Oktober 2000
Läsposition 84

Läs sidans text
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
Gyllene tider för spanarna
I internetekonomin vinner den som vet mest om framtiden. Det har skapat en guldmarknad för prognosmakare och framtidsforskare. Deras rapporter ligger till grund för tidningsartiklar, affärsplaner och politiska beslut. Men hur fungerar deras kristallkulor egentligen? Guru kartlägger företagen som säljer framtiden.
År 2002 är mer än hälften av USA:s internetanvändare kvinnor. Internetreklamen omsätter 238 miljarder om fem år. År 2003 köper européerna resor via nätet för 70 miljarder kronor. Svenskarna skulle handla för 1,4 miljarder kronor mer på nätet varje år om servicen på e-handelssajterna var bättre.
År 2001 rings det via IP-telefoni i sammanlagt 4,8 miljarder minuter.
Det är några slumpvis valda framtidsprognoser som jag hittar i tidningarna som ligger på mitt skrivbord.
Vad som händer i framtiden har alltid fascinerat människan. Men aldrig har framtiden varit så het som nu inom näringslivet. Spågummornas tält på de kringresande marknaderna har förvandlats till gigantiska världsföretag med miljardomsättning. Och Kivik har bytts mot den globala ekonomiska marknaden. För prognoser och rapporter om framtiden styr i dag mycket av världsekonomin. Ofta ligger spådomarna till grund för att nya företag bildas – och läggs ner. Börskurser slår i taket och i botten, människor blir miljardärer och utfattiga när det sätts siffror på framtiden. De som dock alltid tjänar på rapporterna är prognosmakarna själva. Men hur går det till när de gör sina undersökningar? Och hur ser deras framtid ut?
ATT DRA ALLA SOM SYSSLAR med prognoser över en kam fungerar bra i tanken – och när man sätter rubriker. Men aktörerna själva är noga med att dela in sig i tre huvudnischer. Uppdelning görs mellan företag som sysslar med insamling av uppgifter, de som gör researchen och de andra – visionärerna. Till datainsamlarna räknas Sifo, Temo och amerikanska NFO. Research-nischen består av bland andra Forrester Research, Jupiter Communications och Gartner Group. De andra, visionärerna, är företag och personer som exempelvis Kairos Future, Explachange och proffsföreläsare som Kjell A Nordström.
Efter att ha träffat och pratat med aktörer från alla tre grupperna inser man att de
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
84 GURu OKTOBER 2000 Å r 2002 är mer än hälften av usa:s internetanvändare kvinnor. Inter- netreklamen omsätter 238 miljarder om fem år. År 2003 köper eu- ropéerna resor via nätet för 70 miljarder kronor. Svenskarna skulle handla för 1,4 miljarder kronor mer på nätet varje år om servicen på e-handelssajterna var bättre. År 2001 rings det via ip-telefoni i sammanlagt 4,8 miljarder minuter. Det är några slumpvis valda framtidsprognoser som jag hittar i tid- ningarna som ligger på mitt skrivbord. Vadsomhänderiframtidenharalltidfascineratmänniskan. Men aldrig har framtiden varit så het som nu inom näringslivet. Spå- gummornas tält på de kringresande marknaderna har för- vandlats till gigantiska världsföretag med miljardomsätt- ning. Och Kivik har bytts mot den globala ekonomiska marknaden. För prognoser och rapporter om framti- den styr i dag mycket av världsekonomin. Ofta ligger spådomarna till grund för att nya fö- retag bildas – och läggs ner. Börskur- ser slår i taket och i botten, människor blir miljardärer och utfattiga när det sätts siffror på framtiden. De som dock alltid tjänar på rapporterna är prognosmakar- na själva. Men hur går det till när de gör sina undersökning- ar? Och hur ser deras framtid ut? att dra alla som sysslar medprognoseröverenkamfun- gerar bra i tanken – och när man sätter rubriker. Men aktörerna själva är noga med att dela in sig i tre huvudnischer. Uppdelning görs mellan företag som sysslar med insamling av uppgifter, de som gör researchen och de andra – visionärerna. Till datainsamlarna räknas Sifo, Temo och amerikanska nfo. Research-nischen be- står av bland andra Forrester Research, Jupiter Communica- tions och Gartner Group. De andra, visionärerna, är före- tag och personer som exempelvis Kairos Future, Explachange och proffsföreläsare som Kjell A Nordström. Efter att ha träffat och pratat med aktörer från alla tre grupper- na inser man att de ◗I internetekonomin vinner den som vet mest om framtiden. Det har skapat en guldmarknad för prognosmakare och framtidsforskare. Deras rapporter ligger till grund för tidningsartiklar, affärsplaner och politiska beslut. Men hur fungerar deras kristallkulor egentligen? Guru kartlägger företagen som säljer framtiden. Gyllene tider för spanarna TEXT DANIEL BERGSTEN FOTO GUNNAR SEIJBOLD