som man gärna håller fram. Samtidigt är det bara att titta på vad som har hänt i usa, där lagstiftningen är mycket svagare än i Sverige. I februari i år avslöjades att det amerikanska företaget Doubleclick hade registrerat 100 miljo- ner anonyma kunders nätvanor och sedan köpt in personuppgifter om 90 miljoner hushåll av direktreklamföretaget Abacus och lagt ihop dem. Data om flera hundra miljoner amerikaner, deras köp- och nätvanor, namn och adresser hade köpts och sålts utan de registrerades vet- skap. I april i år avslöjades det att Aureate, i dag kallat Radiate, i hemlighet hade installerat coo- kies i 400 gratisprogram. Cookien fortsatte att registrera surfvanorna även efter att man hade avinstallerat programmet, och det hann lägga sig i 22 miljoner datorer innan det avslöjades. Personuppgifter är en mycket attraktiv vara i usa, och i den amerikanska pressen kan man till och med hitta kundregister till försäljning under rubriken Till salu på annonssidorna. – När ett företag i usa går i konkurs har konkursförvaltaren rätt att sälja ut allting av värde, inklusive personuppgifter och kundregister, säger Mattias Svahn på internetombudsman- nen. Ingen vet riktigt hur mycket de svenska företagen handlar e individ är lätt att följa 08.59 10.07 12.13 ’’Snart kommer det säkert att finnas en mobiltelefon som gör det möjligt att se var alla kompisarna befinner sig ’’ ◗ FRESTELSERNA Kricke Perez, medlems- och communitychef för webbsajten Passagen. Gunnar på väg till bussen. Bussresan registreras när han drar sitt busskort. Gunnar i taxi från bostaden. Hans adress är automatiskt kopplad till hemtelefonnumret. 10.07: Gunnar läser ett mail från ett internetföretag som skickar med en cookie. Registrering sker.
Januari 2001 · läsposition 36
Gunnar på väg till apoteket. Där hämtar han ut ett recept. Uppgiften lagras i ett register.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
36 GURu JANUARI 2001 med personuppgifter sinsemellan. Det är något som företagen ogärna talar om. – Det enda man kan vara säker på är att det sker. Marknaden är i uppvaknande inför handel med personuppgifter, säger Mattias Svahn. Sverige har mycket starka lagar som bevakar användningen av personuppgifter, men tekni- ken utvecklas snabbt. Snabbare än man hinner skriva om lagen. Idag ligger det dessutom ett eg-direktiv i botten som gör att lagändringen blir ännu svårare och tar längre tid. I fel händer ◗ Filmer som ”The Net” och ”Enemy of the State”, böcker som ”Brandvägg” och ”1984” är rena rama barnleken jämfört med de tekniska möjligheter som finns i dagens samhälle. I en ond tid och ett ont samhälle, där alla lagar hade satts ur spel, skulle allt vara möjligt. Robert Dahlsjö som forskar i säkerhetspoli- tik på foa spekulerar över vad som skulle kunna hända om tekniken kom i fel händer. – Läderrockarnas tid är förbi. Det var länge sedan det sprang omkring en massa mörka mys- tiska män och skuggade folk i hemlighet. Skulle man verkligen vilja övervaka folk idag finns det inga gränser för vad man kan göra. Vi lämnar spår efter oss överallt – bensinkort, betalkort och mobiltelefoner. Det skulle vara en lätt sak att spåra folk som försökte gömma sig. Man skulle kunna spåra avhoppare, kronvittnen och andra fiender. Framför allt skulle det gå att göra det med mindre folk och mindre resurser, säger han. Han tror även att det skulle vara mycket lät- tare att hitta potentiella spioner idag än för några år sedan. – Det skulle vara relativt enkelt att identifie- ra människor som antingen har en intressant ställning idag eller som kan tänkas få en intres- sant ställning inom ett par år. Det skulle också vara lätt att skapa sig en bild av tänkbara kan- didater, utifrån svaga karaktärsdrag eller andra problem. Vem dricker för mycket, vem har gjort något som vi kan utnyttja för utpressning och så vidare. Ett vanligt sätt att rekrytera spioner har alltid varit att iscensätta händelser, till exempel en krock eller en fejkad kidnappning, för att få den utvalda att tro att den står i något slags tacksamhetsskuld. Allt sådant skulle vara oerhört mycket enklare att arrangera idag. Att kartlägga människors liv och vanor skulle vara lätt. De förfölda ◗ Det finns personer i vårt land som lever under skyddad identitet av skilda anledningar. Myndigheterna kan bevilja dem antingen spärrmarkeringar i folkbokföringsregistret, kvarskrivning, som innebär att man får vara skriven på en annan adress än den man bor på, eller fingerade identitetsuppgifter, vilket dock är mycket ovanligt. den största enskilda gruppen bland dessa människor är hotade och misshandlade kvinnor. Bland de övriga finns personer som är politiskt förföljda, hotade vittnen och poliser. Men trots att de här människornas uppgifter skall vara skyddade läcker de ändå ofta ut. Tidigare i år upptäckte polisen att en grupp nynazister hade fått tag på personuppgifter om antinazister genom försäkringskassans datare- gister. Detta trots att samtliga namn- och adressuppgifter var försedda med spärrmarke- ringar. Enligt uppgifter till polisen hade ny- nazisterna tvingat handläggaren att plocka fram informationen genom hot. – Det är klart att det har blivit väldigt myck- et lättare att hitta personer på grund av att det har blivit enklare att söka i dataregister, men samtidigt har det också blivit lättare att skydda identiteter och spärra uppgifter, eftersom kom- munikationen går snabbare. Den mänskliga faktorn spelar ju förstås alltid in, och det är klart att det händer att folk gör misstag, säger Olof Forsberg, skattedirektör och handläggare av den här typen av frågor. Men han tror ändå inte att riskerna har blivit större med den ökade datoriseringen. trots detta finns det många kvinnor med skyddade uppgifter som har haft dåliga erfaren- heter av myndigheternas sätt att handskas med den här typen av ärenden. Försäkringskassorna påslagen mobiltelefon kontinuerligt. Alla uppgifter om alla mobilsamtal, inklusive var en mobiltelefon befin- ner sig under samtalet, sparas i tio år. Gunnar lämnar tillbaka en skjorta. Registrering sker i kontokortsföretagets register. Det finns möjlighet för kontokortsföre- tag att lägga in kommentarer om sina kunder i register. Gunnar går förbi apoteket och hämtar ut ett recept. Förra året fick Apoteket AB kritik för att de lägger in otillåtna uppgifter i receptregistret, samtidigt som de också hämtar in vissa uppgifter från andra register trots att lagen säger att det är förbjudet. Personalen har dessutom tillgång till för mycket uppgifter, och sökmöjligheterna i registret är för många, enligt datainspektionen. Dessutom påpe- kades brister i it-säkerheten. Gunnar går in på en galle- ria. Han köper en skiva, ett par strumpor och en present till en vän. Varje gång han handlar med betalkort, cashkort, kundkort eller Hemliga uppgifter lämnas ut av 13.10 13.18 12..57 ◗ I FEL HÄNDER DE FÖRFÖLJDA Gunnar på väg till apoteket. Där hämtar han ut ett recept. Uppgiften lagras i ett register. Mattias Svahn, internetombudsmannen ’’Marknaden är i uppvaknande inför handel med personuppgifter ’’ 13.10: Gunnar går till apoteket och hämtar medicin. Uppgiften lagras i receptregistret.
Januari 2001 · läsposition 37
Den stora rubriken är fördelad över uppslaget. Här återges den del som syns på den här källsidan.
Gunnar shoppar i en galleria. Han handlar med betalkort. Inköpen registreras.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
JANUARI 2001 GURu 37 har till exempel länge haft problem med att uppgifter om hotade personer lämnas ut av misstag, i vissa fall till personen som utgör hotet. – I ett datoriserat samhälle som värnar om offentligheten kan det vara svårt för enskilda personer att få ett effektivt skydd, säger Malin, som tillhör det fåtal personer som har beviljats kvarskrivning i Sverige. Malin är skriven i Stockholm, hon betalar skatt där, och all hennes post skickas via en adress på skattemyndigheten, men idag lever hon tillsammans med sitt barn på en hemlig ort i Sverige. – Tidigare hade jag bara skyddade uppgif- ter i form av spärrmarkeringar, men det bety- der ingenting. En journalist gjorde till exem- pel en enkel test med mina uppgifter. Hon ringde runt till olika myndigheter och presen- terade sig i mitt namn. Hon sa att hennes post var eftersänd i flera led, och undrade vilken adress de hade i sitt register. Då fick hon ut alla mina uppgifter, säger Malin. Malin är dock noga med att betona att per- soner som lämnar ut hemliga uppgifter av misstag aldrig menar något illa. – De blir helt förtvivlade när de förstår vad de har gjort. Men det är inte deras fel. Det är myndigheterna och företagen som har för stort ansvar. Idag kan vem som helst få upp spärrmarkerade uppgifter, det är helt vansin- nigt, för det handlar om liv eller död. Det borde inte gå att få fram sådana uppgifter för vem som helst, säger hon. malin kan aldrig lämna ut sitt person- nummer. Inte i videobutiken, inte på vårdcen- tralen och inte på ica. Hon säger att hon har bli- vit van. Men samhället har ibland svårt att för- stå. – Mitt elbolag har ingen förståelse alls. De säger att de måste ha mitt personnummer och min adress för att jag skall kunna ha ett abonnemang. Jag har försökt att förklara att jag är kvarskriven. Att jag bor här trots att jag är skriven i Stockholm, att jag inte kan lämna ut min riktiga adress, men då säger de att jag inte kan få någon el. Det blir mycket sånt. Vi har ett fält här i datorn som måste fyllas i, säger de. Datoriserade arkiv eller pappersarkiv. Hur stor är då skillnaden? Efter ett och ett halvt år har Malin till slut lyckats få sina uppgifter i dagisets dataregister raderade. Idag finns de bara på papper. – Tillgängligheten är mycket större för datoriserade uppgifter, och då ökar naturligt- vis felmarginalen samtidigt, säger Malin. ■ bonuskort sker en registrering. Just nu håller man på att utveckla så kallade fler-applikationskort, det vill säga kort som kan innehålla flera funktioner. Alla uppgifter om kunderna samlas sedan i en cen- tral databas. Gunnar är tillbaka på job- bet. Ringer och beställer en flygbiljett till Paris. Registrering sker i flygbolagens globala bok- ningssystem. Här kan man se hur kunderna reser. Av passagerarnas önskemål kan man dessutom få reda på om resenären reser i en speciell grupp, om han är diabeti- ker, vegetarian, muslim, emigrant, blind, döv eller rullstolsbunden. En undersökning som EU-kommissio- nen har låtit göra visar att alla bolag kan få fram uppgifter om alla pas- sagerare. Detta strider mot princi- pen att upplysningar som har sam- lats in för ett ändamål inte får användas till något annat. Uppgifterna sparas i 72 timmar efter resans slut. Gunnar ringer och bokar hotell till sin resa. Registrering sker i hotellets datori- v myndigheterna 14.24 14.32 14.24: Gunnar ringer och beställer en flygbiljett. Uppgifter sparas i flygbolagets globala bokningssystem. ◗ PUL (Personuppgiftslagen) som bygger på EU- direktiv ersatte den tidigare gällande Datalagen (DL) i oktober 1998, och meningen är att PUL ska skydda enskilda personer mot kränkning av den personliga integriteten vid registrering och annan behandling av personuppgifter. PUL är tillämplig på helt eller delvis automatise- rad behandling av personuppgifter. Nu är dessutom ett nytt EU-direktiv på gång, som innebär att (förutsatt att det genomförs som förslaget nu är skrivet) obeställd direktre- klam per e-post helt förbjuds utom till dem som aktivt uttryckt att de vill ha vissa erbjudanden, så kallad opt-in. Beställd e-postreklam kommer att tillåtas fullt ut och uppmuntras. Detta direktiv skall införas nyåret 2001/2002, men det är knappast troligt att den tidtabellen kommer att hålla. Om den ska göra det måste den svenska regeringen ta initiativet i denna fråga under det svenska ordförandeskapet under våren 2001. ◗ ◗ MOT TELEFONFÖRSÄLJARE: Ring Nix-telefon på 020-27 70 00 och knappa in ditt telefonnummer. Efter några dagar får du ett brev med ett annat 020-nummer och en kod. Ring numret och knap- pa in koden så spärras din telefon för marknads- föringssamtal. MOT DIREKTREKLAM: Skriv till SPAR-nämnden, BOX 2280, 103 17 Stockholm och skriv att du inte vill att de uppgifter som finns om dig i SPAR skall lämnas ut för direktreklam. Ange namn, adress och personnummer. MOT ÖVERVAKNING PÅ NÄTET: Ladda ner en anony- mizer. www.zeroknowledge.com: Amerikanska Zeroknowledge garanterar total anonymitet och total frihet från övervakning. För 50 dollar kryp- terar och omdirigerar deras Freedom-program all kommunikation mellan kunden och företagen så att kundens namn och ISP-adress är hemlig. www.e-respect.com: E-respect gör det enklare att tacka nej till spam (e-postreklam som skick- as ut slumpvis) och det byter ut kundens ISP. adress mot ett särskilt nummer. E-respect skyd- dar dock inte mot oönskade cookies. www.internet.junkbusters.com/ht/sv: Junkbuster är ett program som skyddar din integritet genom att filtrera bort cookies. Programmet är helt gra- tis. Gunnar shoppar i en galleria. Han handlar med betalkort. Inköpen registreras. Skydda dig mot reklam Kort om PUL
Januari 2001 · läsposition 38
Den stora rubriken är fördelad över uppslaget. Här återges den del som syns på den här källsidan.
Gunnar surfar. Företag kartlägger sina besökare med cookies.
Gunnar på väg till Åhléns. Där får han ett klubbkort, som gör att butiken får koll på inköpen.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
38 GURu JANUARI 2001 är tekniken utvecklas snabbare än lagarna i samhället blir de etiska frågorna allt viktigare och centrala- re. Elisabeth Gerle, teologie doktor, etikforskare vid Lunds universitet och lektor i mänskliga rättigheter vid Malmö högskola, tror att vi kommer att få lita till vårt eget omdöme i allt större utsträckning i framtiden. – Etiska regler skapas genom samtal i grup- per. Men idag sker all kommunikation mer direkt, vilket gör att många forum försvinner, säger hon. ◗Alla vet att det är förbjudet att öppna någons privata dagbok. Texten dagbok räcker som sig- nal för att folk skall förstå att det är ett integri- tetsbrott att öppna boken och läsa, det krävs inte ens något litet symboliskt lås längre. Så hur upp- står etiska regler, och vad grundar de sig på? – Att det anses vara så tabu att öppna någon annans dagbok är djupt grundat i den männi- skosyn som vi har i vårt samhälle idag. Dit hör respekten för människans integritet, rätten att råda över sitt liv, sin kropp och sina tankar. Dagboken är just ett sådant slags inre rum och därför anses den som ytterst privat, säger Elisabeth Gerle. Att läsa någon annans dagbok är tabu. Att sprätta, eller för den skull ånga, upp någon annans brev anses också som högst omoraliskt. Elektronisk post, samtalslistor på en mobiltelefon eller ett fax betraktas däremot inte som lika privata. – Vi har vant oss vid att allt har blivit mer offentligt. Delvis beror det på att det finns en helt annan storskalighet i informa- tionsflödet nu för tiden som gör att det inte längre känns lika känsligt och privat, men det beror också på att folk hela tiden varnas för att fax och mail kan läsas av alla. Det skapar en slags medvetenhet kring det hela som gör att folk inte längre förväntar sig att posten skall vara hemlig, säger Elisabeth Gerle. Kommunikation nonstop. Den totala och ständiga nåbarheten breder ut sig i det svenska samhället. Slår man av sin mobiltelefon är man genast suspekt, vanan att ständigt kunna få tag på folk har snabbt blivit ett krav. Privatliv flyter ihop med arbetstid och det finns inte längre några tydliga gränser. – Vi blir visserligen hela tiden mer tillgängli- ga, men vi har också lättare för att stänga ute folk och göra något slags selektivt urval. Telefonsvarare hänvisar till mobiler, och mobi- ler hänvisar till något annat nummer. Idag behöver vi bara svara på de samtal som vi vill svara på, säger Elisabeth Gerle. Etiska forum ◗Enligt Elisabeth Gerle ökar behovet av privat utrymme i takt med att ett samhälle moderni- seras. Kollektivet försvinner allt längre bort, och den gamla folkrörelsekulturen får svårare att överleva. – Dagens teknik gör det möj- ligt för enskilda personer att relatera till hela världen, och informationen är inte längre lika gruppbaserad. Idag sker allting mer direkt. Men den lilla grup- pen behövs. Etiska regler och för- hållningssätt skapas genom samtal i grupper. Det är där man kan diskutera fram moraliska förhållningssätt, säger hon. Den åsikten delas inte av Erik Blennberger, teologie doktor och etikforskare vid Sköndalsinstitutet, Ersta Sköndal högskola. Han tycker inte att vi har färre forum för etiska diskussioner idag. Enligt honom gör den tek- niska utvecklingen tvärtom att vi talar mer om etik idag. Som han ser det skapar de nya möj- ligheterna hela tiden nya debatter. – Den ökade tekniska skickligheten väcker nya typer av frågeställningar. Ta till exempel debatten kring provrörsbefruktning och trans- plantationer. Teknisk utveckling kan mycket väl förenas med ökad etisk känslighet. Jag tror att vår uppmärksamhet på mänskligt lidande har ökat, liksom vår observans på det inre livet. En ökad självinsikt, ofta med psykologiska förteck- en. Det är ett kulturfenomen, säger han. I ett fungerande samhälle finns det alltid ett visst mått av oskrivna lagar och regler, som gör att myndigheter och polis inte står för allt ansvarstagande. Wlodek Rabinowiz, professor i praktisk filo- sofi vid Lunds universitet, påpekar att det är vik- ◗ ◗ När teknikutvecklingen galopperar och informations- flödet ökar hinner lagstiftarna inte med. Då tar de oskrivna reglerna över. Och den etiska debatten blir viktigare för varje dag. serade liggare. Eventuella handi- kapp, allergier eller liknande besvär registreras. Väl framme på hotellet registreras sedan vanligen utgåen- de samtal tillsammans med rums- nummer, betal-tv, tid och belopp. Vissa hotell registrerar även vad man tar ur minibaren. Gunnar lämnar kontoret. Går förbi Åhléns och köper en bok. Blir erbjuden klubbkort och accepterar. Klubbkorten är en effek- tiv metod för att samla in uppgifter. Skaffar man ett bonuskort registre- ras alla ens framtida inköp i ett data- register. Beroende på vilka köpvanor man har får man olika tematidningar och riktade erbjudanden. Idag har de flesta butikskedjor så kallade klubb- kort. Polarn & Pyret, Ikea och Hennes & Mauritz är några exempel. Gunnar tar bussen hem. Registrering som till jobbet. Gunnar promenerar hem från busshållplatsen. Inom något år kommer företagen att veta var man befinner sig. Mobilens SIM- kort skickar en signal till satelliter som ser var man är. När man åker förbi Burger King kan man få reklam om hamburgare och så vidare. 16.33 17.05 17.31 N Gunnar på väg till Åhléns. Där får han ett klubb- kort, som gör att butiken får koll på inköpen. Gunnar surfar. Företag kartlägger sina besökare med cookies. ETIK OCH MORAL ETISKA FORUM Kommunikation nonstop – men d 16.33: Gunnar blir erbjuden klubbkort och accepterar. Alla framtida inköp med kortet kommer att registreras.
Januari 2001 · läsposition 39
Gunnar tar ut pengar. Banken registerar tid, plats samt uttagets storlek.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
DEN MODERNA UNDERRÄTTELSEAGENTEN är med all sannolikhet varken vältränad, James Bond- brun eller förklädd. Han sitter bakom en data- skärm på ett kontor någonstans och har koll på det mesta med minsta möjliga fysiska ansträng- ning. Det är inte bara företagen som kartlägger oss via nätet. Spionnätet Echelon i USA snappar upp och läser alla mail via internet sedan flera år tillbaka. Spindeln i spionnätet är USA:s National Security Agency, och den brittiska, australiensiska och nyazeeländska underrättelsetjänsten samarbe- tar, vilket skapar en världsomspännande över- vakning. Spionerna tittar inte bara på mail till och från brotts- misstänkta personer. De tittar på allt. Search: ”terrorist”, search: ”Kill Clinton”, och så vidare. Nätet dammsugs på misstänkta sökord, så kallade dictionaries. I FRANKRIKE HAR man skapat sig en egen central, Frenchelon. Men hur är det med Sverige? Finns det ett Swechelon? Försvarsminister Björn von Sydow fick i riksdagen frågan om Sverige samarbetar med NSA. – Frågan berör hur viss operativ underrättel- setjänst skall genomföras. Metoderna med vilka sådan tjänst bedrivs är i allt väsentligt hemliga. Det ligger så att säga i sakens natur, var hans svar. Med andra ord, kanske vi samarbetar med amerikanerna, kanske inte. En annan källa, som dock vill vara anonym ,uttrycker det på ungefär samma sätt. – Om jag säger så här. Underrättelsetjänsten har alltid haft till sin uppgift att övervaka det som sker i samhället. Det är det den är till för. Den enda skillnaden nu för tiden är att det krävs min- dre arbetsinsatser. Men det är naivt att tro att övervakningen har ökat på grund av tekniken. DEN NYA TEKNIKEN löser alltså inga gåtor, dem måste man fortfarande klura ut själv. Inte heller verkar det elektroniska samhället ha revolutio- nerat eller påverkat den vanliga polismyndighe- tens arbetssätt i någon större utsträckning. – Den viktigaste informationen får vi fortfa- rande från dem som man grovt uttryckt kallar tjallarna, det är där man kan få den substantiel- la informationen, säger Åke Sundgren, personuppgiftsombud och före detta chef för kriminal- underrättelsetjänsten. Han berättar att nätet dock kan vara till en viss hjälp när man söker efter personer som inte är traditionellt kriminella. – Jag har svårt att uttrycka det konkret eftersom jag inte kan avslöja för mycket. Men vi har specialister som jobbar med det, säger han. På den senaste tiden har det förekommit att e-post har använts i bevisföringen vid rätte- gångar, och som bevisföremål väger e-post lika tungt som vanlig korrespondens, enligt Stefan Kronqvist, som är chef för it-brottsroteln på rikskriminalen. – Det är ingen som helst skillnad mellan vanlig post och e-post. Det kan möjligen vara något svårare att knyta en person till ett e-post- meddelande, men vi har våra hemliga metoder, vi chansar inte, säger han. För att polisen skall kunna kolla igenom någons e-posttrafik i hemlighet, krävs dock samma tillstånd som för telefonavlyssning. ■ ◗ JANUARI 2001 GURu 39 tigt med den här typen av etiska regler. – Det finns en tendens i det moderna samhäl- let att man skall reglera allt med skrivna lagar. Men det är en process som innebär en fara. Finns det för mycket lagar i ett samhälle finns det all- tid en risk för att folk upplever det som att de slipper det egna ansvaret, säger han. Oskrivna regler och skrivna lagar. Väger de då lika tungt bland allmänheten? Blir en person fri från sitt straff när han har sluppit ut ur fäng- elset eller tar det ytterligare tid innan samhället friar honom, och vem är det egentligen vi är räd- dast för – polisen eller grannarna? – Det sociala trycket är väldigt stort. Det har det alltid varit. Avhoppade nazister är en ytter- lighet, men ändå ett bra exempel på hur svårt det kan vara att våga bryta mot ett intensivt grupptryck, säger Elisabeth Gerle. ■ Lena Sundström är frilansjournalist och kolumnist i Metro. Hon drömmer om att bli onödigt rik så att hon kan skaffa sig privata pitponnies och content providers. Gunnar går förbi videobu- tiken och hyr ”Enemy of the State.” Filmen registreras till- sammans med medlemsnumret. Gunnar går och handlar mat. Inköpet registreras. ICA har t ex en kunddatabas med uppgifter om 3,1 miljoner kunder som är centralt placerad i Borås. Det är fullt möjligt att ta fram detal- jerad information om en enskild kunds inköp, för att sedan göra upp en personprofil. Att hantera kund- uppgifterna medför inte några stör- re administrativa kostnader. Gunnar surfar lite, kollar en porrsajt, och somnar sedan. Porrindustrin har alltid legat långt framme i utvecklingen när det gäller att kartlägga sina kunder. För att lära känna kunderna använder man sig bland annat av cookies. Avregistrerar man sig och tar bort sina frivilliga uppgifter från browsern fortsätter övervakningen i alla fall. Gunnar vaknar och ring- er till taxibolaget. En elektronisk telefonröst läser upp hans adress. Adressen har kopplats till telefonnumret per automatik. 18.35 18.58 21.13 07.00 Gunnar tar ut pengar. Banken registerar tid, plats samt uttagets storlek. då hinner inte lagarna med Spionerna som läser alla mail Elisabeth Gerle, etikforskare vid Lunds universitet ’’Vi blir visserligen hela tiden mer tillgängliga men vi har lättare för att stänga ute folk ’’ 21.13: Gunnar kollar in en porrsajt. Företaget kartlägger honom med hjälp av cookies.