November 2000
Läsposition 46

Läs sidans text
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
VINNARE: SKOLORNA
Humanist? Javisst!
◗ Vilka är de bästa skolorna för dig som har greppat att teknik och humaniora bör gå hand i hand? Det är en knäckfråga. Vårt stalltips: kika närmare på Uppsala, Malmö och Chalmers.
Det är bara tjugo år sedan humaniora gjorde sina första inbrytningar på de tekniska högskolorna. Idag är det snarast en trend, ivrigt påhejad av ledningarna för landets 25 högskolor. Mängden ingenjörslinjer har vuxit till över hundratalet, kandidat- och magisterprogram med teknikinnehåll oräknade. Hela 15 procent av Sveriges befolkning utbildar sig till ingenjörer – landets största yrkesgrupp!
– Att denna del skulle vara en enskild ö, utan kunskaper i humaniora, är absurt, säger Ingemar Ingemarsson, projektledare för en färsk regeringsutredning om hur ingenjörsutbildningarna bör förnyas.
STATEN STÖTTAR, men det stora lasset dras av tålmodiga eldsjälar runt om i landet. Bakåtsträvarna är högskolelärare som vägrar ge avkall på sitt specialstoff, anser han.
De mjukare linjerna lockar ofta massor av sökande, särskilt tjejer.
– Men det finns även en tyst opinion bland studenter som vill vara specialister, snarare än generalister, för att humaniora är flummigt. De föredrar en utbildning fri från känslor och värderingar, säger Ingemar Ingemarsson.
Avvägningen mellan tekniskt djup och bredd är pudelns kärna. Personligen förespråkar Ingemar Ingemarsson en häftstiftsmodell: Att ingenjören lär sig några få teknikområden på djupet, säg elektroteknik och datorer, och sedan bara skaffar sig ett hum om hur man bygger hus, bilar och datorer. Då blir det tid över till humaniora.
Längst av alla går Uppsala, som i höst plockade in de 30 första teknologerna på sin humanistingenjörslinje. Hälften av de 500 sökande var tjejer. De utexaminerade ska bli specialister på att utforma tekniska system på ett klokt sätt. Etik, ledarskap och organisationsteori får stryka på foten för att ge plats åt djupare kunskaper i filosofi, idé- och lärdomshistoria och ekonomisk historia. Matten finns med. Teknikstudierna blir djupa, men smala.
– Vi etablerar de två stora samhällskulturerna, teknik och humaniora, från början. Redan i slutet av ettan läser de vetenskapsteori för att hantera sin förbryllning, säger Jörgen Nissen.
I MALMÖ HETER eldsjälen Pelle Ehn. Han har myntat begreppet ”ett digitalt Bauhaus”. Precis som den berömda tyska skolan knöt ihop funktion, estetik och kritik inom arkitekturen i 20-talets Berlin, försöker Pelle Ehn driva fram en miljö där tekniker och konstnärer diskuterar och formar it-samhällets estetik utifrån det brukarfokus som går igen i skandinavisk design.
Institutionen runt dessa idéer kallas k3 – konst, kultur och kommunikation – och är en uppmärksammad del av Malmö högskola. Drygt 300 studenter läser kurser på k3 just nu, från kortare kurser till treåriga utbildningar, i bland annat interaktiv design och digital scenteknik. En master-utbildning är på gång. Via Lund kommer den teoretiska sidan att förstärkas.
Tillsammans med Mälardalens högskola och Linköpings universitet drar k3 även igång en master-utbildning med 30 platser nästa höst i teknik, design och kommunikation. På distans, halvfart. Som utexaminerad ska man bli skicklig på att informera kring teknik på ett kulturellt accepterat sätt och kunna fungera som ett teknikföretags ansikte utåt.
Linköping drar i trådarna genom sitt Tema Människa, Teknik och Samhälle. Linjen i informationsteknologi är ett exempel. De nytänkande rektorerna på Chalmers, KTH och ett par skolor till har fostrats i Linköping.
Chalmers startade i fjol landets första civilingenjörsutbildning i teknisk design, i ett samarbete med Högskolan för design- och konsthantverk. Succén var total – runt 15 sökande per plats. En ny tillämpad it-linje är också på gång, med starka influenser från Chalmers Medialab.
ÄVEN KTH GER KURSER i design tillsammans med Konstfack. KTH bidrar också till Södertörns högskolas nystartade kandidatutbildning i ekonomi, teknik och design. Och närheten till it-heta Stockholm fick nyligen 2 000 personer (!) att söka de 60 platserna på Södertörns tre år gamla program Management och it. Speciellt glädjande där är att antalet tjejer överstiger en tredjedel.
Alla högskolor har åtminstone några bredare teknikkurser. Pedagogisk mjukvara kan man utveckla i Halmstad. Gävle har en 60-poängskurs i kreativ programmering. I Luleå kan man läsa till projekt- eller medieingenjör.
En djungel alltså. Vi kan dock inte låta bli att nämna ännu en, på papperet, riktigt fräck civilingenjörslinje planerad i Umeå till nästa höst: interaktionsteknik och design. Doit kallad. Redan första terminen läser teknologerna dramaturgi, text och form. Det ni! ■
Christian Borg frilansar som skribent och saxofonist, har skaffat segelbåt, men inte motorcykel. Än.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
46 GURu NOVEMBER 2000 ✌VINNARE: SKOLORNA ◗ Vilka är de bästa skolorna för dig som har greppat att teknik och humaniora bör gå hand i hand? Det är en knäckfråga. Vårt stalltips: kika närmare på Uppsala, Malmö och Chalmers. TEXT CHRISTIAN BORG FOTO OLA KJELBYE Humanist?Javisst! D et är bara tjugo år sedan humaniora gjor- de sina första inbrytningar på de tekniska högskolorna. Idag är det snarast en trend, ivrigt påhejad av ledningarna för landets 25 högskolor. Mängden ingenjörslinjer har vuxit till över hundratalet, kandidat- och magisterprogram med teknikinnehåll oräknade. Hela 15 procent av Sveriges be- folkning utbildar sig till ingenjörer – lan- dets största yrkesgrupp! –Att denna del skulle vara en enskild ö, utan kunskaper i humaniora, är absurt, säger Ingemar Ingemarsson, projektleda- re för en färsk regeringsutredning om hur ingenjörsutbildningarna bör förnyas. STATEN STÖTTAR, men det stora las- set dras av tålmodiga eldsjälar runt om i landet. Bakåtsträvarna är högskolelärare som vägrar ge avkall på sitt specialstoff, anser han. De mjukare linjerna lockar ofta massor av sökande, särskilt tjejer. –Men det finns även en tyst opinion bland studenter som vill vara specialister, snarare än generalister, för att humanio- ra är flummigt. De föredrar en utbildning fri från känslor och värderingar, säger In- gemar Ingemarsson. Avvägningen mellan tekniskt djup och bredd är pudelns kärna. Personligen före- språkar Ingemar Ingemarsson en häft- stiftsmodell: Att ingenjören lär sig några få teknikområden på djupet, säg elektrotek- nik och datorer, och sedan bara skaffar sig ett hum om hur man bygger hus, bilar och datorer. Då blir det tid över till humaniora. Längst av alla går Uppsala, som i höst plockade in de 30 första teknologerna på sin humanistingenjörslinje. Hälften av de 500 sökande var tjejer. De utexaminerade ska bli specialister på att utforma teknis- ka system på ett klokt sätt. Etik, ledarskap och organisationsteori får stryka på foten för att ge plats åt djupare kunskaper i filo- sofi, idé- och lärdomshistoria och ekono- misk historia. Matten finns med. Teknik- studierna blir djupa, men smala. –Vi etablerar de två stora samhällskul- turerna, teknik och humaniora, från bör- jan. Redan i slutet av ettan läser de veten- skapsteori för att hantera sin förbryllning, säger Jörgen Nissen. I MALMÖ HETER eldsjälen Pelle Ehn. Han har myntat begreppet ”ett digitalt Bauhaus”. Precis som den berömda tyska skolan knöt ihop funktion, estetik och kri- tik inom arkitekturen i 20-talets Berlin, försöker Pelle Ehn driva fram en miljö där tekniker och konstnärer diskuterar och formar it-samhällets estetik utifrån det brukarfokus som går igen i skandinavisk design. Institutionen runt dessa idéer kallas k3 – konst, kultur och kommunikation – och är en uppmärksammad del av Malmö högsko- la. Drygt 300 studenter läser kurser på k3 just nu, från kortare kurser till treåriga ut- bildningar, i bland annat interaktiv design och digital scenteknik. En master-utbild- ning är på gång. Via Lund kommer den teo- retiska sidan att förstärkas. Tillsammans med Mälardalens hög- skola och Linköpings universitet drar k3 även igång en master-utbildning med 30 platser nästa höst i teknik, design och kommunikation. På distans, halvfart. Som utexaminerad ska man bli skicklig på att informera kring teknik på ett kulturellt accepterat sätt och kunna fungera som ett teknikföretags ansikte utåt. Linköping drar i trådarna genom sitt Tema Människa, Teknik och Samhälle. Linjen i informationsteknologi är ett ex- empel. De nytänkande rektorerna på Chalmers, KTH och ett par skolor till har fostrats i Linköping. Chalmers startade i fjol landets första civilingenjörsutbildning i teknisk design, i ett samarbete med Högskolan för design- och konsthantverk. Succén var total – runt 15 sökande per plats. En ny tillämpad it- linje är också på gång, med starka influ- enser från Chalmers Medialab. ÄVEN KTH GER KURSER i design till- sammans med Konstfack. KTH bidrar ock- så till Södertörns högskolas nystartade kandidatutbildning i ekonomi, teknik och design. Och närheten till it-heta Stock- holm fick nyligen 2000 personer (!) att sö- ka de 60 platserna på Södertörns tre år gamla program Management och it. Spe- ciellt glädjande där är att antalet tjejer överstiger en tredjedel. Alla högskolor har åtminstone några bredare teknikkurser. Pedagogisk mjuk- vara kan man utveckla i Halmstad. Gävle har en 60-poängskurs i kreativ program- mering. I Luleå kan man läsa till projekt- eller medieingenjör. En djungel alltså. Vi kan dock inte låta bli att nämna ännu en, på papperet, riktigt fräck civilingenjörslinje planerad i Umeå till nästa höst: interaktionsteknik och de- sign. Doit kallad. Redan första terminen läser teknologerna dramaturgi, text och form. Det ni! ■ Christian Borg frilansar som skribent och saxofonist, har skaffat segelbåt, men inte motorcykel. Än.