November 2000
Läsposition 65

Läs sidans text
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
THOMAS FÜRTH Ålder: 53 år. Gör: Vice vd och analytiker på forskningsanalysföretaget Kairos Future. Arbetar med värderingar och värderingsförändringar. Har gjort: Är utbildad historiker. Har satt samman en bok om tabun, moral och omoral.
BENGT AF KLINTBERG Ålder: 61 år. Gör: Folklivsforskar, skriver böcker och pratar i radio i P1 på söndagar. Har gjort: Känd för böckerna ”Råttan i pizzan” och ”Den stulna njuren”.
h norrmän, men var går gränsen?”
man olika koder i olika grupperingar och är man utanför förstår man inte vad de pratar om.
Thomas: Berättelser kan vara ett sätt att avskärma en grupp från en annan. Ett slags vi och dom-resonemang. Vi har våra berättelser och det gör att vi hänger ihop. Koder är ju inget nytt – jag tänker på rövarspråket i Röda och Vita rosen och det var ett sätt att hålla de vuxna utanför.
Elisabeth: ”Ecce Homo” var en berättelse som jag inte fick ändra på. Den fick bara berättas på ett sätt. Och om jag då bryter den normen så är det spännande hur det kan uppröra så mycket. För mig såg bilderna exakt likadana ut som andra jag sett. Det var en historia som är sann för mig men som så många uppfattade på annat sätt.
Thomas: Det är också tidens tecken – att man vrider saker 180 grader. Du har en igenkänning som i ”Ecce Homo”, sedan vrider du det lite. Det behövs inte så mycket för att det ska bli en enorm effekt. Och det gillar unga människor idag. Många tittar på reklam som om det var kortfilmer.
Ulf: Det är vårt problem. Det är roligare att titta på historien än att titta på vem som skickade den.
Bengt: Men reklamen verkar vara väldigt riktad mot en yngre, initierad publik. Är det så att ni frivilligt släpper den äldre gruppen?
Ulf: Nej, det är många unga som arbetar i vår bransch.
Samtidigt finns det tendenser till att historier som alla förstår prioriteras bort, för att man vill vara först när det gäller nya berättelser och att läsa av nya koder. Det gör att man faktiskt tappar kommunikationseffekten i det kommersiella uppdraget.
Då är det ju intressant det här med tabun. I vår bransch handlar det bara om att man inte får vara effektsökare. Vi upprörs över att Benetton använder sina bilder i kommersiellt syfte, inte att bilderna är hemska.
Elisabeth: Det är ett bra exempel. Deras budskap har ju alltid varit bra men det är synd att de ska ha loggan där i hörnet. Jag saknar reklamkampanjer som inte har någon avsändare. Bra bilder som människor kan fundera över. Som ”Under exposed” i tunnelbanan för några år sedan…
Thomas: Men där har vi ju tabu idag. Vi får inte blanda ihop det politiska och det kommersiella för mycket. Men det håller på att förändras. Vi går in i ett samhälle där man blandar och där unga inte längre tycker det är så viktigt om gränserna överskrids.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
NOVEMBER 2000 GURu 65 man olika koder i olika grupperingar och är man utanför förstår man inte vad de pratar om. Thomas: Berättelser kan vara ett sätt att av- skärma en grupp från en annan. Ett slags vi och dom-resonemang. Vi har våra berättelser och det gör att vi hänger ihop. Koder är ju inget nytt – jag tänker på rövarspråket i Röda och Vita ro- sen och det var ett sätt att hålla de vuxna utan- för. Elisabeth: ”Ecce Homo” var en berättelse som jag inte fick ändra på. Den fick bara berät- tas på ett sätt. Och om jag då bryter den normen så är det spännande hur det kan uppröra så mycket. För mig såg bilderna exakt likadana ut som andra jag sett. Det var en historia som är sann för mig men som så många uppfattade på annat sätt. Thomas: Det är också tidens tecken – att man vrider saker 180 grader. Du har en igenkänning som i ”Ecce Homo”, sedan vrider du det lite. Det behövs inte så mycket för att det ska bli en enorm effekt. Och det gillar unga människor idag. Många tittar på reklam som om det var kortfilmer. Ulf: Det är vårt problem. Det är roligare att titta på historien än att titta på vem som skicka- de den. Bengt: Men reklamen verkar vara väldigt rik- tad mot en yngre, initierad publik. Är det så att ni frivilligt släpper den äldre gruppen? Ulf: Nej, det är många unga som arbetar i vår bransch. Samtidigt finns det tendenser till att histori- er som alla förstår prioriteras bort, för att man vill vara först när det gäller nya berättelser och att läsa av nya koder. Det gör att man faktiskt tappar kommunikationseffekten i det kommer- siella uppdraget. Då är det ju intressant det här med tabun. I vår bransch handlar det bara om att man inte får vara effektsökare. Vi upprörs över att Benet- ton använder sina bilder i kommersiellt syfte, inte att bilderna är hemska. Elisabeth: Det är ett bra exempel. Deras bud- skap har ju alltid varit bra men det är synd att de ska ha loggan där i hörnet. Jag saknar reklam- kampanjer som inte har någon avsändare. Bra bilder som människor kan fundera över. Som ”Under exposed” i tunnelbanan för några år se- dan… Thomas: Men där har vi ju tabu idag. Vi får inte blanda ihop det politiska och det kommer- siella för mycket. Men det håller på att föränd- ras. Vi går in i ett samhälle där man blandar och där unga inte längre tycker det är så viktigt om gränserna överskrids. THOMAS FÜRTH Ålder: 53 år. Gör: Vice vd och analytiker på forskningsa- nalysföretaget Kairos Future. Arbetar med värderingar och värderings- förändringar. Har gjort: Är utbildad historiker. Har satt samman en bok om tabun, moral och omoral. BENGT AF KLINTBERG Ålder: 61 år. Gör: Folklivsforskar, skriver böcker och pratar i radio i P1 på söndagar. Har gjort: Känd för böckerna ”Råttan i pizzan” och ”Den stulna njuren”. h norrmän, men var går gränsen?” ORDLISTA NORM Handlingsregel, påbud hur man bör handla, det normala eller godtagna beteendet. TABU Förbud mot att röra eller nämna något. Företeelser som väcker starka känsloreaktio- ner. Källa: ne.se, SAOL