Januari 2001
Läsposition 39

Läs sidans text
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
”Vi blir visserligen hela tiden mer tillgängliga men vi har lättare för att stänga ute folk” – Elisabeth Gerle, etikforskare vid Lunds universitet
då hinner inte lagarna med
Gunnar tar ut pengar. Banken registerar tid, plats samt uttagets storlek.
tigt med den här typen av etiska regler.
– Det finns en tendens i det moderna samhället att man skall reglera allt med skrivna lagar. Men det är en process som innebär en fara. Finns det för mycket lagar i ett samhälle finns det alltid en risk för att folk upplever det som att de slipper det egna ansvaret, säger han.
Oskrivna regler och skrivna lagar. Väger de då lika tungt bland allmänheten? Blir en person fri från sitt straff när han har sluppit ut ur fängelset eller tar det ytterligare tid innan samhället friar honom, och vem är det egentligen vi är räddast för – polisen eller grannarna?
– Det sociala trycket är väldigt stort. Det har det alltid varit. Avhoppade nazister är en ytterlighet, men ändå ett bra exempel på hur svårt det kan vara att våga bryta mot ett intensivt grupptryck, säger Elisabeth Gerle. ■
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
DEN MODERNA UNDERRÄTTELSEAGENTEN är med all sannolikhet varken vältränad, James Bond- brun eller förklädd. Han sitter bakom en data- skärm på ett kontor någonstans och har koll på det mesta med minsta möjliga fysiska ansträng- ning. Det är inte bara företagen som kartlägger oss via nätet. Spionnätet Echelon i USA snappar upp och läser alla mail via internet sedan flera år tillbaka. Spindeln i spionnätet är USA:s National Security Agency, och den brittiska, australiensiska och nyazeeländska underrättelsetjänsten samarbe- tar, vilket skapar en världsomspännande över- vakning. Spionerna tittar inte bara på mail till och från brotts- misstänkta personer. De tittar på allt. Search: ”terrorist”, search: ”Kill Clinton”, och så vidare. Nätet dammsugs på misstänkta sökord, så kallade dictionaries. I FRANKRIKE HAR man skapat sig en egen central, Frenchelon. Men hur är det med Sverige? Finns det ett Swechelon? Försvarsminister Björn von Sydow fick i riksdagen frågan om Sverige samarbetar med NSA. – Frågan berör hur viss operativ underrättel- setjänst skall genomföras. Metoderna med vilka sådan tjänst bedrivs är i allt väsentligt hemliga. Det ligger så att säga i sakens natur, var hans svar. Med andra ord, kanske vi samarbetar med amerikanerna, kanske inte. En annan källa, som dock vill vara anonym ,uttrycker det på ungefär samma sätt. – Om jag säger så här. Underrättelsetjänsten har alltid haft till sin uppgift att övervaka det som sker i samhället. Det är det den är till för. Den enda skillnaden nu för tiden är att det krävs min- dre arbetsinsatser. Men det är naivt att tro att övervakningen har ökat på grund av tekniken. DEN NYA TEKNIKEN löser alltså inga gåtor, dem måste man fortfarande klura ut själv. Inte heller verkar det elektroniska samhället ha revolutio- nerat eller påverkat den vanliga polismyndighe- tens arbetssätt i någon större utsträckning. – Den viktigaste informationen får vi fortfa- rande från dem som man grovt uttryckt kallar tjallarna, det är där man kan få den substantiel- la informationen, säger Åke Sundgren, personuppgiftsombud och före detta chef för kriminal- underrättelsetjänsten. Han berättar att nätet dock kan vara till en viss hjälp när man söker efter personer som inte är traditionellt kriminella. – Jag har svårt att uttrycka det konkret eftersom jag inte kan avslöja för mycket. Men vi har specialister som jobbar med det, säger han. På den senaste tiden har det förekommit att e-post har använts i bevisföringen vid rätte- gångar, och som bevisföremål väger e-post lika tungt som vanlig korrespondens, enligt Stefan Kronqvist, som är chef för it-brottsroteln på rikskriminalen. – Det är ingen som helst skillnad mellan vanlig post och e-post. Det kan möjligen vara något svårare att knyta en person till ett e-post- meddelande, men vi har våra hemliga metoder, vi chansar inte, säger han. För att polisen skall kunna kolla igenom någons e-posttrafik i hemlighet, krävs dock samma tillstånd som för telefonavlyssning. ■ ◗ JANUARI 2001 GURu 39 tigt med den här typen av etiska regler. – Det finns en tendens i det moderna samhäl- let att man skall reglera allt med skrivna lagar. Men det är en process som innebär en fara. Finns det för mycket lagar i ett samhälle finns det all- tid en risk för att folk upplever det som att de slipper det egna ansvaret, säger han. Oskrivna regler och skrivna lagar. Väger de då lika tungt bland allmänheten? Blir en person fri från sitt straff när han har sluppit ut ur fäng- elset eller tar det ytterligare tid innan samhället friar honom, och vem är det egentligen vi är räd- dast för – polisen eller grannarna? – Det sociala trycket är väldigt stort. Det har det alltid varit. Avhoppade nazister är en ytter- lighet, men ändå ett bra exempel på hur svårt det kan vara att våga bryta mot ett intensivt grupptryck, säger Elisabeth Gerle. ■ Lena Sundström är frilansjournalist och kolumnist i Metro. Hon drömmer om att bli onödigt rik så att hon kan skaffa sig privata pitponnies och content providers. Gunnar går förbi videobu- tiken och hyr ”Enemy of the State.” Filmen registreras till- sammans med medlemsnumret. Gunnar går och handlar mat. Inköpet registreras. ICA har t ex en kunddatabas med uppgifter om 3,1 miljoner kunder som är centralt placerad i Borås. Det är fullt möjligt att ta fram detal- jerad information om en enskild kunds inköp, för att sedan göra upp en personprofil. Att hantera kund- uppgifterna medför inte några stör- re administrativa kostnader. Gunnar surfar lite, kollar en porrsajt, och somnar sedan. Porrindustrin har alltid legat långt framme i utvecklingen när det gäller att kartlägga sina kunder. För att lära känna kunderna använder man sig bland annat av cookies. Avregistrerar man sig och tar bort sina frivilliga uppgifter från browsern fortsätter övervakningen i alla fall. Gunnar vaknar och ring- er till taxibolaget. En elektronisk telefonröst läser upp hans adress. Adressen har kopplats till telefonnumret per automatik. 18.35 18.58 21.13 07.00 Gunnar tar ut pengar. Banken registerar tid, plats samt uttagets storlek. då hinner inte lagarna med Spionerna som läser alla mail Elisabeth Gerle, etikforskare vid Lunds universitet ’’Vi blir visserligen hela tiden mer tillgängliga men vi har lättare för att stänga ute folk ’’ 21.13: Gunnar kollar in en porrsajt. Företaget kartlägger honom med hjälp av cookies.