guru.

Oktober 2000

Läsposition 87

Originalsida, Oktober 2000, läsposition 87
Originalbilden är referensen. Klicka för att förstora.

Läs sidans text

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

”Med hjälp av våra siffror kunde man se att både Dressmart och Boo inte skulle fungera”

THEODORE BERGQVIST

har olika teorier om hur framtiden bäst beskrivs. Förvånad? Nej, knappast, det är klart att de tycker att just de fyller den viktigaste funktionen för att se framåt.

Dock är aktörerna överens om att processen för hur en prognos kommer till ser ut ungefär så här: Datainsamlaren genomför undersökningar via telefon, utskick eller genom djupintervjuer. Dessa data sammanställs till statistik och säljs vidare antingen till en kund som drar egna slutsatser eller till ett researchföretag som paketerar informationen och tillför en analys som säljs till kunderna. Det är delar av de här rapporterna som vi brukar se citerade i media. Omvärldsanalytikerna, eller visionärerna, använder researchföretagets och medias rapporter för att bygga scenarion i vilka man drar slutsatser som är mer långtgående än det som researchföretaget levererar.

Krångligt? Inte alls, men vi repeterar i kortform: processen går från insamlaren via researchföretaget till visionären. Och var och en av dem säljer sin information till företag som är deras kunder.

Researchföretagen, som även säljer analyser av sina siffror, tycker att visionärerna, som själva kallar sig framtidsforskare eller omvärldsanalytiker, drar slutsatser utan statistisk plattform. Visionärerna, förlåt framtidsforskarna, däremot menar att det är deras analys som ger ett mervärde till kunden. Vågar man inte dra egna slutsatser så får man aldrig något försprång, lyder tesen man arbetar efter.

BENGT WAHLSTRÖM HAR visionerat om framtiden i nästan femton år. Det finns inte en svensk stad där Wahlström inte intagit en scen för att hålla föredrag om vad som väntar runt hörnet. Idag driver han företaget Explachange som ägnar sig åt omvärldsbevakning.

Den som tror att omvärldsanalytikerna har avancerade matematiska modeller och speciella dataprogram för att bygga sina teorier blir lite besviken när Bengt Wahlström beskriver arbetet i framtidsfabriken.

– Vi jobbar med att scanna av vad som skrivs och sägs om en viss företeelse. Det handlar om att bevaka tidningar, internet, tv, radio och andra rapporter som görs. Utifrån den informationen drar vi slutsatser och bygger ett scenario, förklarar Bengt Wahlström och fortsätter:

– Vi är gränsöverskridande och tar kunskap om trender från ett område och applicerar den på andra branscher.

Företag som köper Explachanges omvärldsbevakning är experter på sin bransch. De nya infallsvinklarna som omvärldsanalytikern tillför, ger ofta idéerna om vad framtiden innehåller. Exempelvis kan utvecklingen inom telekomsektorn vara av stor betydelse för vad som händer inom läkemedelsindustrin.

BLAND RESEARCHFÖRETAGEN finns det några dominerande drakar. Störst är USA-baserade Gartner Group som finns i 51 länder och har nästan 4 000 anställda. Forrester Research och Jupiter kommer därefter med cirka 700 anställda vardera.

De här bolagen säljer abonnemang på rapporter. I Jupiters fall får kunden uppdaterade rapporter inom ett visst område – men allt hör samman med ”den nya ekonomin” – och dessutom får kunden tillgång till informationen via internet och kan alltså göra egna körningar utifrån sifferbasen. Priset för ett årsabonnemang är omkring 130 000 kronor. Gartner och Forrester jobbar på liknande sätt med skillnaden att Gartner har en stor konsultdel med en rådgivande roll.

Media har definitivt spelat en avgörande roll för att driva på prognosfokuseringen. Slå upp en affärstidning, helst amerikansk, och du möts av en orgie i prognoshänvisningar. Och man behöver inte ha ett förflutet som redaktör för att inse att en ordentlig tabell eller ett saftigt tårtdiagram skänker

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

OKTOBER 2000 GURu 87
har olika teorier om hur framtiden bäst beskrivs. Förvå-
nad? Nej, knappast, det är klart att de tycker att just de
fyller den viktigaste funktionen för att se framåt.
Dock är aktörerna överens om att processen för hur en
prognos kommer till ser ut ungefär så här: Datainsamla-
ren genomför undersökningar via telefon, utskick eller
genomdjupintervjuer.Dessadatasammanställstillstatis-
tik och säljs vidare antingen till en kund som drar egna
slutsatser eller till ett researchföretag som paketerar infor-
mationen och tillför en analys som säljs till kunderna. Det
är delar av de här rapporterna som vi brukar se citerade i
media. Omvärldsanalytikerna, eller visionärerna, använder
researchföretagets och medias rapporter för att bygga scena-
rion i vilka man drar slutsatser som är mer långtgående än det
som researchföretaget levererar.
Krångligt? Inte alls, men vi repeterar i kortform: processen går
från insamlaren via researchföretaget till visionären. Och var och
en av dem säljer sin information till företag som är deras kunder.
Researchföretagen, som även säljer analyser av sina siffror, tycker
att visionärerna, som själva kallar sig framtidsforskare eller omvärlds-
analytiker, drar slutsatser utan statistisk plattform. Visionärerna, förlåt
framtidsforskarna, däremot menar att det är deras analys som ger ett
mervärde till kunden. Vågar man inte dra egna slutsatser så får man
aldrig något försprång, lyder tesen man arbetar efter.
bengt wahlström har visionerat om framtiden i näst-
an femton år. Det finns inte en svensk stad där Wahl-
ström inte intagit en scen för att hålla föredrag om
vad som väntar runt hörnet. Idag driver han före-
tagetExplachangesomägnarsigåtomvärlds-
bevakning.
Den som tror att omvärldsana-
lytikerna har avancerade
matematiska modeller och speciella dataprogram för att bygga sina te-
orier blir lite besviken när Bengt Wahlström beskriver arbetet i framtids-
fabriken.
– Vi jobbar med att scanna av vad som skrivs och sägs om en viss företeel-
se. Det handlar om att bevaka tidningar, internet, tv, radio och andra rappor-
ter som görs. Utifrån den informationen drar vi slutsatser och bygger ett sce-
nario, förklarar Bengt Wahlström och fortsätter:
– Vi är gränsöverskridande och tar kunskap om trender från ett område och
applicerar den på andra branscher.
Företag som köper Explachanges omvärldsbevakning är experter på sin
bransch.Denyainfallsvinklarnasomomvärldsanalytikerntillför,geroftaidéer-
na om vad framtiden innehåller. Exempelvis kan utvecklingen inom telekom-
sektorn vara av stor betydelse för vad som händer inom läkemedelsindustrin.
bland researchföretagen finns det några dominerande drakar. Störst
är usa-baserade Gartner Group som finns i 51 länder och har nästan 4000 an-
ställda. Forrester Research och Jupiter kommer därefter med cirka 700 an-
ställda vardera.
De här bolagen säljer abonnemang på rapporter. I Jupiters fall får kun-
den uppdaterade rapporter inom ett visst område – men allt hör sam-
man med ”den nya ekonomin” – och dessutom får kunden tillgång till
informationen via internet och kan alltså göra egna körningar uti-
från sifferbasen. Priset för ett årsabonnemang är omkring 130 000
kronor. Gartner och Forrester jobbar på liknande sätt med skill-
naden att Gartner har en stor konsultdel med en rådgivande
roll.
Media har definitivt spelat en avgörande roll för att
driva på prognosfokuseringen. Slå upp en affärstid-
ning, helst amerikansk, och du möts av en orgie i
prognoshänvisningar. Och man behöver inte
ha ett förflutet som redaktör för att inse
att en ordentlig tabell eller ett saf-
tigt tårtdiagram skänker
’’Med hjälp av våra siffror
kunde man se att både Dressmart
och Boo inte skulle fungera
’’
THEODORE BERGQVIST

Texter på sidan

Samma position i PDF →