Oktober 2000
Läsposition 88

Läs sidans text
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
”Många bygger affärsmodeller och det är farligt
trovärdighet till artiklarna. För prognosmakarna betyder det medieexponering som kan leda till nya affärer. Win-win-situation, yes! Eller?
Theodore Bergqvist är VD för Jupiter Scandinavia. Han och hans siffror figurerar precis som Bengt Wahlström flitigt i media. En strategi som naturligtvis är medveten och fungerar som gratis marknadsföring. Men Bergqvist är kritisk till hur informationen ibland presenteras.
– Jag sa för en tid sedan med stöd av våra siffror att 50 procent av e-handlarna kommer att vara försvunna inom två år. Tidningarna drog på med att e-handeln var död. I det fallet borde man skilja på marknaden och aktörerna. Att aktörer försvinner betyder inte att marknaden behöver minska. I det här fallet är det ju dessutom tvärtom – e-handelsmarknaden växer samtidigt som vissa aktörer kommer att slås ut, förklarar Theodore Bergqvist.
DET ÄR INTE BARA I MEDIERNA som siffrorna används för att stärka en tes. Siffrorna över framtiden fyller affärsplaner som ibland uppkommit just på grund av siffrorna. Fel tolkning i ett sådant läge kan betyda konkurs.
– Man kan faktiskt se att både Dressmart och Boo inte skulle fungera med hjälp av våra siffror, säger Theodore Bergqvist.
Han är nogrann med att förklara att det krävs stor kunskap för att kunna dra rätt slutsatser av prognoserna.
– Bara för att vi säger att det kommer att finnas en stor efterfrågan på att köpa skivor på nätet, betyder inte det att det kommer gå bra för alla skivbutiker. Cd-skivor är en lågmarginalprodukt och sådant måste man ta med i beräkningarna, konstaterar Bergqvist. Han får medhåll av flera riskkapitalister som Guru talat med.
– JAG HAR SETT AFFÄRSPLANER med kurvor som pekar rakt upp men när man skrapar på ytan och ställer följdfrågor inser man att siffrorna inte har ett dugg med affärsidén att göra. Då är man glad att man fortfarande tar sig tid för en branschanalys, berättar exempelvis en erfaren svensk riskkapitalist som vill vara anonym.
Jesper Kärrbrink jobbar som riskkapitalist på It Provider. Han tar prognoserna med en nypa salt.
– Det finns ju siffror från Gartner eller Jupiter i varenda affärsplan men vi bryr oss inte om dem särskilt mycket, säger han.
– Många bygger affärsmodeller kring en prognos, men det är farligt. Om Jupiter eller Gartner säger hur e-handeln ska se ut om tre år blir slutsatsen att det går åt det hållet. Men man ska inte räkna med att prognoserna slår in vid en viss tidpunkt, konstaterar Jesper Kärrbrink.
Fredrik Staël von Holstein, VD för Letsbuyit, är storkonsument av prognoser. Men han litar inte på dem utan korrigerar dem för att de ska bli realistiska. Så när Letsbuyit gör sina budgetar och prognoser använder de statistik från flera undersökningsföretag och räknar fram ett slags medelvärde.
– Dessutom drar vi alltid ner deras prognoser med en viss procent eftersom de är för optimistiska, förklarar Fredrik Staël von Holstein.
Han konstaterar också att när Letsbuyit gör prognoser för sin verksamhet väger bolagets egna erfarenheter tungt.
– Vi vet ungefär hur bra vi är på att dra besökare och förvandla dem till kunder och i ett senare skede få dem att handla för mer pengar och oftare. Självklart är den kunskapen viktig när vi räknar på framtiden, konstaterar han.
En förklaring till att det blir fel i tidsaspekten är människans övertro på sin egen förändringsbenägenhet. När det ringer en telefonintervjuare från undersökningsföretaget är det lätt att säga att man ska e-handla för tio tusen kronor inom ett år. Men när året har gått sitter man där och har med darrande hand beställt en pocketbok för tio dollar fråAmazon.
EN SOM RIKTAR VISS KRITIK mot hur framtidsdiskussionen ser ut i dag är Lena Sommestad, VD för Institutet för framtidsstudier, som med statligt stöd bedriver akademiska framtidsstudier. Att det heter framtidsstudier och inte framtidsforskning är ingen slump. Forskning bedriver man om något som hänt och framtiden har inte hänt, är stiftelsens ståndpunkt.
– Det kan absolut finnas en fara när dåligt underbyggda förklaringar och tolkningar får ett stort genomslag, säger Lena Sommestad, som själv är docent i ekonomisk his-
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
88 GURu OKTOBER 2000 trovärdighet till artiklarna. För prognosmakarna betyder det me- dieexponering som kan leda till nya affärer. Win-win-situation, yes! Eller? Theodore Bergqvist är vd för Jupiter Scandinavia. Han och hans siff- ror figurerar precis som Bengt Wahlström flitigt i media. En strategi som naturligtvis är medveten och fungerar som gratis marknadsföring. Men Bergqvist är kritisk till hur informationen ibland presenteras. – Jag sa för en tid sedan med stöd av våra siffror att 50 procent av e-hand- larna kommer att vara försvunna inom två år. Tidningarna drog på med att e-handeln var död. I det fallet borde man skilja på marknaden och aktörerna. Att aktörer försvinner betyder inte att marknaden behöver minska. I det här fallet är det ju dessutom tvärtom – e-handelsmarknaden växer samtidigt som vissa aktörer kommer att slås ut, förklarar Theodore Bergqvist. det är inte bara i medierna som siffrorna används för att stärka en tes. Siffrorna över framtiden fyller affärsplaner som ibland uppkommit just på grund av siffrorna. Fel tolkning i ett sådant läge kan betyda konkurs. – Man kan faktiskt se att både Dressmart och Boo inte skulle fungera med hjälp av våra siffror, säger Theodore Bergqvist. Hanärnogrannmedattförklaraattdetkrävsstorkunskapförattkunna dra rätt slutsatser av prognoserna. – Bara för att vi säger att det kommer att finnas en stor efterfrågan på att köpa skivor på nätet, betyder inte det att det kommer gå bra för al- la skivbutiker. Cd-skivor är en lågmarginalprodukt och sådant måste man ta med i beräkningarna, konstaterar Bergqvist. Han får med- håll av flera riskkapitalister som Guru talat med. – Jag har sett affärsplaner med kurvor som pe- kar rakt upp men när man skrapar på ytan och ställer följdfrågor inser man att siffrorna inte har ett dugg med affärsidén att göra. Då är man glad att man fortfarande tar sig tid för en branschanalys, be- rättar exempelvis en erfaren svensk riskka- pitalist som vill vara anonym. Jesper Kärrbrink jobbar som riskkapitalist på It Provider. Han tar prognoserna med en nypa salt. – Det finns ju siffror från Gartner eller Jupiter i varenda affärs- plan men vi bryr oss inte om dem särskilt mycket, säger han. – Många bygger affärsmodeller kring en prognos, men det är farligt. Om Jupiter eller Gartner säger hur e-handeln ska se ut om tre år blir slut- satsen att det går åt det hållet. Men man ska inte räkna med att prognoser- na slår in vid en viss tidpunkt, konstaterar Jesper Kärrbrink. Fredrik Staël von Holstein, vd för Letsbuyit, är storkonsument av prog- noser. Men han litar inte på dem utan korrigerar dem för att de ska bli rea- listiska. Så när Letsbuyit gör sina budgetar och prognoser använder de sta- tistik från flera undersökningsföretag och räknar fram ett slags medelvärde. – Dessutom drar vi alltid ner deras prognoser med en viss procent eftersom de är för optimistiska, förklarar Fredrik Staël von Holstein. Han konstaterar också att när Letsbuyit gör prognoser för sin verksamhet väger bolagets egna erfarenheter tungt. – Vi vet ungefär hur bra vi är på att dra besökare och förvandla dem till kun- der och i ett senare skede få dem att handla för mer pengar och oftare. Själv- klart är den kunskapen viktig när vi räknar på framtiden, konstaterar han. En förklaring till att det blir fel i tidsaspekten är människans övertro på sinegenförändringsbenägenhet.Närdetringerentelefonintervjuarefrån undersökningsföretaget är det lätt att säga att man ska e-handla för tio tusen kronor inom ett år. Men när året har gått sitter man där och har med darrande hand beställt en pocketbok för tio dollar fråAmazon. en som riktar viss kritik mot hur framtidsdiskussionen ser ut i dag är Lena Sommestad, vd för Institutet för framtidsstu- dier, som med statligt stöd bedriver akademiska framtidsstu- dier. Att det heter framtidsstudier och inte framtidsforsk- ning är ingen slump. Forskning bedriver man om något som hänt och framtiden har inte hänt, är stiftelsens ståndpunkt. – Det kan absolut finnas en fara när dåligt underbyggda förklaringar och tolkningar får ett stort genomslag, säger Lena Sommestad, som själv är do- cent i ekonomisk his- ’’Många bygger affärsmodeller och det är farligt