November 2000 · reportage och översikt
Humanist? Javisst! – skolor och Chalmers Medialab
Översikt av högskolor som blandar teknik och humaniora samt reportage och bildsidor om Chalmers Medialab där konstnärer och tekniker samarbetar kring VR. Gränsdragning inom VINNARE-temat är utkast.
Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.
November 2000 · läsposition 46
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
VINNARE: SKOLORNA
Humanist? Javisst!
◗ Vilka är de bästa skolorna för dig som har greppat att teknik och humaniora bör gå hand i hand? Det är en knäckfråga. Vårt stalltips: kika närmare på Uppsala, Malmö och Chalmers.
Det är bara tjugo år sedan humaniora gjorde sina första inbrytningar på de tekniska högskolorna. Idag är det snarast en trend, ivrigt påhejad av ledningarna för landets 25 högskolor. Mängden ingenjörslinjer har vuxit till över hundratalet, kandidat- och magisterprogram med teknikinnehåll oräknade. Hela 15 procent av Sveriges befolkning utbildar sig till ingenjörer – landets största yrkesgrupp!
– Att denna del skulle vara en enskild ö, utan kunskaper i humaniora, är absurt, säger Ingemar Ingemarsson, projektledare för en färsk regeringsutredning om hur ingenjörsutbildningarna bör förnyas.
STATEN STÖTTAR, men det stora lasset dras av tålmodiga eldsjälar runt om i landet. Bakåtsträvarna är högskolelärare som vägrar ge avkall på sitt specialstoff, anser han.
De mjukare linjerna lockar ofta massor av sökande, särskilt tjejer.
– Men det finns även en tyst opinion bland studenter som vill vara specialister, snarare än generalister, för att humaniora är flummigt. De föredrar en utbildning fri från känslor och värderingar, säger Ingemar Ingemarsson.
Avvägningen mellan tekniskt djup och bredd är pudelns kärna. Personligen förespråkar Ingemar Ingemarsson en häftstiftsmodell: Att ingenjören lär sig några få teknikområden på djupet, säg elektroteknik och datorer, och sedan bara skaffar sig ett hum om hur man bygger hus, bilar och datorer. Då blir det tid över till humaniora.
Längst av alla går Uppsala, som i höst plockade in de 30 första teknologerna på sin humanistingenjörslinje. Hälften av de 500 sökande var tjejer. De utexaminerade ska bli specialister på att utforma tekniska system på ett klokt sätt. Etik, ledarskap och organisationsteori får stryka på foten för att ge plats åt djupare kunskaper i filosofi, idé- och lärdomshistoria och ekonomisk historia. Matten finns med. Teknikstudierna blir djupa, men smala.
– Vi etablerar de två stora samhällskulturerna, teknik och humaniora, från början. Redan i slutet av ettan läser de vetenskapsteori för att hantera sin förbryllning, säger Jörgen Nissen.
I MALMÖ HETER eldsjälen Pelle Ehn. Han har myntat begreppet ”ett digitalt Bauhaus”. Precis som den berömda tyska skolan knöt ihop funktion, estetik och kritik inom arkitekturen i 20-talets Berlin, försöker Pelle Ehn driva fram en miljö där tekniker och konstnärer diskuterar och formar it-samhällets estetik utifrån det brukarfokus som går igen i skandinavisk design.
Institutionen runt dessa idéer kallas k3 – konst, kultur och kommunikation – och är en uppmärksammad del av Malmö högskola. Drygt 300 studenter läser kurser på k3 just nu, från kortare kurser till treåriga utbildningar, i bland annat interaktiv design och digital scenteknik. En master-utbildning är på gång. Via Lund kommer den teoretiska sidan att förstärkas.
Tillsammans med Mälardalens högskola och Linköpings universitet drar k3 även igång en master-utbildning med 30 platser nästa höst i teknik, design och kommunikation. På distans, halvfart. Som utexaminerad ska man bli skicklig på att informera kring teknik på ett kulturellt accepterat sätt och kunna fungera som ett teknikföretags ansikte utåt.
Linköping drar i trådarna genom sitt Tema Människa, Teknik och Samhälle. Linjen i informationsteknologi är ett exempel. De nytänkande rektorerna på Chalmers, KTH och ett par skolor till har fostrats i Linköping.
Chalmers startade i fjol landets första civilingenjörsutbildning i teknisk design, i ett samarbete med Högskolan för design- och konsthantverk. Succén var total – runt 15 sökande per plats. En ny tillämpad it-linje är också på gång, med starka influenser från Chalmers Medialab.
ÄVEN KTH GER KURSER i design tillsammans med Konstfack. KTH bidrar också till Södertörns högskolas nystartade kandidatutbildning i ekonomi, teknik och design. Och närheten till it-heta Stockholm fick nyligen 2 000 personer (!) att söka de 60 platserna på Södertörns tre år gamla program Management och it. Speciellt glädjande där är att antalet tjejer överstiger en tredjedel.
Alla högskolor har åtminstone några bredare teknikkurser. Pedagogisk mjukvara kan man utveckla i Halmstad. Gävle har en 60-poängskurs i kreativ programmering. I Luleå kan man läsa till projekt- eller medieingenjör.
En djungel alltså. Vi kan dock inte låta bli att nämna ännu en, på papperet, riktigt fräck civilingenjörslinje planerad i Umeå till nästa höst: interaktionsteknik och design. Doit kallad. Redan första terminen läser teknologerna dramaturgi, text och form. Det ni! ■
Christian Borg frilansar som skribent och saxofonist, har skaffat segelbåt, men inte motorcykel. Än.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
46 GURu NOVEMBER 2000 ✌VINNARE: SKOLORNA ◗ Vilka är de bästa skolorna för dig som har greppat att teknik och humaniora bör gå hand i hand? Det är en knäckfråga. Vårt stalltips: kika närmare på Uppsala, Malmö och Chalmers. TEXT CHRISTIAN BORG FOTO OLA KJELBYE Humanist?Javisst! D et är bara tjugo år sedan humaniora gjor- de sina första inbrytningar på de tekniska högskolorna. Idag är det snarast en trend, ivrigt påhejad av ledningarna för landets 25 högskolor. Mängden ingenjörslinjer har vuxit till över hundratalet, kandidat- och magisterprogram med teknikinnehåll oräknade. Hela 15 procent av Sveriges be- folkning utbildar sig till ingenjörer – lan- dets största yrkesgrupp! –Att denna del skulle vara en enskild ö, utan kunskaper i humaniora, är absurt, säger Ingemar Ingemarsson, projektleda- re för en färsk regeringsutredning om hur ingenjörsutbildningarna bör förnyas. STATEN STÖTTAR, men det stora las- set dras av tålmodiga eldsjälar runt om i landet. Bakåtsträvarna är högskolelärare som vägrar ge avkall på sitt specialstoff, anser han. De mjukare linjerna lockar ofta massor av sökande, särskilt tjejer. –Men det finns även en tyst opinion bland studenter som vill vara specialister, snarare än generalister, för att humanio- ra är flummigt. De föredrar en utbildning fri från känslor och värderingar, säger In- gemar Ingemarsson. Avvägningen mellan tekniskt djup och bredd är pudelns kärna. Personligen före- språkar Ingemar Ingemarsson en häft- stiftsmodell: Att ingenjören lär sig några få teknikområden på djupet, säg elektrotek- nik och datorer, och sedan bara skaffar sig ett hum om hur man bygger hus, bilar och datorer. Då blir det tid över till humaniora. Längst av alla går Uppsala, som i höst plockade in de 30 första teknologerna på sin humanistingenjörslinje. Hälften av de 500 sökande var tjejer. De utexaminerade ska bli specialister på att utforma teknis- ka system på ett klokt sätt. Etik, ledarskap och organisationsteori får stryka på foten för att ge plats åt djupare kunskaper i filo- sofi, idé- och lärdomshistoria och ekono- misk historia. Matten finns med. Teknik- studierna blir djupa, men smala. –Vi etablerar de två stora samhällskul- turerna, teknik och humaniora, från bör- jan. Redan i slutet av ettan läser de veten- skapsteori för att hantera sin förbryllning, säger Jörgen Nissen. I MALMÖ HETER eldsjälen Pelle Ehn. Han har myntat begreppet ”ett digitalt Bauhaus”. Precis som den berömda tyska skolan knöt ihop funktion, estetik och kri- tik inom arkitekturen i 20-talets Berlin, försöker Pelle Ehn driva fram en miljö där tekniker och konstnärer diskuterar och formar it-samhällets estetik utifrån det brukarfokus som går igen i skandinavisk design. Institutionen runt dessa idéer kallas k3 – konst, kultur och kommunikation – och är en uppmärksammad del av Malmö högsko- la. Drygt 300 studenter läser kurser på k3 just nu, från kortare kurser till treåriga ut- bildningar, i bland annat interaktiv design och digital scenteknik. En master-utbild- ning är på gång. Via Lund kommer den teo- retiska sidan att förstärkas. Tillsammans med Mälardalens hög- skola och Linköpings universitet drar k3 även igång en master-utbildning med 30 platser nästa höst i teknik, design och kommunikation. På distans, halvfart. Som utexaminerad ska man bli skicklig på att informera kring teknik på ett kulturellt accepterat sätt och kunna fungera som ett teknikföretags ansikte utåt. Linköping drar i trådarna genom sitt Tema Människa, Teknik och Samhälle. Linjen i informationsteknologi är ett ex- empel. De nytänkande rektorerna på Chalmers, KTH och ett par skolor till har fostrats i Linköping. Chalmers startade i fjol landets första civilingenjörsutbildning i teknisk design, i ett samarbete med Högskolan för design- och konsthantverk. Succén var total – runt 15 sökande per plats. En ny tillämpad it- linje är också på gång, med starka influ- enser från Chalmers Medialab. ÄVEN KTH GER KURSER i design till- sammans med Konstfack. KTH bidrar ock- så till Södertörns högskolas nystartade kandidatutbildning i ekonomi, teknik och design. Och närheten till it-heta Stock- holm fick nyligen 2000 personer (!) att sö- ka de 60 platserna på Södertörns tre år gamla program Management och it. Spe- ciellt glädjande där är att antalet tjejer överstiger en tredjedel. Alla högskolor har åtminstone några bredare teknikkurser. Pedagogisk mjuk- vara kan man utveckla i Halmstad. Gävle har en 60-poängskurs i kreativ program- mering. I Luleå kan man läsa till projekt- eller medieingenjör. En djungel alltså. Vi kan dock inte låta bli att nämna ännu en, på papperet, riktigt fräck civilingenjörslinje planerad i Umeå till nästa höst: interaktionsteknik och de- sign. Doit kallad. Redan första terminen läser teknologerna dramaturgi, text och form. Det ni! ■ Christian Borg frilansar som skribent och saxofonist, har skaffat segelbåt, men inte motorcykel. Än.
November 2000 · läsposition 47
I VR-miljön ställs man inför samma formproblem som på en teaterscen, tycker Josef Wideström. Han drar nytta av sina erfarenheter som arkitekt och scenograf när han utvecklar Chalmers Medialabs verktyg för distanssamverkan över nätet.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
D + = NOVEMBER 2000 GURu 47 Humaniora teknik vinnarskolor I VR-miljön ställs man inför samma formproblem som på en teaterscen, tycker Josef Wideström. Han drar nytta av sina erfarenheter som arkitekt och sce- nograf när han ut- vecklar Chalmers Medialabs verktyg för distanssamver- kan över nätet.
November 2000 · läsposition 48
VINNARE: SKOLORNA
Konst + teknik = sant
◗ ”Nördar i overaller! Nej, urk, jag kräks.” Så ser nog många formgivare och litteraturvetare på Chalmers. Men det är dags att tänka om. På Chalmers Medialab arbetar tekniker och konstnärer – tillsammans.
Efter en stunds vistelse i virtual reality-kuben mår man illa. Man blir åksjuk. Chalmers Medialab visste att det var så, men inte varför. Inte förrän några teaterstudenter fick koda egna rum och utforska VR-miljön med sina kroppar.
”Nördar i mössor och käcka overaller! Nej, urk, jag kräks.” Hur många designers och litteraturvetare har inte känt så vid blotta tanken på Chalmers. Klyftan skär djupt igenom vårt samhälle. Men behöver inte göra det.
I Chalmers Medialab prövar man hur en teknisk högskola kan fungera – i stället. Den digitala experimentverkstaden är inhyst i en av de fyravåningskåkar som till alldeles nyligen utgjorde långvårdsjukhuset Vasa.
HÄR FINNS TEKNISKA RESURSER i överflöd – tv-, ljud- och konferensstudio bland annat. De flesta gamla sjuksalarna är fyllda med multimediedatorer som klarar visualiseringar och virtual reality. Men inte bara det. Besökaren möts av lika många häftiga konstverk på väggarna, liksom i korridorerna. Som en kopparärgad huvudlös jungfru, täckt av något stearinliknande. Eller tavlan med fyra, spretiga blå borstar. Miljön är urskön.
Precis som Chalmers växer, moderniseras och närmar sig Göteborgs centrum, rent geografiskt, har senildementa här fått ge plats för nyfikna, självgående chalmerister som vill kommunicera med folket på stan. På allvar. Det märks när man talar med dem.
Förutom studenter och anställda med spretig bakgrund, är forskare och lärare från övriga Chalmers och olika delar av Göteborgs universitet verksamma här. Pia Muchin, koreograf och lärare i kroppsligt uttryck på teater- och operahögskolan några kvarter bort, är en av dem. Hon lovordar den respekt som hon har mött.
– För mig har det varit vetenskapligt och intuitivt utvecklande att vara här. Lustfyllt, säger Pia Muchin.
Hon lät sina ettor på skådespelarlinjen agera och leka sig genom virtuella rum i Chalmers Medialabs flaggskepp, 3D-kuben. VR-utvecklaren Josef Wideström var med. Han berättar vad som hände:
– De fick balansproblem, vilket beror på att VR är baserat på hur ögonen arbetar. Styrningen sker visuellt. Du kör, snarare än befinner dig, i VR. Men i den verkliga världen är kroppens tyngdpunkt ditt rörelsecentrum.
SKÅDESPELARNA KUNDE förklara var felet låg. Teknikerna förstod och programmerade om. Med nya sensorer på midjan kunde skådespelarna sedan vrida på huvudet utan att bilderna på väggarna följde med. Upplevelsen blev verkligare.
– Dessa mänskliga aspekter är oerhört värdefulla på en teknisk högskola, säger Henrik Ahlberg, föreståndare på Chalmers Medialab.
På liknande sätt försöker han knyta till sig andra konstnärer, folk från Musikhögskolan, Valands konstskola, Film- och fotohögskolan och HDK, Högskolan för design och konsthantverk. Än så länge har det lossnat bäst med teaterfolket. För många av dem har begreppet konst fått en vidare innebörd. De har fått upp ögonen för vilken värdeladdning som olika rum faktiskt har. En fick inspiration till att skriva en ny, modern pjäs.
A OCH O är att arbeta ihop över disciplingränserna, poängterar de båda. Det räcker inte att bara betrakta varandra. Man måste samtala. Men inte ens språket räcker till alla gånger. Skillnaderna i uttryckssätt är alltför stora. Man behöver experimentera tillsammans. Då, och just där, uppstår ny kunskap. Även tekniker måste få leka för att utvecklas.
– Om leken leder till internationella vetenskapliga publikationer, om den leder till nya kunskaper och kurser för våra civilingenjörer, och till att nya professurer blir erkända – då tycker jag att leken är helt okej, säger Henrik Ahlberg, som själv är docent i optoelektronik. Och leken förefaller leda just dit. Vid årsskiftet inrättas en professur i digital gestaltning på labbet.
ETT ANNAT HUVUDSPÅR på Chalmers Medialab är digital pedagogik, där labbet samarbetar med pedagoger. Men labbet är en udda fågel. För att inte stöta sig med övriga Chalmers försöker Henrik Ahlberg utnyttja interna krafter, och ge tillbaka så mycket som över huvud taget går, i linjenämnder och annat. Det är svårt nog som det är att äska pengar till en labbverksamhet som inte går att mäta med de gängse kvalitetsmåtten.
Mest udda är nog studenternas dominerande roll. De driver sig själva, har full tillgång till tekniken och formar sina egna projekt. En av skådisarna har valt att göra animeringar ihop med en datateknolog.
– Många har starkt intresse privat. Vi försöker fånga upp den kompetens de redan har och komplettera den, säger Pia Muchin.
Henrik nickar:
– Den traditionella vägen att jobba med forskning upp och sen ner igen, det har vi inte tid med. ■
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
E fter en stunds vistelse i virtual reality-ku- ben mår man illa. Man blir åksjuk. Chal- mers Medialab visste att det var så, men in- te varför. Inte förrän några teaterstudenter fick koda egna rum och utforska vr-miljön med sina kroppar. ”Nördar i mössor och käcka overaller! Nej, urk, jag kräks.” Hur många designers och litteraturvetare har inte känt så vid blotta tanken på Chalmers. Klyftan skär djupt igenom vårt samhälle. Men behöver inte göra det. I Chalmers Medialab prövar man hur en tekniskhögskolakanfungera–istället. Den digitala experimentverkstaden är inhyst i en av de fyravåningskåkar som till alldeles nyligen utgjorde långvårdsjukhuset Vasa. här finns tekniska resurser i överflöd – tv-, ljud- och konferensstudio bland annat. De flesta gamla sjuksalarna är fyllda med multimediedatorer som klarar visualiseringar och virtual reality. Men inte bara det. Besökaren möts av lika många häftiga konstverk på väggarna, liksom i korridorerna. Som en kopparärgad huvud- lös jungfru, täckt av något stearinliknan- de. Eller tavlan med fyra, spretiga blå bor- star. Miljön är urskön. Precis som Chalmers växer, modernise- ras och närmar sig Göteborgs centrum, rent geografiskt, har senildementa här fått ge plats för nyfikna, självgående chalmerister som vill kommunicera med folket på stan. Påallvar.Detmärksnärmantalarmeddem. Förutom studenter och anställda med spretig bakgrund, är forskare och lärare från övriga Chalmers och olika delar av Gö- teborgs universitet verksamma här. Pia Muchin, koreograf och lärare i kroppsligt uttryck på teater- och operahögskolan några kvarter bort, är en av dem. Hon lov- ordar den respekt som hon har mött. –För mig har det varit vetenskapligt och intuitivt utvecklande att vara här. Lust- fyllt, säger Pia Muchin. Hon lät sina ettor på skådespelarlinjen agera och leka sig genom virtuella rum i Chalmers Medialabs flaggskepp, 3d-ku- ben. vr-utvecklaren Josef Wideström var med. Han berättar vad som hände: –De fick balansproblem, vilket beror på att vr är baserat på hur ögonen arbetar. Styrningen sker visuellt. Du kör, snarare än befinner dig, i vr. Men i den verkliga värl- den är kroppens tyngdpunkt ditt rörelse- centrum. skådespelarna kunde förklara var felet låg. Teknikerna förstod och program- merade om. Med nya sensorer på midjan kunde skådespelarna sedan vrida på huvu- det utan att bilderna på väggarna följde med. Upplevelsen blev verkligare. –Dessa mänskliga aspekter är oerhört värdefulla på en teknisk högskola, säger Henrik Ahlberg, föreståndare på Chal- mers Medialab. På liknande sätt försöker han knyta till sig andra konstnärer, folk från Musikhög- skolan, Valands konstskola, Film- och foto- högskolan och HDK, Högskolan för design och konsthantverk. Än så länge har det lossnat bäst med teaterfolket. För många av dem har begreppet konst fått en vidare innebörd. De har fått upp ögonen för vil- ken värdeladdning som olika rum faktiskt har. En fick inspiration till att skriva en ny, modern pjäs. a och o är att arbeta ihop över disciplingrän- serna, poängterar de bå- da. Det räcker inte att bara betrakta varandra. Man måste samtala. Men inte ens språket räcker till alla gånger. Skillna- derna i uttryckssätt är alltför stora. Man behöver experimentera tillsammans. Då, och just där, uppstår ny kunskap. Även tek- niker måste få leka för att utvecklas. –Om leken leder till internationella ve- tenskapliga publikationer, om den leder till nya kunskaper och kurser för våra civil- ingenjörer, och till att nya professurer blir erkända – då tycker jag att leken är helt okej, säger Henrik Ahlberg, som själv är docent i optoelektronik. Och leken förefal- ler leda just dit. Vid årsskiftet inrättas en professur i digital gestaltning på labbet. ett annat huvudspår på Chalmers Medialab är digital pedagogik, där labbet samarbetar med pedagoger. Men labbet är en udda fågel. För att inte stöta sig med öv- riga Chalmers försöker Henrik Ahlberg ut- nyttja interna krafter, och ge tillbaka så mycket som över huvud taget går, i linje- nämnder och annat. Det är svårt nog som det är att äska pengar till en labbverksam- het som inte går att mäta med de gängse kvalitetsmåtten. Mest udda är nog studenternas domi- nerande roll. De driver sig själva, har full till- gång till tekniken och formar sina egna pro- jekt. En av skådisarna har valt att göra anime- ringar ihop med en da- tateknolog. –Mångaharstarktin- tresse privat. Vi försöker fånga upp den kompe- tens de redan har och komplettera den, säger Pia Muchin. Henriknickar: –Den traditionella vägen att jobba med forskning upp och sen ner igen, det har vi inte tid med. ■ 48 GURu NOVEMBER 2000 ✌VINNARE: SKOLORNA FAKTA MEDIALAB ÄR EN TVÄRVETENSKAPLIG centrum- bildning, sjösatt 1997, för forskning och utbildning kring digitala medier. DELFINANSIERAS av Volvo, Silicon Graphics och Oracle. HAR TJUGO ANSTÄLLDA och 28 miljo- ner kronor i omsättning. HAR GJORT VISUALISERINGAR av ar- betsmiljön i den kommande inter- nationella rymdkapseln, av den ny- byggda barockorgeln i Örgryte kyrka och av biologiska molekyler. SAMARBETAR i virtuella miljöer med London University, E-bio med mera. Konst+teknik=sant ◗ ”Nördar i overaller! Nej, urk, jag kräks.” Så ser nog många formgivare och litteraturvetare på Chalmers. Men det är dags att tänka om. På Chalmers Medialab arbetar tekniker och konstnärer – tillsammans. TEXT CHRISTIAN BORG FOTO OLA KJELBYE
November 2000 · läsposition 49
Med vibrerande golv och fem grafiska väggar, allt styrt av en tung Silicon Graphics-dator, är Chalmers 3D-kub en av Europas kraftfullaste VR-anläggningar.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
NOVEMBER 2000 GURu 49 Med vibrerande golv och fem grafiska väggar, allt styrt av en tung Silicon Graphics-dator, är Chalmers 3D-kub en av Europas kraftfullaste VR-anläggningar.