Januari 2001 · reportage/intervjuartikel
Etik när tekniken springer ifrån lagarna
Etikforskare resonerar om oskrivna regler när tekniken springer ifrån lagen: nåbarhet, e-post som mindre privat än brev, försvunna diskussionsforum, underrättelseverksamhet på nätet och polisens bruk av e-post som bevis. Avslutas med författarpresentation.
Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.
Januari 2001 · läsposition 38
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
Den stora rubriken är fördelad över uppslaget. Här återges den del som syns på den här källsidan.
När teknikutvecklingen galopperar och informationsflödet ökar hinner lagstiftarna inte med. Då tar de oskrivna reglerna över. Och den etiska debatten blir viktigare för varje dag.
Kommunikation nonstop – men d
När tekniken utvecklas snabbare än lagarna i samhället blir de etiska frågorna allt viktigare och centralare. Elisabeth Gerle, teologie doktor, etikforskare vid Lunds universitet och lektor i mänskliga rättigheter vid Malmö högskola, tror att vi kommer att få lita till vårt eget omdöme i allt större utsträckning i framtiden.
– Etiska regler skapas genom samtal i grupper. Men idag sker all kommunikation mer direkt, vilket gör att många forum försvinner, säger hon.
ETIK OCH MORAL
Alla vet att det är förbjudet att öppna någons privata dagbok. Texten DAGBOK räcker som signal för att folk skall förstå att det är ett integritetsbrott att öppna boken och läsa, det krävs inte ens något litet symboliskt lås längre. Så hur uppstår etiska regler, och vad grundar de sig på?
– Att det anses vara så tabu att öppna någon annans dagbok är djupt grundat i den människosyn som vi har i vårt samhälle idag. Dit hör respekten för människans integritet, rätten att råda över sitt liv, sin kropp och sina tankar. Dagboken är just ett sådant slags inre rum och därför anses den som ytterst privat, säger Elisabeth Gerle.
Att läsa någon annans dagbok är tabu. Att sprätta, eller för den skull ånga, upp någon annans brev anses också som högst omoraliskt. Elektronisk post, samtalslistor på en mobiltelefon eller ett fax betraktas däremot inte som lika privata.
– Vi har vant oss vid att allt har blivit mer offentligt. Delvis beror det på att det finns en helt annan storskalighet i informationsflödet nu för tiden som gör att det inte längre känns lika känsligt och privat, men det beror också på att folk hela tiden varnas för att fax och mail kan läsas av alla. Det skapar en slags medvetenhet kring det hela som gör att folk inte längre förväntar sig att posten skall vara hemlig, säger Elisabeth Gerle.
Kommunikation nonstop. Den totala och ständiga nåbarheten breder ut sig i det svenska samhället. Slår man av sin mobiltelefon är man genast suspekt, vanan att ständigt kunna få tag på folk har snabbt blivit ett krav. Privatliv flyter ihop med arbetstid och det finns inte längre några tydliga gränser.
– Vi blir visserligen hela tiden mer tillgängliga, men vi har också lättare för att stänga ute folk och göra något slags selektivt urval. Telefonsvarare hänvisar till mobiler, och mobiler hänvisar till något annat nummer. Idag behöver vi bara svara på de samtal som vi vill svara på, säger Elisabeth Gerle.
ETISKA FORUM
Enligt Elisabeth Gerle ökar behovet av privat utrymme i takt med att ett samhälle moderniseras. Kollektivet försvinner allt längre bort, och den gamla folkrörelsekulturen får svårare att överleva.
– Dagens teknik gör det möjligt för enskilda personer att relatera till hela världen, och informationen är inte längre lika gruppbaserad. Idag sker allting mer direkt. Men den lilla gruppen behövs. Etiska regler och förhållningssätt skapas genom samtal i grupper. Det är där man kan diskutera fram moraliska förhållningssätt, säger hon.
Den åsikten delas inte av Erik Blennberger, teologie doktor och etikforskare vid Sköndalsinstitutet, Ersta Sköndal högskola. Han tycker inte att vi har färre forum för etiska diskussioner idag. Enligt honom gör den tekniska utvecklingen tvärtom att vi talar mer om etik idag. Som han ser det skapar de nya möjligheterna hela tiden nya debatter.
– Den ökade tekniska skickligheten väcker nya typer av frågeställningar. Ta till exempel debatten kring provrörsbefruktning och transplantationer. Teknisk utveckling kan mycket väl förenas med ökad etisk känslighet. Jag tror att vår uppmärksamhet på mänskligt lidande har ökat, liksom vår observans på det inre livet. En ökad självinsikt, ofta med psykologiska förtecken. Det är ett kulturfenomen, säger han.
I ett fungerande samhälle finns det alltid ett visst mått av oskrivna lagar och regler, som gör att myndigheter och polis inte står för allt ansvarstagande.
Wlodek Rabinowiz, professor i praktisk filosofi vid Lunds universitet, påpekar att det är vik-
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
38 GURu JANUARI 2001 är tekniken utvecklas snabbare än lagarna i samhället blir de etiska frågorna allt viktigare och centrala- re. Elisabeth Gerle, teologie doktor, etikforskare vid Lunds universitet och lektor i mänskliga rättigheter vid Malmö högskola, tror att vi kommer att få lita till vårt eget omdöme i allt större utsträckning i framtiden. – Etiska regler skapas genom samtal i grup- per. Men idag sker all kommunikation mer direkt, vilket gör att många forum försvinner, säger hon. ◗Alla vet att det är förbjudet att öppna någons privata dagbok. Texten dagbok räcker som sig- nal för att folk skall förstå att det är ett integri- tetsbrott att öppna boken och läsa, det krävs inte ens något litet symboliskt lås längre. Så hur upp- står etiska regler, och vad grundar de sig på? – Att det anses vara så tabu att öppna någon annans dagbok är djupt grundat i den männi- skosyn som vi har i vårt samhälle idag. Dit hör respekten för människans integritet, rätten att råda över sitt liv, sin kropp och sina tankar. Dagboken är just ett sådant slags inre rum och därför anses den som ytterst privat, säger Elisabeth Gerle. Att läsa någon annans dagbok är tabu. Att sprätta, eller för den skull ånga, upp någon annans brev anses också som högst omoraliskt. Elektronisk post, samtalslistor på en mobiltelefon eller ett fax betraktas däremot inte som lika privata. – Vi har vant oss vid att allt har blivit mer offentligt. Delvis beror det på att det finns en helt annan storskalighet i informa- tionsflödet nu för tiden som gör att det inte längre känns lika känsligt och privat, men det beror också på att folk hela tiden varnas för att fax och mail kan läsas av alla. Det skapar en slags medvetenhet kring det hela som gör att folk inte längre förväntar sig att posten skall vara hemlig, säger Elisabeth Gerle. Kommunikation nonstop. Den totala och ständiga nåbarheten breder ut sig i det svenska samhället. Slår man av sin mobiltelefon är man genast suspekt, vanan att ständigt kunna få tag på folk har snabbt blivit ett krav. Privatliv flyter ihop med arbetstid och det finns inte längre några tydliga gränser. – Vi blir visserligen hela tiden mer tillgängli- ga, men vi har också lättare för att stänga ute folk och göra något slags selektivt urval. Telefonsvarare hänvisar till mobiler, och mobi- ler hänvisar till något annat nummer. Idag behöver vi bara svara på de samtal som vi vill svara på, säger Elisabeth Gerle. Etiska forum ◗Enligt Elisabeth Gerle ökar behovet av privat utrymme i takt med att ett samhälle moderni- seras. Kollektivet försvinner allt längre bort, och den gamla folkrörelsekulturen får svårare att överleva. – Dagens teknik gör det möj- ligt för enskilda personer att relatera till hela världen, och informationen är inte längre lika gruppbaserad. Idag sker allting mer direkt. Men den lilla grup- pen behövs. Etiska regler och för- hållningssätt skapas genom samtal i grupper. Det är där man kan diskutera fram moraliska förhållningssätt, säger hon. Den åsikten delas inte av Erik Blennberger, teologie doktor och etikforskare vid Sköndalsinstitutet, Ersta Sköndal högskola. Han tycker inte att vi har färre forum för etiska diskussioner idag. Enligt honom gör den tek- niska utvecklingen tvärtom att vi talar mer om etik idag. Som han ser det skapar de nya möj- ligheterna hela tiden nya debatter. – Den ökade tekniska skickligheten väcker nya typer av frågeställningar. Ta till exempel debatten kring provrörsbefruktning och trans- plantationer. Teknisk utveckling kan mycket väl förenas med ökad etisk känslighet. Jag tror att vår uppmärksamhet på mänskligt lidande har ökat, liksom vår observans på det inre livet. En ökad självinsikt, ofta med psykologiska förteck- en. Det är ett kulturfenomen, säger han. I ett fungerande samhälle finns det alltid ett visst mått av oskrivna lagar och regler, som gör att myndigheter och polis inte står för allt ansvarstagande. Wlodek Rabinowiz, professor i praktisk filo- sofi vid Lunds universitet, påpekar att det är vik- ◗ ◗ När teknikutvecklingen galopperar och informations- flödet ökar hinner lagstiftarna inte med. Då tar de oskrivna reglerna över. Och den etiska debatten blir viktigare för varje dag. serade liggare. Eventuella handi- kapp, allergier eller liknande besvär registreras. Väl framme på hotellet registreras sedan vanligen utgåen- de samtal tillsammans med rums- nummer, betal-tv, tid och belopp. Vissa hotell registrerar även vad man tar ur minibaren. Gunnar lämnar kontoret. Går förbi Åhléns och köper en bok. Blir erbjuden klubbkort och accepterar. Klubbkorten är en effek- tiv metod för att samla in uppgifter. Skaffar man ett bonuskort registre- ras alla ens framtida inköp i ett data- register. Beroende på vilka köpvanor man har får man olika tematidningar och riktade erbjudanden. Idag har de flesta butikskedjor så kallade klubb- kort. Polarn & Pyret, Ikea och Hennes & Mauritz är några exempel. Gunnar tar bussen hem. Registrering som till jobbet. Gunnar promenerar hem från busshållplatsen. Inom något år kommer företagen att veta var man befinner sig. Mobilens SIM- kort skickar en signal till satelliter som ser var man är. När man åker förbi Burger King kan man få reklam om hamburgare och så vidare. 16.33 17.05 17.31 N Gunnar på väg till Åhléns. Där får han ett klubb- kort, som gör att butiken får koll på inköpen. Gunnar surfar. Företag kartlägger sina besökare med cookies. ETIK OCH MORAL ETISKA FORUM Kommunikation nonstop – men d 16.33: Gunnar blir erbjuden klubbkort och accepterar. Alla framtida inköp med kortet kommer att registreras.
Januari 2001 · läsposition 39
”Vi blir visserligen hela tiden mer tillgängliga men vi har lättare för att stänga ute folk” – Elisabeth Gerle, etikforskare vid Lunds universitet
då hinner inte lagarna med
tigt med den här typen av etiska regler.
– Det finns en tendens i det moderna samhället att man skall reglera allt med skrivna lagar. Men det är en process som innebär en fara. Finns det för mycket lagar i ett samhälle finns det alltid en risk för att folk upplever det som att de slipper det egna ansvaret, säger han.
Oskrivna regler och skrivna lagar. Väger de då lika tungt bland allmänheten? Blir en person fri från sitt straff när han har sluppit ut ur fängelset eller tar det ytterligare tid innan samhället friar honom, och vem är det egentligen vi är räddast för – polisen eller grannarna?
– Det sociala trycket är väldigt stort. Det har det alltid varit. Avhoppade nazister är en ytterlighet, men ändå ett bra exempel på hur svårt det kan vara att våga bryta mot ett intensivt grupptryck, säger Elisabeth Gerle. ■
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
DEN MODERNA UNDERRÄTTELSEAGENTEN är med all sannolikhet varken vältränad, James Bond- brun eller förklädd. Han sitter bakom en data- skärm på ett kontor någonstans och har koll på det mesta med minsta möjliga fysiska ansträng- ning. Det är inte bara företagen som kartlägger oss via nätet. Spionnätet Echelon i USA snappar upp och läser alla mail via internet sedan flera år tillbaka. Spindeln i spionnätet är USA:s National Security Agency, och den brittiska, australiensiska och nyazeeländska underrättelsetjänsten samarbe- tar, vilket skapar en världsomspännande över- vakning. Spionerna tittar inte bara på mail till och från brotts- misstänkta personer. De tittar på allt. Search: ”terrorist”, search: ”Kill Clinton”, och så vidare. Nätet dammsugs på misstänkta sökord, så kallade dictionaries. I FRANKRIKE HAR man skapat sig en egen central, Frenchelon. Men hur är det med Sverige? Finns det ett Swechelon? Försvarsminister Björn von Sydow fick i riksdagen frågan om Sverige samarbetar med NSA. – Frågan berör hur viss operativ underrättel- setjänst skall genomföras. Metoderna med vilka sådan tjänst bedrivs är i allt väsentligt hemliga. Det ligger så att säga i sakens natur, var hans svar. Med andra ord, kanske vi samarbetar med amerikanerna, kanske inte. En annan källa, som dock vill vara anonym ,uttrycker det på ungefär samma sätt. – Om jag säger så här. Underrättelsetjänsten har alltid haft till sin uppgift att övervaka det som sker i samhället. Det är det den är till för. Den enda skillnaden nu för tiden är att det krävs min- dre arbetsinsatser. Men det är naivt att tro att övervakningen har ökat på grund av tekniken. DEN NYA TEKNIKEN löser alltså inga gåtor, dem måste man fortfarande klura ut själv. Inte heller verkar det elektroniska samhället ha revolutio- nerat eller påverkat den vanliga polismyndighe- tens arbetssätt i någon större utsträckning. – Den viktigaste informationen får vi fortfa- rande från dem som man grovt uttryckt kallar tjallarna, det är där man kan få den substantiel- la informationen, säger Åke Sundgren, personuppgiftsombud och före detta chef för kriminal- underrättelsetjänsten. Han berättar att nätet dock kan vara till en viss hjälp när man söker efter personer som inte är traditionellt kriminella. – Jag har svårt att uttrycka det konkret eftersom jag inte kan avslöja för mycket. Men vi har specialister som jobbar med det, säger han. På den senaste tiden har det förekommit att e-post har använts i bevisföringen vid rätte- gångar, och som bevisföremål väger e-post lika tungt som vanlig korrespondens, enligt Stefan Kronqvist, som är chef för it-brottsroteln på rikskriminalen. – Det är ingen som helst skillnad mellan vanlig post och e-post. Det kan möjligen vara något svårare att knyta en person till ett e-post- meddelande, men vi har våra hemliga metoder, vi chansar inte, säger han. För att polisen skall kunna kolla igenom någons e-posttrafik i hemlighet, krävs dock samma tillstånd som för telefonavlyssning. ■ ◗ JANUARI 2001 GURu 39 tigt med den här typen av etiska regler. – Det finns en tendens i det moderna samhäl- let att man skall reglera allt med skrivna lagar. Men det är en process som innebär en fara. Finns det för mycket lagar i ett samhälle finns det all- tid en risk för att folk upplever det som att de slipper det egna ansvaret, säger han. Oskrivna regler och skrivna lagar. Väger de då lika tungt bland allmänheten? Blir en person fri från sitt straff när han har sluppit ut ur fäng- elset eller tar det ytterligare tid innan samhället friar honom, och vem är det egentligen vi är räd- dast för – polisen eller grannarna? – Det sociala trycket är väldigt stort. Det har det alltid varit. Avhoppade nazister är en ytter- lighet, men ändå ett bra exempel på hur svårt det kan vara att våga bryta mot ett intensivt grupptryck, säger Elisabeth Gerle. ■ Lena Sundström är frilansjournalist och kolumnist i Metro. Hon drömmer om att bli onödigt rik så att hon kan skaffa sig privata pitponnies och content providers. Gunnar går förbi videobu- tiken och hyr ”Enemy of the State.” Filmen registreras till- sammans med medlemsnumret. Gunnar går och handlar mat. Inköpet registreras. ICA har t ex en kunddatabas med uppgifter om 3,1 miljoner kunder som är centralt placerad i Borås. Det är fullt möjligt att ta fram detal- jerad information om en enskild kunds inköp, för att sedan göra upp en personprofil. Att hantera kund- uppgifterna medför inte några stör- re administrativa kostnader. Gunnar surfar lite, kollar en porrsajt, och somnar sedan. Porrindustrin har alltid legat långt framme i utvecklingen när det gäller att kartlägga sina kunder. För att lära känna kunderna använder man sig bland annat av cookies. Avregistrerar man sig och tar bort sina frivilliga uppgifter från browsern fortsätter övervakningen i alla fall. Gunnar vaknar och ring- er till taxibolaget. En elektronisk telefonröst läser upp hans adress. Adressen har kopplats till telefonnumret per automatik. 18.35 18.58 21.13 07.00 Gunnar tar ut pengar. Banken registerar tid, plats samt uttagets storlek. då hinner inte lagarna med Spionerna som läser alla mail Elisabeth Gerle, etikforskare vid Lunds universitet ’’Vi blir visserligen hela tiden mer tillgängliga men vi har lättare för att stänga ute folk ’’ 21.13: Gunnar kollar in en porrsajt. Företaget kartlägger honom med hjälp av cookies.