guru.

Januari 2001

Läsposition 39

Originalsida, Januari 2001, läsposition 39
Originalbilden är referensen. Klicka för att förstora.

Läs sidans text

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

”Vi blir visserligen hela tiden mer tillgängliga men vi har lättare för att stänga ute folk” – Elisabeth Gerle, etikforskare vid Lunds universitet

då hinner inte lagarna med

Gunnar tar ut pengar. Banken registerar tid, plats samt uttagets storlek.

tigt med den här typen av etiska regler.

– Det finns en tendens i det moderna samhället att man skall reglera allt med skrivna lagar. Men det är en process som innebär en fara. Finns det för mycket lagar i ett samhälle finns det alltid en risk för att folk upplever det som att de slipper det egna ansvaret, säger han.

Oskrivna regler och skrivna lagar. Väger de då lika tungt bland allmänheten? Blir en person fri från sitt straff när han har sluppit ut ur fängelset eller tar det ytterligare tid innan samhället friar honom, och vem är det egentligen vi är räddast för – polisen eller grannarna?

– Det sociala trycket är väldigt stort. Det har det alltid varit. Avhoppade nazister är en ytterlighet, men ändå ett bra exempel på hur svårt det kan vara att våga bryta mot ett intensivt grupptryck, säger Elisabeth Gerle. ■

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

DEN MODERNA UNDERRÄTTELSEAGENTEN är med
all sannolikhet varken vältränad, James Bond-
brun eller förklädd. Han sitter bakom en data-
skärm på ett kontor någonstans och har koll på
det mesta med minsta möjliga fysiska ansträng-
ning. Det är inte bara företagen som kartlägger
oss via nätet.
Spionnätet Echelon i USA snappar upp och
läser alla mail via internet sedan flera år tillbaka.
Spindeln i spionnätet är USA:s National Security
Agency, och den brittiska, australiensiska och
nyazeeländska underrättelsetjänsten samarbe-
tar, vilket skapar en världsomspännande över-
vakning. Spionerna tittar inte
bara på mail till och från brotts-
misstänkta personer. De tittar på
allt. Search: ”terrorist”, search:
”Kill Clinton”, och så vidare.
Nätet dammsugs på misstänkta
sökord, så kallade dictionaries.
I FRANKRIKE HAR man skapat sig en egen central,
Frenchelon. Men hur är det med Sverige? Finns
det ett Swechelon?
Försvarsminister Björn von Sydow fick i
riksdagen frågan om Sverige samarbetar med
NSA.
– Frågan berör hur viss operativ underrättel-
setjänst skall genomföras. Metoderna med vilka
sådan tjänst bedrivs är i allt väsentligt hemliga.
Det ligger så att säga i sakens natur, var hans
svar.
Med andra ord, kanske vi samarbetar med
amerikanerna, kanske inte.
En annan källa, som dock vill vara anonym
,uttrycker det på ungefär samma sätt.
– Om jag säger så här. Underrättelsetjänsten
har alltid haft till sin uppgift att övervaka det som
sker i samhället. Det är det den är till för. Den
enda skillnaden nu för tiden är att det krävs min-
dre arbetsinsatser. Men det är naivt att tro att
övervakningen har ökat på grund av tekniken.
DEN NYA TEKNIKEN löser alltså inga gåtor, dem
måste man fortfarande klura ut själv. Inte heller
verkar det elektroniska samhället ha revolutio-
nerat eller påverkat den vanliga polismyndighe-
tens arbetssätt i någon större utsträckning.
– Den viktigaste informationen får vi fortfa-
rande från dem som man grovt uttryckt kallar
tjallarna, det är där man kan få den substantiel-
la informationen, säger Åke
Sundgren, personuppgiftsombud
och före detta chef för kriminal-
underrättelsetjänsten.
Han berättar att nätet dock
kan vara till en viss hjälp när man
söker efter personer som inte är
traditionellt kriminella.
– Jag har svårt att uttrycka det konkret
eftersom jag inte kan avslöja för mycket. Men vi
har specialister som jobbar med det, säger han.
På den senaste tiden har det förekommit att
e-post har använts i bevisföringen vid rätte-
gångar, och som bevisföremål väger e-post lika
tungt som vanlig korrespondens, enligt Stefan
Kronqvist, som är chef för it-brottsroteln på
rikskriminalen.
– Det är ingen som helst skillnad mellan
vanlig post och e-post. Det kan möjligen vara
något svårare att knyta en person till ett e-post-
meddelande, men vi har våra hemliga metoder,
vi chansar inte, säger han.
För att polisen skall kunna kolla igenom
någons e-posttrafik i hemlighet, krävs dock
samma tillstånd som för telefonavlyssning. ■
◗
JANUARI 2001 GURu 39
tigt med den här typen av etiska regler.
– Det finns en tendens i det moderna samhäl-
let att man skall reglera allt med skrivna lagar.
Men det är en process som innebär en fara. Finns
det för mycket lagar i ett samhälle finns det all-
tid en risk för att folk upplever det som att de
slipper det egna ansvaret, säger han.
Oskrivna regler och skrivna lagar. Väger de
då lika tungt bland allmänheten? Blir en person
fri från sitt straff när han har sluppit ut ur fäng-
elset eller tar det ytterligare tid innan samhället
friar honom, och vem är det egentligen vi är räd-
dast för – polisen eller grannarna?
– Det sociala trycket är väldigt stort. Det har
det alltid varit. Avhoppade nazister är en ytter-
lighet, men ändå ett bra exempel på hur svårt
det kan vara att våga bryta mot ett intensivt
grupptryck, säger Elisabeth Gerle. ■
Lena Sundström är frilansjournalist och
kolumnist i Metro. Hon drömmer om att bli
onödigt rik så att hon kan skaffa sig privata
pitponnies och content providers.
Gunnar går förbi videobu-
tiken och hyr ”Enemy of
the State.” Filmen registreras till-
sammans med medlemsnumret.
Gunnar går och handlar
mat. Inköpet registreras.
ICA har t ex en kunddatabas med
uppgifter om 3,1 miljoner kunder
som är centralt placerad i Borås.
Det är fullt möjligt att ta fram detal-
jerad information om en enskild
kunds inköp, för att sedan göra upp
en personprofil. Att hantera kund-
uppgifterna medför inte några stör-
re administrativa kostnader.
Gunnar surfar lite, kollar
en porrsajt, och somnar
sedan. Porrindustrin har alltid legat
långt framme i utvecklingen när det
gäller att kartlägga sina kunder. För
att lära känna kunderna använder
man sig bland annat av cookies.
Avregistrerar man sig och tar bort
sina frivilliga uppgifter från browsern
fortsätter övervakningen i alla fall.
Gunnar vaknar och ring-
er till taxibolaget. En
elektronisk telefonröst läser upp
hans adress. Adressen har kopplats
till telefonnumret per automatik.
18.35
18.58
21.13
07.00
Gunnar tar ut pengar. Banken registerar tid,
plats samt uttagets storlek.
då hinner inte lagarna med
Spionerna
som läser
alla mail
Elisabeth Gerle, etikforskare vid Lunds universitet
’’Vi blir visserligen hela tiden mer tillgängliga
men vi har lättare för att stänga ute folk
’’
21.13: Gunnar kollar in en porrsajt. Företaget kartlägger honom med hjälp av cookies.

Texter på sidan

Samma position i PDF →