guru.

Januari 2001 · faktaserie/tidslinje

Tidslinje: Gunnars dag

Löpande tidslinje som följer en fiktiv man från morgon till natt och visar vilka registreringar som sker vid varje klockslag. Illustration till övervakningsartiklarna, utspridd och flätad i brödtexten.

Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.

Januari 2001 · läsposition 35

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

Gunnar i taxi från bostaden. Hans adress är automatiskt kopplad till hemtelefonnumret.

Gunnar på väg till bussen. Bussresan registreras när han drar sitt busskort.

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

JANUARI 2001 GURu 35
Gunnar kommer in på
jobbet och går ut på
nätet. Registrering sker. En cookies
är en datafil som skickas till ens
dator när man besöker vissa hemsi-
dor eller bannerannonser. När man
sedan besöker en helt annan hem-
sida skickar cookien ett meddelande
till företaget om vad man har tittat
på och när. Ens vanor kartläggs.
Förutsatt att man inte har lämnat ut
några personuppgifter kan cookien
dock inte sammankopplas med
någon person, utan bara med
datorns IP-nummer.
Gunnar kollar e-posten, och
öppnar ett meddelande från
ett internetföretag. Registrering sker.
När ett företag har skickat en cookie
tillsammans med ett mail kan datorns
IP-nummer plötsligt kopplas samman
med ens namn. Man är inte längre
anonym, men man vet inte om det.
Gunnars lunchträff är sen.
Gunnar ringer på mobilen.
Både mottagarens och avsändarens
abonnentnummer registreras till-
sammans med tidpunkten för sam-
talet, samtalets längd och mobilte-
lefonens position. Operatören kan
även få fram positioner för varje
om var de befinner sig någonstans. Och vilken
förälder skulle kunna motstå frestelsen att
stoppa på treåringen en liten sändare så att det
alltid gick att spåra barnet, ifall att? Men vill vi
verkligen kunna ta reda på var kompisarna
eller maken befinner sig hela tiden, och framför
allt – vill vi att de skall kunna ta reda på det-
samma om oss?
Anders Ewerman är framtidsforskare och
han tycker att vi har en alldeles för negativ syn
på den kommersiella övervakningen. Hans
teori är att vi tar med oss de olustkänslor som vi
känner inför att bli övervakade av myndigheter
även när det gäller kommersiell registrering.
– Vi upplever det nästan som om kronofog-
den är ute efter oss, men så är det ju inte. Det
här är någonting positivt, och det kommer vi
att inse med tiden. Men just nu befinner vi oss i
en övergångsperiod, säger han.
◗ Mer teknik, mer möjligheter och framför allt
fler frestelser. Vad händer om företagen börjar
missbruka sin information i jakten på de lönsam-
ma kunderna? Om försäkringsföretagen sätter
upp en inofficiell svart lista över folk som köper
Lucky Strike utan filter, konsumerar för många
sexpack eller hänger för mycket på krogen.
– Det skulle skada hela vår trovärdighet om
vi gick bakom ryggen på våra kunder.
Dessutom finns det starka lagar som reglerar
hanteringen av personuppgifter, säger Mårten
Ajne på seb Trygg Liv.
Enligt Mårten Ajne använder man sig av
samma informationskällor idag som man alltid
har gjort.
Tekniken har inte förändrat någonting i
riskbedömningsförfarandet.
Bemanningsföretagen har dock visat sig vara
lite väl tjänstvilliga när det gäller upplysningar
om deras anställda. När Expressen ringde runt
och utgav sig för att vara en kund som ville ha
tag på anställda som inte ”riskerade” att bli gra-
vida, var 7 av 8 förmedlare tillmötesgående.
– Jag kan gå igenom vårt register för att se
vilka som har lägst risk för ert företag. Är vår
arbetstagare 30 år och har två äldre barn kan-
ske det inte är så stor chans att hon blir gravid
igen, sa en förmedlare på Olsten och berättade
att hon i sitt register kunde se
en bild över arbetstagarnas
familjesituation och barnens
ålder.
Kan man lita på att beman-
ningsföretagen inte kommer
att kolla upp folks religion,
dryckesvanor eller sexuella
läggningar med hjälp av den
nya tekniken, allt för att tillmö-
tesgå kundernas förfrågningar?
– Vi har bara vårt eget register med person-
uppgifter som ligger i en kandidatbank, och
det registret grundar sig på frivilliga uppgifter.
Vi köper inte register från andra företag, och vi
säljer inga register heller, säger Hans Urus som
är informationsansvarig på Proffice.
Företagen säger sig stå på lagens och kun-
dernas sida. Trovärdighet och seriositet är två
viktiga begrepp som man gärna håller fram.
Samtidigt är det bara att titta på vad som har
hänt i usa, där lagstiftningen är mycket svagare
än i Sverige.
I februari i år avslöjades att det amerikanska
företaget Doubleclick hade registrerat 100 miljo-
ner anonyma kunders nätvanor och sedan köpt
in personuppgifter om 90 miljoner hushåll av
direktreklamföretaget Abacus och lagt ihop
dem. Data om flera hundra miljoner amerikaner,
deras köp- och nätvanor, namn och adresser
hade köpts och sålts utan de registrerades vet-
skap. I april i år avslöjades det att Aureate, i dag
kallat Radiate, i hemlighet hade installerat coo-
kies i 400 gratisprogram. Cookien fortsatte att
registrera surfvanorna även efter att man hade
avinstallerat programmet, och det hann lägga
sig i 22 miljoner datorer innan det avslöjades.
Personuppgifter är en mycket attraktiv vara i
usa, och i den amerikanska pressen kan man till
och med hitta kundregister till försäljning
under rubriken Till salu på
annonssidorna.
– När ett företag i usa går i
konkurs har konkursförvaltaren
rätt att sälja ut allting av värde,
inklusive personuppgifter och
kundregister, säger Mattias
Svahn på internetombudsman-
nen.
Ingen vet riktigt hur mycket
de svenska företagen handlar
e individ är lätt att följa
08.59 10.07 12.13
’’Snart kommer det säkert att finnas en mobiltelefon som
gör det möjligt att se var alla kompisarna befinner sig
’’
◗
FRESTELSERNA
Kricke Perez, medlems- och communitychef för webbsajten Passagen.
Gunnar på väg till bussen.
Bussresan registreras när
han drar sitt busskort.
Gunnar i taxi från bostaden. Hans adress är
automatiskt kopplad till hemtelefonnumret.
10.07: Gunnar läser ett mail från ett internetföretag som skickar med en cookie. Registrering sker.

Läs sidan med originalbild →

Januari 2001 · läsposition 36

Gunnar på väg till apoteket. Där hämtar han ut ett recept. Uppgiften lagras i ett register.

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

36 GURu JANUARI 2001
med personuppgifter sinsemellan. Det är något
som företagen ogärna talar om.
– Det enda man kan vara säker på är att det
sker. Marknaden är i uppvaknande inför handel
med personuppgifter, säger Mattias Svahn.
Sverige har mycket starka lagar som bevakar
användningen av personuppgifter, men tekni-
ken utvecklas snabbt. Snabbare än man hinner
skriva om lagen. Idag ligger det dessutom ett
eg-direktiv i botten som gör att lagändringen
blir ännu svårare och tar längre tid.
I fel händer
◗ Filmer som ”The Net” och ”Enemy of the
State”, böcker som ”Brandvägg” och ”1984” är
rena rama barnleken jämfört med de tekniska
möjligheter som finns i dagens samhälle. I en
ond tid och ett ont samhälle, där alla lagar hade
satts ur spel, skulle allt vara möjligt.
Robert Dahlsjö som forskar i säkerhetspoli-
tik på foa spekulerar över vad som skulle
kunna hända om tekniken kom i fel händer.
– Läderrockarnas tid är förbi. Det var länge
sedan det sprang omkring en massa mörka mys-
tiska män och skuggade folk i hemlighet. Skulle
man verkligen vilja övervaka folk idag finns det
inga gränser för vad man kan göra. Vi lämnar
spår efter oss överallt – bensinkort, betalkort
och mobiltelefoner. Det skulle vara en lätt sak
att spåra folk som försökte gömma sig. Man
skulle kunna spåra avhoppare, kronvittnen och
andra fiender. Framför allt skulle det gå att göra
det med mindre folk och mindre resurser, säger
han.
Han tror även att det skulle vara mycket lät-
tare att hitta potentiella spioner idag än för
några år sedan.
– Det skulle vara relativt enkelt att identifie-
ra människor som antingen har en intressant
ställning idag eller som kan tänkas få en intres-
sant ställning inom ett par år. Det skulle också
vara lätt att skapa sig en bild av tänkbara kan-
didater, utifrån svaga karaktärsdrag eller andra
problem. Vem dricker för mycket, vem har gjort
något som vi kan utnyttja för utpressning och
så vidare. Ett vanligt sätt att rekrytera spioner
har alltid varit att iscensätta händelser, till
exempel en krock eller en fejkad kidnappning,
för att få den utvalda att tro att den står i något
slags tacksamhetsskuld. Allt sådant skulle vara
oerhört mycket enklare att arrangera idag. Att
kartlägga människors liv och vanor skulle vara
lätt.
De förfölda
◗ Det finns personer i vårt land som lever under
skyddad identitet av skilda anledningar.
Myndigheterna kan bevilja dem antingen
spärrmarkeringar i folkbokföringsregistret,
kvarskrivning, som innebär att man får vara
skriven på en annan adress än den man bor på,
eller fingerade identitetsuppgifter, vilket dock
är mycket ovanligt.
den största enskilda gruppen bland
dessa människor är hotade och misshandlade
kvinnor. Bland de övriga finns personer som är
politiskt förföljda, hotade vittnen och poliser.
Men trots att de här människornas uppgifter
skall vara skyddade läcker de ändå ofta ut.
Tidigare i år upptäckte polisen att en grupp
nynazister hade fått tag på personuppgifter om
antinazister genom försäkringskassans datare-
gister. Detta trots att samtliga namn- och
adressuppgifter var försedda med spärrmarke-
ringar. Enligt uppgifter till polisen hade ny-
nazisterna tvingat handläggaren att plocka
fram informationen genom hot.
– Det är klart att det har blivit väldigt myck-
et lättare att hitta personer på grund av att det
har blivit enklare att söka i dataregister, men
samtidigt har det också blivit lättare att skydda
identiteter och spärra uppgifter, eftersom kom-
munikationen går snabbare. Den mänskliga
faktorn spelar ju förstås alltid in, och det är
klart att det händer att folk gör misstag, säger
Olof Forsberg, skattedirektör och handläggare
av den här typen av frågor. Men han tror ändå
inte att riskerna har blivit större med den ökade
datoriseringen.
trots detta finns det många kvinnor med
skyddade uppgifter som har haft dåliga erfaren-
heter av myndigheternas sätt att handskas med
den här typen av ärenden. Försäkringskassorna
påslagen mobiltelefon kontinuerligt.
Alla uppgifter om alla mobilsamtal,
inklusive var en mobiltelefon befin-
ner sig under samtalet, sparas i tio
år.
Gunnar lämnar tillbaka en
skjorta. Registrering sker i
kontokortsföretagets register. Det
finns möjlighet för kontokortsföre-
tag att lägga in kommentarer om
sina kunder i register.
Gunnar går förbi apoteket
och hämtar ut ett recept.
Förra året fick Apoteket AB kritik för
att de lägger in otillåtna uppgifter i
receptregistret, samtidigt som de
också hämtar in vissa uppgifter från
andra register trots att lagen säger
att det är förbjudet. Personalen har
dessutom tillgång till för mycket
uppgifter, och sökmöjligheterna i
registret är för många, enligt
datainspektionen. Dessutom påpe-
kades brister i it-säkerheten.
Gunnar går in på en galle-
ria. Han köper en skiva, ett
par strumpor och en present till en
vän. Varje gång han handlar med
betalkort, cashkort, kundkort eller
Hemliga uppgifter lämnas ut av
13.10
13.18
12..57
◗
I FEL HÄNDER
DE FÖRFÖLJDA
Gunnar på väg till apoteket. Där hämtar han
ut ett recept. Uppgiften lagras i ett register.
Mattias Svahn, internetombudsmannen
’’Marknaden är i uppvaknande inför
handel med personuppgifter
’’
13.10: Gunnar går till apoteket och hämtar medicin. Uppgiften lagras i receptregistret.

Läs sidan med originalbild →

Januari 2001 · läsposition 37

Den stora rubriken är fördelad över uppslaget. Här återges den del som syns på den här källsidan.

Gunnar shoppar i en galleria. Han handlar med betalkort. Inköpen registreras.

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

JANUARI 2001 GURu 37
har till exempel länge haft problem med att
uppgifter om hotade personer lämnas ut av
misstag, i vissa fall till personen som utgör hotet.
– I ett datoriserat samhälle som värnar om
offentligheten kan det vara svårt för enskilda
personer att få ett effektivt skydd, säger Malin,
som tillhör det fåtal personer som har beviljats
kvarskrivning i Sverige.
Malin är skriven i Stockholm, hon betalar
skatt där, och all hennes post skickas via en
adress på skattemyndigheten, men idag lever
hon tillsammans med sitt barn på en hemlig
ort i Sverige.
– Tidigare hade jag bara skyddade uppgif-
ter i form av spärrmarkeringar, men det bety-
der ingenting. En journalist gjorde till exem-
pel en enkel test med mina uppgifter. Hon
ringde runt till olika myndigheter och presen-
terade sig i mitt namn. Hon sa att hennes post
var eftersänd i flera led, och undrade vilken
adress de hade i sitt register. Då fick hon ut alla
mina uppgifter, säger Malin.
Malin är dock noga med att betona att per-
soner som lämnar ut hemliga uppgifter av
misstag aldrig menar något illa.
– De blir helt förtvivlade när de förstår vad
de har gjort. Men det är inte deras fel. Det är
myndigheterna och företagen som har för
stort ansvar. Idag kan vem som helst få upp
spärrmarkerade uppgifter, det är helt vansin-
nigt, för det handlar om liv eller död. Det
borde inte gå att få fram sådana uppgifter för
vem som helst, säger hon.
malin kan aldrig lämna ut sitt person-
nummer. Inte i videobutiken, inte på vårdcen-
tralen och inte på ica. Hon säger att hon har bli-
vit van. Men samhället har ibland svårt att för-
stå.
– Mitt elbolag har ingen förståelse alls. De
säger att de måste ha mitt personnummer
och min adress för att jag skall kunna ha ett
abonnemang. Jag har försökt att förklara att
jag är kvarskriven. Att jag bor här trots att jag
är skriven i Stockholm, att jag inte kan lämna
ut min riktiga adress, men då säger de att jag
inte kan få någon el. Det blir mycket sånt. Vi
har ett fält här i datorn som måste fyllas i,
säger de.
Datoriserade arkiv eller pappersarkiv. Hur
stor är då skillnaden?
Efter ett och ett halvt år har Malin till slut
lyckats få sina uppgifter i dagisets dataregister
raderade. Idag finns de bara på papper.
– Tillgängligheten är mycket större för
datoriserade uppgifter, och då ökar naturligt-
vis felmarginalen samtidigt, säger Malin. ■
bonuskort sker en registrering.
Just nu håller man på att utveckla
så kallade fler-applikationskort,
det vill säga kort som kan innehålla
flera funktioner. Alla uppgifter om
kunderna samlas sedan i en cen-
tral databas.
Gunnar är tillbaka på job-
bet. Ringer och beställer
en flygbiljett till Paris. Registrering
sker i flygbolagens globala bok-
ningssystem. Här kan man se hur
kunderna reser. Av passagerarnas
önskemål kan man dessutom få
reda på om resenären reser i en
speciell grupp, om han är diabeti-
ker, vegetarian, muslim, emigrant,
blind, döv eller rullstolsbunden. En
undersökning som EU-kommissio-
nen har låtit göra visar att alla bolag
kan få fram uppgifter om alla pas-
sagerare. Detta strider mot princi-
pen att upplysningar som har sam-
lats in för ett ändamål inte får
användas till något annat.
Uppgifterna sparas i 72 timmar efter
resans slut.
Gunnar ringer och bokar
hotell till sin resa.
Registrering sker i hotellets datori-
v myndigheterna
14.24
14.32
14.24: Gunnar ringer och beställer en flygbiljett. Uppgifter sparas i flygbolagets globala bokningssystem.
◗
PUL (Personuppgiftslagen) som bygger på EU-
direktiv ersatte den tidigare gällande Datalagen
(DL) i oktober 1998, och meningen är att PUL ska
skydda enskilda personer mot kränkning av den
personliga integriteten vid registrering och
annan behandling av personuppgifter.
PUL är tillämplig på helt eller delvis automatise-
rad behandling av personuppgifter.
Nu är dessutom ett nytt EU-direktiv på gång,
som innebär att (förutsatt att det genomförs
som förslaget nu är skrivet) obeställd direktre-
klam per e-post helt förbjuds utom till dem som
aktivt uttryckt att de vill ha vissa erbjudanden,
så kallad opt-in. Beställd e-postreklam kommer
att tillåtas fullt ut och uppmuntras.
Detta direktiv skall införas nyåret 2001/2002,
men det är knappast troligt att den tidtabellen
kommer att hålla. Om den ska göra det måste
den svenska regeringen ta initiativet i denna
fråga under det svenska ordförandeskapet under
våren 2001.
◗
◗
MOT TELEFONFÖRSÄLJARE: Ring Nix-telefon på
020-27 70 00 och knappa in ditt telefonnummer.
Efter några dagar får du ett brev med ett annat
020-nummer och en kod. Ring numret och knap-
pa in koden så spärras din telefon för marknads-
föringssamtal.
MOT DIREKTREKLAM: Skriv till SPAR-nämnden, BOX
2280, 103 17 Stockholm och skriv att du inte vill
att de uppgifter som finns om dig i SPAR skall
lämnas ut för direktreklam. Ange namn, adress
och personnummer.
MOT ÖVERVAKNING PÅ NÄTET: Ladda ner en anony-
mizer.
www.zeroknowledge.com: Amerikanska
Zeroknowledge garanterar total anonymitet och
total frihet från övervakning. För 50 dollar kryp-
terar och omdirigerar deras Freedom-program
all kommunikation mellan kunden och företagen
så att kundens namn och ISP-adress är hemlig.
www.e-respect.com: E-respect gör det enklare
att tacka nej till spam (e-postreklam som skick-
as ut slumpvis) och det byter ut kundens ISP.
adress mot ett särskilt nummer. E-respect skyd-
dar dock inte mot oönskade cookies.
www.internet.junkbusters.com/ht/sv: Junkbuster
är ett program som skyddar din integritet genom
att filtrera bort cookies. Programmet är helt gra-
tis.
Gunnar shoppar i en galleria. Han handlar
med betalkort. Inköpen registreras.
Skydda dig mot reklam
Kort om PUL

Läs sidan med originalbild →

Januari 2001 · läsposition 38

Den stora rubriken är fördelad över uppslaget. Här återges den del som syns på den här källsidan.

Gunnar surfar. Företag kartlägger sina besökare med cookies.

Gunnar på väg till Åhléns. Där får han ett klubbkort, som gör att butiken får koll på inköpen.

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

38 GURu JANUARI 2001
är tekniken utvecklas snabbare än
lagarna i samhället blir de etiska
frågorna allt viktigare och centrala-
re. Elisabeth Gerle, teologie doktor,
etikforskare vid Lunds universitet och lektor i
mänskliga rättigheter vid Malmö högskola, tror
att vi kommer att få lita till vårt eget omdöme i
allt större utsträckning i framtiden.
– Etiska regler skapas genom samtal i grup-
per. Men idag sker all kommunikation mer
direkt, vilket gör att många forum försvinner,
säger hon.
◗Alla vet att det är förbjudet att öppna någons
privata dagbok. Texten dagbok räcker som sig-
nal för att folk skall förstå att det är ett integri-
tetsbrott att öppna boken och läsa, det krävs inte
ens något litet symboliskt lås längre. Så hur upp-
står etiska regler, och vad grundar de sig på?
– Att det anses vara så tabu att öppna någon
annans dagbok är djupt grundat i den männi-
skosyn som vi har i vårt samhälle idag. Dit hör
respekten för människans integritet, rätten att
råda över sitt liv, sin kropp och sina tankar.
Dagboken är just ett sådant slags inre rum och
därför anses den som ytterst privat, säger
Elisabeth Gerle.
Att läsa någon annans dagbok är tabu. Att
sprätta, eller för den skull ånga,
upp någon annans brev anses
också som högst omoraliskt.
Elektronisk post, samtalslistor
på en mobiltelefon eller ett fax
betraktas däremot inte som lika
privata.
– Vi har vant oss vid att allt
har blivit mer offentligt. Delvis
beror det på att det finns en helt
annan storskalighet i informa-
tionsflödet nu för tiden som gör att det inte
längre känns lika känsligt och privat, men det
beror också på att folk hela tiden varnas för att
fax och mail kan läsas av alla. Det skapar en
slags medvetenhet kring det hela som gör att
folk inte längre förväntar sig att posten skall
vara hemlig, säger Elisabeth Gerle.
Kommunikation nonstop. Den totala och
ständiga nåbarheten breder ut sig i det svenska
samhället. Slår man av sin mobiltelefon är man
genast suspekt, vanan att ständigt kunna få tag
på folk har snabbt blivit ett krav. Privatliv flyter
ihop med arbetstid och det finns inte längre
några tydliga gränser.
– Vi blir visserligen hela tiden mer tillgängli-
ga, men vi har också lättare för att stänga ute
folk och göra något slags selektivt urval.
Telefonsvarare hänvisar till mobiler, och mobi-
ler hänvisar till något annat nummer. Idag
behöver vi bara svara på de samtal som vi vill
svara på, säger Elisabeth Gerle.
Etiska forum
◗Enligt Elisabeth Gerle ökar behovet av privat
utrymme i takt med att ett samhälle moderni-
seras. Kollektivet försvinner allt längre bort,
och den gamla folkrörelsekulturen får svårare
att överleva.
– Dagens teknik gör det möj-
ligt för enskilda personer att
relatera till hela världen, och
informationen är inte längre lika
gruppbaserad. Idag sker allting
mer direkt. Men den lilla grup-
pen behövs. Etiska regler och för-
hållningssätt skapas genom
samtal i grupper. Det är där man
kan diskutera fram moraliska
förhållningssätt, säger hon.
Den åsikten delas inte av Erik Blennberger,
teologie doktor och etikforskare vid
Sköndalsinstitutet, Ersta Sköndal högskola.
Han tycker inte att vi har färre forum för etiska
diskussioner idag. Enligt honom gör den tek-
niska utvecklingen tvärtom att vi talar mer om
etik idag. Som han ser det skapar de nya möj-
ligheterna hela tiden nya debatter.
– Den ökade tekniska skickligheten väcker
nya typer av frågeställningar. Ta till exempel
debatten kring provrörsbefruktning och trans-
plantationer. Teknisk utveckling kan mycket väl
förenas med ökad etisk känslighet. Jag tror att
vår uppmärksamhet på mänskligt lidande har
ökat, liksom vår observans på det inre livet. En
ökad självinsikt, ofta med psykologiska förteck-
en. Det är ett kulturfenomen, säger han.
I ett fungerande samhälle finns det alltid ett
visst mått av oskrivna lagar och regler, som gör
att myndigheter och polis inte står för allt
ansvarstagande.
Wlodek Rabinowiz, professor i praktisk filo-
sofi vid Lunds universitet, påpekar att det är vik-
◗
◗ När teknikutvecklingen galopperar och informations-
flödet ökar hinner lagstiftarna inte med.
Då tar de oskrivna reglerna över.
Och den etiska debatten blir viktigare för varje dag.
serade liggare. Eventuella handi-
kapp, allergier eller liknande besvär
registreras. Väl framme på hotellet
registreras sedan vanligen utgåen-
de samtal tillsammans med rums-
nummer, betal-tv, tid och belopp.
Vissa hotell registrerar även vad
man tar ur minibaren.
Gunnar lämnar kontoret.
Går förbi Åhléns och köper
en bok. Blir erbjuden klubbkort och
accepterar. Klubbkorten är en effek-
tiv metod för att samla in uppgifter.
Skaffar man ett bonuskort registre-
ras alla ens framtida inköp i ett data-
register. Beroende på vilka köpvanor
man har får man olika tematidningar
och riktade erbjudanden. Idag har de
flesta butikskedjor så kallade klubb-
kort. Polarn & Pyret, Ikea och
Hennes & Mauritz är några exempel.
Gunnar tar bussen hem.
Registrering som till jobbet.
Gunnar promenerar hem
från busshållplatsen. Inom
något år kommer företagen att veta
var man befinner sig. Mobilens SIM-
kort skickar en signal till satelliter
som ser var man är. När man åker
förbi Burger King kan man få reklam
om hamburgare och så vidare.
16.33
17.05
17.31
N
Gunnar på väg till Åhléns. Där får han ett klubb-
kort, som gör att butiken får koll på inköpen.
Gunnar surfar. Företag
kartlägger sina besökare
med cookies.
ETIK OCH MORAL
ETISKA FORUM
Kommunikation nonstop – men d
16.33: Gunnar blir erbjuden klubbkort och accepterar. Alla framtida inköp med kortet kommer att registreras.

Läs sidan med originalbild →

Januari 2001 · läsposition 39

Gunnar tar ut pengar. Banken registerar tid, plats samt uttagets storlek.

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

DEN MODERNA UNDERRÄTTELSEAGENTEN är med
all sannolikhet varken vältränad, James Bond-
brun eller förklädd. Han sitter bakom en data-
skärm på ett kontor någonstans och har koll på
det mesta med minsta möjliga fysiska ansträng-
ning. Det är inte bara företagen som kartlägger
oss via nätet.
Spionnätet Echelon i USA snappar upp och
läser alla mail via internet sedan flera år tillbaka.
Spindeln i spionnätet är USA:s National Security
Agency, och den brittiska, australiensiska och
nyazeeländska underrättelsetjänsten samarbe-
tar, vilket skapar en världsomspännande över-
vakning. Spionerna tittar inte
bara på mail till och från brotts-
misstänkta personer. De tittar på
allt. Search: ”terrorist”, search:
”Kill Clinton”, och så vidare.
Nätet dammsugs på misstänkta
sökord, så kallade dictionaries.
I FRANKRIKE HAR man skapat sig en egen central,
Frenchelon. Men hur är det med Sverige? Finns
det ett Swechelon?
Försvarsminister Björn von Sydow fick i
riksdagen frågan om Sverige samarbetar med
NSA.
– Frågan berör hur viss operativ underrättel-
setjänst skall genomföras. Metoderna med vilka
sådan tjänst bedrivs är i allt väsentligt hemliga.
Det ligger så att säga i sakens natur, var hans
svar.
Med andra ord, kanske vi samarbetar med
amerikanerna, kanske inte.
En annan källa, som dock vill vara anonym
,uttrycker det på ungefär samma sätt.
– Om jag säger så här. Underrättelsetjänsten
har alltid haft till sin uppgift att övervaka det som
sker i samhället. Det är det den är till för. Den
enda skillnaden nu för tiden är att det krävs min-
dre arbetsinsatser. Men det är naivt att tro att
övervakningen har ökat på grund av tekniken.
DEN NYA TEKNIKEN löser alltså inga gåtor, dem
måste man fortfarande klura ut själv. Inte heller
verkar det elektroniska samhället ha revolutio-
nerat eller påverkat den vanliga polismyndighe-
tens arbetssätt i någon större utsträckning.
– Den viktigaste informationen får vi fortfa-
rande från dem som man grovt uttryckt kallar
tjallarna, det är där man kan få den substantiel-
la informationen, säger Åke
Sundgren, personuppgiftsombud
och före detta chef för kriminal-
underrättelsetjänsten.
Han berättar att nätet dock
kan vara till en viss hjälp när man
söker efter personer som inte är
traditionellt kriminella.
– Jag har svårt att uttrycka det konkret
eftersom jag inte kan avslöja för mycket. Men vi
har specialister som jobbar med det, säger han.
På den senaste tiden har det förekommit att
e-post har använts i bevisföringen vid rätte-
gångar, och som bevisföremål väger e-post lika
tungt som vanlig korrespondens, enligt Stefan
Kronqvist, som är chef för it-brottsroteln på
rikskriminalen.
– Det är ingen som helst skillnad mellan
vanlig post och e-post. Det kan möjligen vara
något svårare att knyta en person till ett e-post-
meddelande, men vi har våra hemliga metoder,
vi chansar inte, säger han.
För att polisen skall kunna kolla igenom
någons e-posttrafik i hemlighet, krävs dock
samma tillstånd som för telefonavlyssning. ■
◗
JANUARI 2001 GURu 39
tigt med den här typen av etiska regler.
– Det finns en tendens i det moderna samhäl-
let att man skall reglera allt med skrivna lagar.
Men det är en process som innebär en fara. Finns
det för mycket lagar i ett samhälle finns det all-
tid en risk för att folk upplever det som att de
slipper det egna ansvaret, säger han.
Oskrivna regler och skrivna lagar. Väger de
då lika tungt bland allmänheten? Blir en person
fri från sitt straff när han har sluppit ut ur fäng-
elset eller tar det ytterligare tid innan samhället
friar honom, och vem är det egentligen vi är räd-
dast för – polisen eller grannarna?
– Det sociala trycket är väldigt stort. Det har
det alltid varit. Avhoppade nazister är en ytter-
lighet, men ändå ett bra exempel på hur svårt
det kan vara att våga bryta mot ett intensivt
grupptryck, säger Elisabeth Gerle. ■
Lena Sundström är frilansjournalist och
kolumnist i Metro. Hon drömmer om att bli
onödigt rik så att hon kan skaffa sig privata
pitponnies och content providers.
Gunnar går förbi videobu-
tiken och hyr ”Enemy of
the State.” Filmen registreras till-
sammans med medlemsnumret.
Gunnar går och handlar
mat. Inköpet registreras.
ICA har t ex en kunddatabas med
uppgifter om 3,1 miljoner kunder
som är centralt placerad i Borås.
Det är fullt möjligt att ta fram detal-
jerad information om en enskild
kunds inköp, för att sedan göra upp
en personprofil. Att hantera kund-
uppgifterna medför inte några stör-
re administrativa kostnader.
Gunnar surfar lite, kollar
en porrsajt, och somnar
sedan. Porrindustrin har alltid legat
långt framme i utvecklingen när det
gäller att kartlägga sina kunder. För
att lära känna kunderna använder
man sig bland annat av cookies.
Avregistrerar man sig och tar bort
sina frivilliga uppgifter från browsern
fortsätter övervakningen i alla fall.
Gunnar vaknar och ring-
er till taxibolaget. En
elektronisk telefonröst läser upp
hans adress. Adressen har kopplats
till telefonnumret per automatik.
18.35
18.58
21.13
07.00
Gunnar tar ut pengar. Banken registerar tid,
plats samt uttagets storlek.
då hinner inte lagarna med
Spionerna
som läser
alla mail
Elisabeth Gerle, etikforskare vid Lunds universitet
’’Vi blir visserligen hela tiden mer tillgängliga
men vi har lättare för att stänga ute folk
’’
21.13: Gunnar kollar in en porrsajt. Företaget kartlägger honom med hjälp av cookies.

Läs sidan med originalbild →