Oktober 2000 · reportage med faktaruta
Gyllene tider för spanarna / Framtidsfabriken
Granskning av dem som säljer prognoser om internetekonomin: datainsamlare, researchföretag och visionärer. Aktörerna beskriver sin metod, medan skeptiker ifrågasätter tillförlitlighet och mediernas användning; prognosmakarna tjänar på efterfrågan. läsutgåvans sidor 85–86 mest bild. Slots 85–86 och läsutgåvans sidor 87–89 binds samman som hypotes.
Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.
Oktober 2000 · läsposition 84
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
Gyllene tider för spanarna
I internetekonomin vinner den som vet mest om framtiden. Det har skapat en guldmarknad för prognosmakare och framtidsforskare. Deras rapporter ligger till grund för tidningsartiklar, affärsplaner och politiska beslut. Men hur fungerar deras kristallkulor egentligen? Guru kartlägger företagen som säljer framtiden.
År 2002 är mer än hälften av USA:s internetanvändare kvinnor. Internetreklamen omsätter 238 miljarder om fem år. År 2003 köper européerna resor via nätet för 70 miljarder kronor. Svenskarna skulle handla för 1,4 miljarder kronor mer på nätet varje år om servicen på e-handelssajterna var bättre.
År 2001 rings det via IP-telefoni i sammanlagt 4,8 miljarder minuter.
Det är några slumpvis valda framtidsprognoser som jag hittar i tidningarna som ligger på mitt skrivbord.
Vad som händer i framtiden har alltid fascinerat människan. Men aldrig har framtiden varit så het som nu inom näringslivet. Spågummornas tält på de kringresande marknaderna har förvandlats till gigantiska världsföretag med miljardomsättning. Och Kivik har bytts mot den globala ekonomiska marknaden. För prognoser och rapporter om framtiden styr i dag mycket av världsekonomin. Ofta ligger spådomarna till grund för att nya företag bildas – och läggs ner. Börskurser slår i taket och i botten, människor blir miljardärer och utfattiga när det sätts siffror på framtiden. De som dock alltid tjänar på rapporterna är prognosmakarna själva. Men hur går det till när de gör sina undersökningar? Och hur ser deras framtid ut?
ATT DRA ALLA SOM SYSSLAR med prognoser över en kam fungerar bra i tanken – och när man sätter rubriker. Men aktörerna själva är noga med att dela in sig i tre huvudnischer. Uppdelning görs mellan företag som sysslar med insamling av uppgifter, de som gör researchen och de andra – visionärerna. Till datainsamlarna räknas Sifo, Temo och amerikanska NFO. Research-nischen består av bland andra Forrester Research, Jupiter Communications och Gartner Group. De andra, visionärerna, är företag och personer som exempelvis Kairos Future, Explachange och proffsföreläsare som Kjell A Nordström.
Efter att ha träffat och pratat med aktörer från alla tre grupperna inser man att de
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
84 GURu OKTOBER 2000 Å r 2002 är mer än hälften av usa:s internetanvändare kvinnor. Inter- netreklamen omsätter 238 miljarder om fem år. År 2003 köper eu- ropéerna resor via nätet för 70 miljarder kronor. Svenskarna skulle handla för 1,4 miljarder kronor mer på nätet varje år om servicen på e-handelssajterna var bättre. År 2001 rings det via ip-telefoni i sammanlagt 4,8 miljarder minuter. Det är några slumpvis valda framtidsprognoser som jag hittar i tid- ningarna som ligger på mitt skrivbord. Vadsomhänderiframtidenharalltidfascineratmänniskan. Men aldrig har framtiden varit så het som nu inom näringslivet. Spå- gummornas tält på de kringresande marknaderna har för- vandlats till gigantiska världsföretag med miljardomsätt- ning. Och Kivik har bytts mot den globala ekonomiska marknaden. För prognoser och rapporter om framti- den styr i dag mycket av världsekonomin. Ofta ligger spådomarna till grund för att nya fö- retag bildas – och läggs ner. Börskur- ser slår i taket och i botten, människor blir miljardärer och utfattiga när det sätts siffror på framtiden. De som dock alltid tjänar på rapporterna är prognosmakar- na själva. Men hur går det till när de gör sina undersökning- ar? Och hur ser deras framtid ut? att dra alla som sysslar medprognoseröverenkamfun- gerar bra i tanken – och när man sätter rubriker. Men aktörerna själva är noga med att dela in sig i tre huvudnischer. Uppdelning görs mellan företag som sysslar med insamling av uppgifter, de som gör researchen och de andra – visionärerna. Till datainsamlarna räknas Sifo, Temo och amerikanska nfo. Research-nischen be- står av bland andra Forrester Research, Jupiter Communica- tions och Gartner Group. De andra, visionärerna, är före- tag och personer som exempelvis Kairos Future, Explachange och proffsföreläsare som Kjell A Nordström. Efter att ha träffat och pratat med aktörer från alla tre grupper- na inser man att de ◗I internetekonomin vinner den som vet mest om framtiden. Det har skapat en guldmarknad för prognosmakare och framtidsforskare. Deras rapporter ligger till grund för tidningsartiklar, affärsplaner och politiska beslut. Men hur fungerar deras kristallkulor egentligen? Guru kartlägger företagen som säljer framtiden. Gyllene tider för spanarna TEXT DANIEL BERGSTEN FOTO GUNNAR SEIJBOLD
Oktober 2000 · läsposition 85
”Det handlar om att bevaka media och bygga framtidsscenario utifrån det”, säger Bengt Wahlström, som visionerat om framtiden i femton år.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
OKTOBER 2000 GURu 85 ”Det handlar om att bevaka media och bygga framtidsscenario utifrån det”, säger Bengt Wahlström, som visionerat om framtiden i femton år.
Oktober 2000 · läsposition 86
”Fel tolkning av siffror i en affärsplan kan betyda konkurs”, säger Theodore Bergqvist, vd för Jupiter Scandinavia.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
86 GURu OKTOBER 2000 ”Fel tolkning av siffror i en affärsplan kan betyda konkurs”, säger Theodore Bergqvist, vd för Jupiter Scandinavia.
Oktober 2000 · läsposition 87
”Med hjälp av våra siffror kunde man se att både Dressmart och Boo inte skulle fungera”
THEODORE BERGQVIST
har olika teorier om hur framtiden bäst beskrivs. Förvånad? Nej, knappast, det är klart att de tycker att just de fyller den viktigaste funktionen för att se framåt.
Dock är aktörerna överens om att processen för hur en prognos kommer till ser ut ungefär så här: Datainsamlaren genomför undersökningar via telefon, utskick eller genom djupintervjuer. Dessa data sammanställs till statistik och säljs vidare antingen till en kund som drar egna slutsatser eller till ett researchföretag som paketerar informationen och tillför en analys som säljs till kunderna. Det är delar av de här rapporterna som vi brukar se citerade i media. Omvärldsanalytikerna, eller visionärerna, använder researchföretagets och medias rapporter för att bygga scenarion i vilka man drar slutsatser som är mer långtgående än det som researchföretaget levererar.
Krångligt? Inte alls, men vi repeterar i kortform: processen går från insamlaren via researchföretaget till visionären. Och var och en av dem säljer sin information till företag som är deras kunder.
Researchföretagen, som även säljer analyser av sina siffror, tycker att visionärerna, som själva kallar sig framtidsforskare eller omvärldsanalytiker, drar slutsatser utan statistisk plattform. Visionärerna, förlåt framtidsforskarna, däremot menar att det är deras analys som ger ett mervärde till kunden. Vågar man inte dra egna slutsatser så får man aldrig något försprång, lyder tesen man arbetar efter.
BENGT WAHLSTRÖM HAR visionerat om framtiden i nästan femton år. Det finns inte en svensk stad där Wahlström inte intagit en scen för att hålla föredrag om vad som väntar runt hörnet. Idag driver han företaget Explachange som ägnar sig åt omvärldsbevakning.
Den som tror att omvärldsanalytikerna har avancerade matematiska modeller och speciella dataprogram för att bygga sina teorier blir lite besviken när Bengt Wahlström beskriver arbetet i framtidsfabriken.
– Vi jobbar med att scanna av vad som skrivs och sägs om en viss företeelse. Det handlar om att bevaka tidningar, internet, tv, radio och andra rapporter som görs. Utifrån den informationen drar vi slutsatser och bygger ett scenario, förklarar Bengt Wahlström och fortsätter:
– Vi är gränsöverskridande och tar kunskap om trender från ett område och applicerar den på andra branscher.
Företag som köper Explachanges omvärldsbevakning är experter på sin bransch. De nya infallsvinklarna som omvärldsanalytikern tillför, ger ofta idéerna om vad framtiden innehåller. Exempelvis kan utvecklingen inom telekomsektorn vara av stor betydelse för vad som händer inom läkemedelsindustrin.
BLAND RESEARCHFÖRETAGEN finns det några dominerande drakar. Störst är USA-baserade Gartner Group som finns i 51 länder och har nästan 4 000 anställda. Forrester Research och Jupiter kommer därefter med cirka 700 anställda vardera.
De här bolagen säljer abonnemang på rapporter. I Jupiters fall får kunden uppdaterade rapporter inom ett visst område – men allt hör samman med ”den nya ekonomin” – och dessutom får kunden tillgång till informationen via internet och kan alltså göra egna körningar utifrån sifferbasen. Priset för ett årsabonnemang är omkring 130 000 kronor. Gartner och Forrester jobbar på liknande sätt med skillnaden att Gartner har en stor konsultdel med en rådgivande roll.
Media har definitivt spelat en avgörande roll för att driva på prognosfokuseringen. Slå upp en affärstidning, helst amerikansk, och du möts av en orgie i prognoshänvisningar. Och man behöver inte ha ett förflutet som redaktör för att inse att en ordentlig tabell eller ett saftigt tårtdiagram skänker
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
OKTOBER 2000 GURu 87 har olika teorier om hur framtiden bäst beskrivs. Förvå- nad? Nej, knappast, det är klart att de tycker att just de fyller den viktigaste funktionen för att se framåt. Dock är aktörerna överens om att processen för hur en prognos kommer till ser ut ungefär så här: Datainsamla- ren genomför undersökningar via telefon, utskick eller genomdjupintervjuer.Dessadatasammanställstillstatis- tik och säljs vidare antingen till en kund som drar egna slutsatser eller till ett researchföretag som paketerar infor- mationen och tillför en analys som säljs till kunderna. Det är delar av de här rapporterna som vi brukar se citerade i media. Omvärldsanalytikerna, eller visionärerna, använder researchföretagets och medias rapporter för att bygga scena- rion i vilka man drar slutsatser som är mer långtgående än det som researchföretaget levererar. Krångligt? Inte alls, men vi repeterar i kortform: processen går från insamlaren via researchföretaget till visionären. Och var och en av dem säljer sin information till företag som är deras kunder. Researchföretagen, som även säljer analyser av sina siffror, tycker att visionärerna, som själva kallar sig framtidsforskare eller omvärlds- analytiker, drar slutsatser utan statistisk plattform. Visionärerna, förlåt framtidsforskarna, däremot menar att det är deras analys som ger ett mervärde till kunden. Vågar man inte dra egna slutsatser så får man aldrig något försprång, lyder tesen man arbetar efter. bengt wahlström har visionerat om framtiden i näst- an femton år. Det finns inte en svensk stad där Wahl- ström inte intagit en scen för att hålla föredrag om vad som väntar runt hörnet. Idag driver han före- tagetExplachangesomägnarsigåtomvärlds- bevakning. Den som tror att omvärldsana- lytikerna har avancerade matematiska modeller och speciella dataprogram för att bygga sina te- orier blir lite besviken när Bengt Wahlström beskriver arbetet i framtids- fabriken. – Vi jobbar med att scanna av vad som skrivs och sägs om en viss företeel- se. Det handlar om att bevaka tidningar, internet, tv, radio och andra rappor- ter som görs. Utifrån den informationen drar vi slutsatser och bygger ett sce- nario, förklarar Bengt Wahlström och fortsätter: – Vi är gränsöverskridande och tar kunskap om trender från ett område och applicerar den på andra branscher. Företag som köper Explachanges omvärldsbevakning är experter på sin bransch.Denyainfallsvinklarnasomomvärldsanalytikerntillför,geroftaidéer- na om vad framtiden innehåller. Exempelvis kan utvecklingen inom telekom- sektorn vara av stor betydelse för vad som händer inom läkemedelsindustrin. bland researchföretagen finns det några dominerande drakar. Störst är usa-baserade Gartner Group som finns i 51 länder och har nästan 4000 an- ställda. Forrester Research och Jupiter kommer därefter med cirka 700 an- ställda vardera. De här bolagen säljer abonnemang på rapporter. I Jupiters fall får kun- den uppdaterade rapporter inom ett visst område – men allt hör sam- man med ”den nya ekonomin” – och dessutom får kunden tillgång till informationen via internet och kan alltså göra egna körningar uti- från sifferbasen. Priset för ett årsabonnemang är omkring 130 000 kronor. Gartner och Forrester jobbar på liknande sätt med skill- naden att Gartner har en stor konsultdel med en rådgivande roll. Media har definitivt spelat en avgörande roll för att driva på prognosfokuseringen. Slå upp en affärstid- ning, helst amerikansk, och du möts av en orgie i prognoshänvisningar. Och man behöver inte ha ett förflutet som redaktör för att inse att en ordentlig tabell eller ett saf- tigt tårtdiagram skänker ’’Med hjälp av våra siffror kunde man se att både Dressmart och Boo inte skulle fungera ’’ THEODORE BERGQVIST
Oktober 2000 · läsposition 88
”Många bygger affärsmodeller och det är farligt
trovärdighet till artiklarna. För prognosmakarna betyder det medieexponering som kan leda till nya affärer. Win-win-situation, yes! Eller?
Theodore Bergqvist är VD för Jupiter Scandinavia. Han och hans siffror figurerar precis som Bengt Wahlström flitigt i media. En strategi som naturligtvis är medveten och fungerar som gratis marknadsföring. Men Bergqvist är kritisk till hur informationen ibland presenteras.
– Jag sa för en tid sedan med stöd av våra siffror att 50 procent av e-handlarna kommer att vara försvunna inom två år. Tidningarna drog på med att e-handeln var död. I det fallet borde man skilja på marknaden och aktörerna. Att aktörer försvinner betyder inte att marknaden behöver minska. I det här fallet är det ju dessutom tvärtom – e-handelsmarknaden växer samtidigt som vissa aktörer kommer att slås ut, förklarar Theodore Bergqvist.
DET ÄR INTE BARA I MEDIERNA som siffrorna används för att stärka en tes. Siffrorna över framtiden fyller affärsplaner som ibland uppkommit just på grund av siffrorna. Fel tolkning i ett sådant läge kan betyda konkurs.
– Man kan faktiskt se att både Dressmart och Boo inte skulle fungera med hjälp av våra siffror, säger Theodore Bergqvist.
Han är nogrann med att förklara att det krävs stor kunskap för att kunna dra rätt slutsatser av prognoserna.
– Bara för att vi säger att det kommer att finnas en stor efterfrågan på att köpa skivor på nätet, betyder inte det att det kommer gå bra för alla skivbutiker. Cd-skivor är en lågmarginalprodukt och sådant måste man ta med i beräkningarna, konstaterar Bergqvist. Han får medhåll av flera riskkapitalister som Guru talat med.
– JAG HAR SETT AFFÄRSPLANER med kurvor som pekar rakt upp men när man skrapar på ytan och ställer följdfrågor inser man att siffrorna inte har ett dugg med affärsidén att göra. Då är man glad att man fortfarande tar sig tid för en branschanalys, berättar exempelvis en erfaren svensk riskkapitalist som vill vara anonym.
Jesper Kärrbrink jobbar som riskkapitalist på It Provider. Han tar prognoserna med en nypa salt.
– Det finns ju siffror från Gartner eller Jupiter i varenda affärsplan men vi bryr oss inte om dem särskilt mycket, säger han.
– Många bygger affärsmodeller kring en prognos, men det är farligt. Om Jupiter eller Gartner säger hur e-handeln ska se ut om tre år blir slutsatsen att det går åt det hållet. Men man ska inte räkna med att prognoserna slår in vid en viss tidpunkt, konstaterar Jesper Kärrbrink.
Fredrik Staël von Holstein, VD för Letsbuyit, är storkonsument av prognoser. Men han litar inte på dem utan korrigerar dem för att de ska bli realistiska. Så när Letsbuyit gör sina budgetar och prognoser använder de statistik från flera undersökningsföretag och räknar fram ett slags medelvärde.
– Dessutom drar vi alltid ner deras prognoser med en viss procent eftersom de är för optimistiska, förklarar Fredrik Staël von Holstein.
Han konstaterar också att när Letsbuyit gör prognoser för sin verksamhet väger bolagets egna erfarenheter tungt.
– Vi vet ungefär hur bra vi är på att dra besökare och förvandla dem till kunder och i ett senare skede få dem att handla för mer pengar och oftare. Självklart är den kunskapen viktig när vi räknar på framtiden, konstaterar han.
En förklaring till att det blir fel i tidsaspekten är människans övertro på sin egen förändringsbenägenhet. När det ringer en telefonintervjuare från undersökningsföretaget är det lätt att säga att man ska e-handla för tio tusen kronor inom ett år. Men när året har gått sitter man där och har med darrande hand beställt en pocketbok för tio dollar fråAmazon.
EN SOM RIKTAR VISS KRITIK mot hur framtidsdiskussionen ser ut i dag är Lena Sommestad, VD för Institutet för framtidsstudier, som med statligt stöd bedriver akademiska framtidsstudier. Att det heter framtidsstudier och inte framtidsforskning är ingen slump. Forskning bedriver man om något som hänt och framtiden har inte hänt, är stiftelsens ståndpunkt.
– Det kan absolut finnas en fara när dåligt underbyggda förklaringar och tolkningar får ett stort genomslag, säger Lena Sommestad, som själv är docent i ekonomisk his-
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
88 GURu OKTOBER 2000 trovärdighet till artiklarna. För prognosmakarna betyder det me- dieexponering som kan leda till nya affärer. Win-win-situation, yes! Eller? Theodore Bergqvist är vd för Jupiter Scandinavia. Han och hans siff- ror figurerar precis som Bengt Wahlström flitigt i media. En strategi som naturligtvis är medveten och fungerar som gratis marknadsföring. Men Bergqvist är kritisk till hur informationen ibland presenteras. – Jag sa för en tid sedan med stöd av våra siffror att 50 procent av e-hand- larna kommer att vara försvunna inom två år. Tidningarna drog på med att e-handeln var död. I det fallet borde man skilja på marknaden och aktörerna. Att aktörer försvinner betyder inte att marknaden behöver minska. I det här fallet är det ju dessutom tvärtom – e-handelsmarknaden växer samtidigt som vissa aktörer kommer att slås ut, förklarar Theodore Bergqvist. det är inte bara i medierna som siffrorna används för att stärka en tes. Siffrorna över framtiden fyller affärsplaner som ibland uppkommit just på grund av siffrorna. Fel tolkning i ett sådant läge kan betyda konkurs. – Man kan faktiskt se att både Dressmart och Boo inte skulle fungera med hjälp av våra siffror, säger Theodore Bergqvist. Hanärnogrannmedattförklaraattdetkrävsstorkunskapförattkunna dra rätt slutsatser av prognoserna. – Bara för att vi säger att det kommer att finnas en stor efterfrågan på att köpa skivor på nätet, betyder inte det att det kommer gå bra för al- la skivbutiker. Cd-skivor är en lågmarginalprodukt och sådant måste man ta med i beräkningarna, konstaterar Bergqvist. Han får med- håll av flera riskkapitalister som Guru talat med. – Jag har sett affärsplaner med kurvor som pe- kar rakt upp men när man skrapar på ytan och ställer följdfrågor inser man att siffrorna inte har ett dugg med affärsidén att göra. Då är man glad att man fortfarande tar sig tid för en branschanalys, be- rättar exempelvis en erfaren svensk riskka- pitalist som vill vara anonym. Jesper Kärrbrink jobbar som riskkapitalist på It Provider. Han tar prognoserna med en nypa salt. – Det finns ju siffror från Gartner eller Jupiter i varenda affärs- plan men vi bryr oss inte om dem särskilt mycket, säger han. – Många bygger affärsmodeller kring en prognos, men det är farligt. Om Jupiter eller Gartner säger hur e-handeln ska se ut om tre år blir slut- satsen att det går åt det hållet. Men man ska inte räkna med att prognoser- na slår in vid en viss tidpunkt, konstaterar Jesper Kärrbrink. Fredrik Staël von Holstein, vd för Letsbuyit, är storkonsument av prog- noser. Men han litar inte på dem utan korrigerar dem för att de ska bli rea- listiska. Så när Letsbuyit gör sina budgetar och prognoser använder de sta- tistik från flera undersökningsföretag och räknar fram ett slags medelvärde. – Dessutom drar vi alltid ner deras prognoser med en viss procent eftersom de är för optimistiska, förklarar Fredrik Staël von Holstein. Han konstaterar också att när Letsbuyit gör prognoser för sin verksamhet väger bolagets egna erfarenheter tungt. – Vi vet ungefär hur bra vi är på att dra besökare och förvandla dem till kun- der och i ett senare skede få dem att handla för mer pengar och oftare. Själv- klart är den kunskapen viktig när vi räknar på framtiden, konstaterar han. En förklaring till att det blir fel i tidsaspekten är människans övertro på sinegenförändringsbenägenhet.Närdetringerentelefonintervjuarefrån undersökningsföretaget är det lätt att säga att man ska e-handla för tio tusen kronor inom ett år. Men när året har gått sitter man där och har med darrande hand beställt en pocketbok för tio dollar fråAmazon. en som riktar viss kritik mot hur framtidsdiskussionen ser ut i dag är Lena Sommestad, vd för Institutet för framtidsstu- dier, som med statligt stöd bedriver akademiska framtidsstu- dier. Att det heter framtidsstudier och inte framtidsforsk- ning är ingen slump. Forskning bedriver man om något som hänt och framtiden har inte hänt, är stiftelsens ståndpunkt. – Det kan absolut finnas en fara när dåligt underbyggda förklaringar och tolkningar får ett stort genomslag, säger Lena Sommestad, som själv är do- cent i ekonomisk his- ’’Många bygger affärsmodeller och det är farligt
Oktober 2000 · läsposition 89
kring en prognos eftersom de ofta ligger fel i tiden”
JESPER KÄRRBRINK
toria. Lena Sommestad hävdar med bestämdhet att ”den nya ekonomin” är ett av de tydligaste exemplen på en förenklad tolkning som fått för stort genomslag i samhällsdebatten.
– Den nya ekonomin är för mig snarare en fas i en lång ekonomisk utveckling som har pågått åtminstone sedan industrialiseringen. Att säga att ekonomin i dag fungerar helt annnorlunda än förr är en enkel utväg om man har svårt att förklara vad som egentligen händer. Jag menar att de allra flesta samhällsekonomiska samband är giltiga både i går, i dag och i morgon. Det finns liten grund för att kasta gamla sanningar på sophögen, säger Lena Sommestad.
Också Institutet för framtidsstudier märker av marknadens efterfrågan på framtiden. Men institutet säljer bara rapporter som ligger helt i linje med de planerade studierna.
– Jag tycker att vi, som gör rapporter som inte är kommersiella.,har en viktig uppgift. Efterfrågan har skapat en stor marknad och en rad nya aktörer, och jag tycker man ska ta många med en nypa salt, konstaterar hon.
TVÅ SOM BLIVIT RIKA PÅ att ha framtiden som affärsidé är just Theodore Bergqvist och Bengt Wahlström.
1998 lämnade Theodore Bergqvist jobbet som chef för e-handeln på Passagen och grundade analysföretaget Intelligence tillsammans med Pierre Siri, som också klev av Teliaprojektet.
Och trots att de båda entreprenörerna varit verksamma inom internetbranschen under flera år så kunde de knappast ana att det lilla analysföretag som startade i små lokaler på Kungsgatan bara ett år senare skulle värderas till mellan 50 och 100 miljoner. Men det var vad som hände och den 5 augusti 1999 köpte amerikanska reserach-jätten Jupiter Communications med drygt 700 anställda upp Intelligences researchdel, som blev Jupiter Scandinavia. Theodore Bergqvist ingick i köpet och är nu VD för bolaget. Pierre Siri är kvar som VD för Intelligence, och där har riskkapitalbolaget Novestra investerat och äger i dag 52 procent av företaget. För Theodore och Pierre innebar Jupiteraffären cirka 25 miljoner kronor vardera i fickan, och vips så var de it-miljonärer.
Även Bengt Wahlström har under sina femton år i framtidens tjänst tjänat pengar. I dag är han VD och frontfigur för företaget Explachange, som förutom omvärldsanalys säljer utbildningar och internetplattformar för omvärldsbevakning. Dessutom drar Wahlström in stora pengar på sitt föreläsande. 150 dagar per år tillbringar han som kringresande talare. Explachange med huvudkontor i sörmländska Björnlunda omsatte mellan juni 1998 och juni 1999 drygt fyra miljoner och hade tre anställda. Bengt Wahlströms taxerade inkomst var 1999 529 300 kronor.
ATT FRAMTIDEN HITTILLS VARIT lukrativ för de här två aktörerna råder det inget tvivel om. Men ingen av dem tror att marknaden kommer att svämma över av lycksökare.
– Om uppdragsgivaren inte ser att du har relevans försvinner du. I mitt fall har vi 80 procents upprepningsbeställningar, vilket jag tar som ett tecken på att vi ger vad de vill ha, säger Bengt Wahlström.
Jupiter Communications är inriktat på research som rör ”den nya ekonomin” och är själv noterat på amerikanska Nasdaq-börsen. Det betyder alltså att företaget är en del av den värld man undersöker. Att det skulle kunna skapa trovärdighetsproblem tror inte Theodore Bergqvist:
– Om vi bara skulle göra prognoser som haussade den nya ekonomin skulle vi snart försvinna. Våra kunder betalar lika mycket för att vi ska förutse vilka av deras idéer som inte fungerar, förklarar han.
I en värld där konkurrensen hårdnar och resultaten allt mer styrs av förväntningar kommer viljan att veta mer om framtiden att fortsätta växa. Och hur framtiden än ser ut, så ser den ljus ut för dem som har den som affärsidé. ■
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
OKTOBER 2000 GURu 89 toria. Lena Sommestad hävdar med bestämdhet att ”den nya eko- nomin” är ett av de tydligaste exemplen på en förenklad tolkning som fått för stort genomslag i samhällsdebatten. – Den nya ekonomin är för mig snarare en fas i en lång ekonomisk ut- veckling som har pågått åtminstone sedan industrialiseringen. Att säga att ekonomin i dag fungerar helt annnorlunda än förr är en enkel utväg om man har svårt att förklara vad som egentligen händer. Jag menar att de allra flesta samhällsekonomiska samband är giltiga både i går, i dag och i morgon. Det finns liten grund för att kasta gamla sanningar på sophögen, säger Lena Sommestad. Också Institutet för framtidsstudier märker av marknadens efterfrågan på framtiden. Men institutet säljer bara rapporter som ligger helt i linje med de planerade studierna. –Jagtyckerattvi,somgörrapportersominteärkommersiella.,harenviktig uppgift. Efterfrågan har skapat en stor marknad och en rad nya aktörer, och jag tycker man ska ta många med en nypa salt, konstaterar hon. två som blivit rika på att ha framtiden som affärsidé är just Theodore Bergqvist och Bengt Wahlström. 1998lämnadeTheodoreBergqvistjobbetsomchef före-handelnpåPas- sagen och grundade analysföretaget Intelligence tillsammans med Pier- re Siri, som också klev av Teliaprojektet. Och trots att de båda entreprenörerna varit verksamma inom inter- netbranschen under flera år så kunde de knappast ana att det lilla analysföretag som startade i små lokaler på Kungsgatan bara ett år senare skulle värderas till mellan 50 och 100 miljoner. Men det var vad som hände och den 5 augusti 1999 köpte amerikanska reserach-jätten Jupiter Communications med drygt 700 an- ställda upp Intelligences researchdel, som blev Jupiter Scandinavia. Theodore Bergqvist ingick i köpet och är nu vd för bolaget. Pierre Siri är kvar som vd för In- telligence, och där har riskkapitalbolaget No- vestra investerat och äger i dag 52 procent av företaget. För Theodore och Pierre innebar Jupiteraffären cirka 25 miljonerkronorvardera i fickan, och vips så var de it-miljonärer. Även Bengt Wahlström har under sina femton år i framtidens tjänst tjänat pengar. I dag är han vd och frontfigur för företaget Ex- plachange, som förutom omvärldsanalys säljer utbildningar och in- ternetplattformar för omvärldsbevakning. Dessutom drar Wahlström in stora pengar på sitt föreläsande. 150 dagar per år tillbringar han som kringresande talare. Explachange med huvudkontor i sörmländska Björn- lunda omsatte mellan juni 1998 och juni 1999 drygt fyra miljoner och hade tre anställda. Bengt Wahlströms taxerade inkomst var 1999 529 300 kronor. att framtiden hittills varit lukrativ för de här två aktörerna råder det inget tvivel om. Men ingen av dem tror att marknaden kommer att sväm- ma över av lycksökare. – Om uppdragsgivaren inte ser att du har relevans försvinner du. I mitt fall har vi 80 procents upprepningsbeställningar, vilket jag tar som ett tecken på att vi ger vad de vill ha, säger Bengt Wahlström. Jupiter Communications är inriktat på research som rör ”den nya ekono- min” och är själv noterat på amerikanska Nasdaq-börsen. Det betyder alltså att företaget är en del av den värld man undersöker. Att det skulle kunna skapa trovärdighetsproblem tror inte Theodore Bergqvist: – Om vi bara skulle göra prognoser som haussade den nya ekonomin skulle vi snart försvinna. Våra kunder betalar lika mycket för att vi ska förutse vilka av deras idéer som inte fungerar, förklarar han. I en värld där konkurrensen hårdnar och resultaten allt mer styrs av förväntningar kommer viljan att veta mer om framtiden att fortsätta växa. Och hur framtiden än ser ut, så ser den ljus ut för dem som har den som affärsidé. ■ Daniel Bergsten är idag delägare och innehållskon- sult i Content Sthlm. kring en prognos eftersom de ofta ligger fel i tiden ’’ JESPER KÄRRBRINK
Oktober 2000 · läsposition 90
”Forskning bedriver man på något som hänt, och framtiden har inte hänt”
LENA SOMMERSTED
Lena Sommerstad, vd för Institutet för framtidsforskning.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
90 GURu OKTOBER 2000 DATAINSAMLARNA SIFO RESEARCH AND CONSULTING Vd: Robert Kessiakoff. Antal anställda: 375. Omsättning 1999: 410 mkr. Övrigt: Sifo Group sålde i april Sifo Research & Con- sulting till Research Inter- national, som äger rätten till namnet Sifo. Priset var 600 mkr. Sifo Group har bytt namn till Observer. TEMO Vd: Per Sutervall. Antal anställda: 80. Omsättning 1999: 91 mkr. Övrigt: Har gått ihop med Norska MMI. JUPITER COMMUNICATIONS Vd: Gene DeRose. Vd i Sverige: Theodore Bergqvist. Antal anställda: 700, varav cirka tio i Sverige. Vinst 1999: Ca 153 mkr. Övrigt: Kontor i USA, Lon- don, Stockholm, Tokyo och Sydney. Noterade på Nasdaq. OMVÄRLDSANALYTIKERNA EXPLACHANGE Vd: Bengt Wahlström. Antal anställda: Tre plus fyra frilansar. Omsättning juni -98 till juni -99: ca 4 mkr. Övrigt: Kontor i Björnlunda och Stockholm. Bengt Wahlström har skrivit flera böcker och håller ca 100 fö- redrag om framtiden per år. RESEARCHFÖRETAGEN GARTNER GROUP Vd: Michael D. Fleisher. Vd i Sverige: Per Lindén. Antal anställda: 3 830, varav cirka 25 i Sverige. Vinst 1999: Cirka 6,6 mdr. Övrigt: Har huvudkontor i New York och är noterat på New York-börsens it-lista. Totalt 51 kontor i alla världsdelar. Det svenska kontoret ligger i Solna. FORRESTER RESEARCH Vd: George F. Colony. Antal anställda: 513. Vinst 1999: Cirka 783 mkr. Övrigt: Kontor i USA, London och Amsterdam. Noterade på Nasdaq. KAIR FUTURE Vd: Hans Bandhold. Antal anställda: Cirka 35. Omsättning: Cirka 25 mkr. Övrigt: Kontor i Stockholm, Göteborg och Oslo. INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIER Vd: Lena Sommestad. Antal anställda: 5. Antal forskare: 10-15 for- skare knutna till institutet. Verksamhet: Privat stif- telse med statlig finansie- ring. Gör vissa konsultarbe- ten om dessa fyller ett forskningssyfte. Ska vara en resurs för samhället. OBSERVER (TIDIGARE SIFO GROUP) Vd: Robert Lundberg. Antal anställda: 1 400. Omsättning 1999: 685 mkr. (Sifo Group exklusive Sifo Research & Consul- ting). Övrigt: Observer är noterat på Stockholmsbörsens O- lista. NIO SIARE SOM TJÄNAR PENGAR PÅ FRAMTIDEN ’’Forskning bedriver man på något som hänt, och framtiden har inte hänt ’’ Lena Sommerstad, vd för Institutet för framtidsforskning. LENA SOMMERSTED