guru.

November 2000

Läsposition 64

Originalsida, November 2000, läsposition 64
Originalbilden är referensen. Klicka för att förstora.

Läs sidans text

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

ULF ENANDER Ålder: 46 år. Gör: vd och projektledare på reklambyrån Schumacher, Jersild, Wessman & Enander. Ordförande i Svenska reklamförbundet. Har gjort: Jobbat med reklam sedan 1979.

ELISABETH OHLSON Ålder: 39 år. Gör: Fotograferar. Har gjort: Utställningarna Ecce Homo och Amauros

”Vi kan skoja om norrlänningar och no

Varför är en bra story viktigare idag?

Thomas: Jag tror att det har uppstått de senaste 20 åren eftersom vi ser på saker i ett tidsförlopp och tänker mer kronologiskt nu. Samhället innan var mer välordnat, statiskt och mekaniskt och man trodde att så här skulle det bli i framtiden. Samhället var som en maskin. Men nu går vi in i berättelsernas tid, med olika etniska grupper och olika historier. Så har vi aldrig sett på vår samtid tidigare.

Bengt: Berättande som folkrörelse har också kommit tillbaka med exempelvis berättarfestivaler. Där är fullsmockat med folk, och detta fanns inte för 20 år sedan. Då trodde man att tv tagit död på det muntliga.

Vad har då en historia för betydelse?

Ulf: En bra historia ska överraska, ge ett sammanhang och skapa associationer. En berättelse hjälper folk att memorera en produkt eller en tjänst i det mentala landskapet.

Thomas: Det är svårare idag att konkurrera med sina tjänster och varor. Därför blir det mer och mer berättelser kring produkterna. Det finns kollegor som menar att detta är framtidens ekonomi. Berättelser används för att sälja föreställningar om hur man ska leva. Vi har ingen användning för statistik, lagar eller torra abstrakta resonemang idag.

Bengt: Kan man då göra skillnad mellan berättelser som inte bara vädjar till intellekt utan också till känsla?

Thomas: Ja, och styrkan med bilden och berättlser är att den vädjar till båda delarna.

Ulf: Våra kreatörer sitter dagarna i ända och skapar varumärken och de vädjar till både förnuft och känsla. Och det är väldigt mycket koder i berättelsen idag.

Thomas: Möjligen är det den moderna tekniken med sin virtualitet som har gjort att berättelserna har kommit tillbaka. Den har gjort det möjligt att överskrida rum och tid, som en berättelse alltid har gjort. Under andra hälften av 1900-talet sågs inte berättelsen som något verkligt utan som en skröna, något man kunde roa sig med. Men med ny teknik kan vi lämna en verklighet och hitta en annan – som att e-handels företagen egentligen bara är vanliga postorderföretag…

Ulf: Jag ser också en annan trend. Att mottagaren själv får fylla i de sista stegen i berättelsen, du lämnar sista biten av cirkeln öppen, att man inte berättar allt utan folk får tänka själva.

Bengt: I muntliga berättelser, och främst vitsar, är det mycket vanligt. ”Mamma, jag vill inte till Amerika- Tyst unge och simma vidare.” Den är från 50-talet. Sedan har det fortsatt på den vägen.

Vad beror det på? Att det blir mer och mer avskalat?

Ulf: Att man är mer mogen att se. Vi exponeras mycket för olika berättelser och blir mer vana. Ser jag en film idag kan jag nästan gissa vad nästa ruta visar. Man väntar på överraskningen, att se om det kan hända något annat. Sedan använder

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

64 GURu NOVEMBER 2000
Varför är en bra story viktigare idag?
Thomas: Jag tror att det har uppstått de se-
naste 20 åren eftersom vi ser på saker i ett tids-
förlopp och tänker mer kronologiskt nu. Sam-
hället innan var mer välordnat, statiskt och
mekaniskt och man trodde att så här skulle det
bli i framtiden. Samhället var som en maskin.
Men nu går vi in i berättelsernas tid, med olika
etniska grupper och olika historier. Så har vi al-
drig sett på vår samtid tidigare.
Bengt: Berättande som folkrörelse har också
kommit tillbaka med exempelvis berättarfesti-
valer. Där är fullsmockat med folk, och detta
fanns inte för 20 år sedan. Då trodde man att tv
tagit död på det muntliga.
Vad har då en historia för betydelse?
Ulf: En bra historia ska överraska, ge ett sam-
manhang och skapa associationer. En berättelse
hjälper folk att memorera en produkt eller en
tjänst i det mentala landskapet.
Thomas: Det är svårare idag att konkurrera
med sina tjänster och varor. Därför blir det mer
och mer berättelser kring produkterna. Det
finns kollegor som menar att detta är framti-
dens ekonomi. Berättelser används för att sälja
föreställningar om hur man ska leva. Vi har ing-
en användning för statistik, lagar eller torra ab-
strakta resonemang idag.
Bengt: Kan man då göra skillnad mellan be-
rättelser som inte bara vädjar till intellekt utan
också till känsla?
Thomas: Ja, och styrkan med bilden och be-
rättlser är att den vädjar till båda delarna.
Ulf: Våra kreatörer sitter dagarna i ända och
skapar varumärken och de vädjar till både för-
nuft och känsla. Och det är väldigt mycket koder
i berättelsen idag.
Thomas: Möjligen är det den moderna tekni-
ken med sin virtualitet som har gjort att berät-
telserna har kommit tillbaka. Den har gjort det
möjligt att överskrida rum och tid, som en be-
rättelse alltid har gjort. Under andra hälften av
1900-talet sågs inte berättelsen som något verk-
ligt utan som en skröna, något man kunde roa
sig med. Men med ny teknik kan vi lämna en
verklighet och hitta en annan – som att e-han-
dels företagen egentligen bara är vanliga post-
orderföretag…
Ulf: Jag ser också en annan trend. Att motta-
garen själv får fylla i de sista stegen i berättelsen,
du lämnar sista biten av cirkeln öppen, att man
inte berättar allt utan folk får tänka själva.
Bengt: I muntliga berättelser, och främst vit-
sar, är det mycket vanligt. ”Mamma, jag vill inte
till Amerika- Tyst unge och simma vidare.” Den
är från 50-talet. Sedan har det fortsatt på den vä-
gen.
Vad beror det på? Att det blir mer och mer av-
skalat?
Ulf:Attmanärmermogenattse.Viexponeras
mycket för olika berättelser och blir mer vana.
Serjagenfilmidagkanjagnästangissavadnästa
ruta visar. Man väntar på överraskningen, att se
om det kan hända något annat. Sedan använder
ELISABETH OHLSON Ålder: 39 år. Gör: Fotograferar. Har gjort: Utställ-
ningarna Ecce Homo och Amauros
ULF ENANDER Ålder: 46 år. Gör: vd och projektledare på reklambyrån
Schumacher, Jersild, Wessman & Enander. Ordförande i Svenska reklam-
förbundet. Har gjort: Jobbat med reklam sedan 1979.
”Vi kan skoja om norrlänningar och no

Texter på sidan

Samma position i PDF →