Oktober 2000 · reportage
Högutbildade invandrare som taxichaufförer
Reportage om högutbildade invandrare i Malmö som kör taxi eftersom utländsk utbildning inte värderas. Chaufförer berättar om avslag och kulturskillnader; faktaruta om utbildningsnivå. Slot 65 saknas.
Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.
Oktober 2000 · läsposition 62
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
Ännu ett
De har långa, kvalificerade utbildningar. Sardar, Hamid och Mahmmud har kompetens som borde räcka till toppjobb i näringslivet. Men i Sverige är det stopp. Ingen vill anställa en invandrare.
De kör taxi. Människor från alla världens hörn med mer kunskap om världen än de flesta andra. Större delen av dem högutbildade med massor av högskolepoäng. Men det är poäng som inte är värda så mycket. För det är inte svenska poäng. Därför är de taxichaffisar. I ett Sverige som skriker efter kompetens.
– Kanske skulle jag få jobb om jag bytte namn till Albarzindjisson!
Det säger Sardar Albarzindji på klockren svenska och skrattar så att magen hoppar. För i dag spelar det inte honom så stor roll. Han driver en blomstrande taxirörelse i Malmö och har lagt ingenjörsutbildningen på hyllan.
Men håll med om att det känns som slöseri att en man som utvecklat styrsystem för Scudmissiler ska köra taxi.
Han har gått fem år på universitet i norra Irak. Eftersom han var duktig i skolan handplockades han till militärutbildning i Bagdad och blev officer. I två år jobbade Sardar Albarzindji med elektronik och nätverk och utvecklade styrsystem för missiler innan Kuwaitkriget bröt ut. Att han var kurd och politiskt engagerad resulterade slutligen i 45 dagars fängelse. År 1992 flydde han tillsammans med familjen från sitt hemland.
– Jag har redan sex års studier bakom mig och måste läsa om allt en gång till för att bli accepterad i Sverige. Idag är elektronik en hobby som jag sysslar med hemma. Sista jobbet jag sökte var på Ericsson när de skulle bygga ut sitt mobilnät i norra Irak. Jag tyckte att det var min bakgård på alla sätt. Jag ville så gärna jobba med det, men…
Ja, det är faktiskt sorgliga historier de berättar, taxichaufförerna i Malmö. På Delta Cab jobbar runt 100 chaufförer varav tre-fyra stycken är infödda svenskar. Resten kommer bland annat från Iran, Irak, Somalia, Polen, Jugoslavien, Rumänien och Turkiet.
Över hälften av dem är högutbildade. Här finns bland annat teletekniker, tandläkare, ingenjörer, ekonomer, journalister och arkitekter.
– Jag sökte jobb i tre år innan jag började köra taxi. Jag har en bra utbildning från mitt hemland, men ingen vågade ta chansen. Om jag hade utbildat mig i Lund hade det varit enklare för då vet alla vad man läst. Men bedömningen av min gamla utbildning är 120 poäng och det har jag intyg på.
Sardars hustru nickar instämmande. Hon har också intyg på att hon är utbildad agronom.
– Hemma i Irak var jag universitetslärare och drev samtidigt
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
D ekörtaxi.Människorfrånallavärldenshörnmedmerkunskap omvärldenändeflestaandra.Störredelenavdemhögutbilda- de med massor av högskolepoäng. Men det är poäng som inte är värda så mycket. För det är inte svenska poäng. Därför är de i taxichaffisar. I ett Sverige som skriker efter kompetens. –Kanske skulle jag få jobb om jag bytte namn till Albarzin- djisson! Det säger Sardar Albarzindji på klockren svenska och skrat- tarsåattmagenhoppar.Föridagspelardetintehonomsåstor roll. Han driver en blomstrande taxirörelse i Malmö och har lagt ingenjörsutbildningen på hyllan. Men håll med om att det känns som slöseri att en man som utvecklat styrsystem för Scudmissiler ska köra taxi. Han har gått fem år på universitet i norra Irak. Eftersom han var duktig i skolan handplockades han till militärutbildning i Bagdad och blev officer. I två år jobbade Sardar Albarzindji med elektronik och nätverk och utvecklade styrsystem för mis- siler innan Kuwaitkriget bröt ut. Att han var kurd och politiskt engagerad resulterade slutligen i 45 dagars fängelse. År 1992 flydde han tillsammans med familjen från sitt hemland. –Jagharredansexårsstudierbakommigochmåsteläsaom allt en gång till för att bli accepterad i Sverige. Idag är elektro- nik en hobby som jag sysslar med hemma. Sista jobbet jag sök- te var på Ericsson när de skulle bygga ut sitt mobilnät i norra Irak. Jag tyckte att det var min bakgård på alla sätt. Jag ville så gärna jobba med det, men… ja, det är faktiskt sorgliga historier de berättar, taxi- chaufförerna i Malmö. På Delta Cab jobbar runt 100 chaufförer varav tre-fyra stycken är infödda svenskar. Resten kommer bland annat från Iran, Irak, Somalia, Polen, Jugoslavien, Rumä- nien och Turkiet. Överhälftenavdemärhögutbildade.Härfinnsblandannat teletekniker, tandläkare, ingenjörer, ekonomer, journalister och arkitekter. –Jag sökte jobb i tre år innan jag började köra taxi. Jag har en bra utbildning från mitt hemland, men ingen vågade ta chansen.OmjaghadeutbildatmigiLundhadedetvaritenkla- re för då vet alla vad man läst. Men bedömningen av min gam- la utbildning är 120 poäng och det har jag intyg på. Sardars hustru nickar instämmande. Hon har också intyg på att hon är utbildad agronom. –Hemma i Irak var jag universitetslärare och drev samtidigt 62 GURu OKTOBER 2000 ◗ De har långa, kvalificerade utbild- ningar. Sardar, Hamid och Mahm- mud har kompetens som borde räcka till toppjobb i näringslivet. Men i Sverige är det stopp. Ingen vill anställa en invandrare. TEXT ERIKA AUGUSTINSSON FOTO ELISABETH OHLSON Annu ett
Oktober 2000 · läsposition 63
styrelsemöte?
Christos Kravaritis: entreprenör med 100 anställda. Hamid Tahajudy: revisor, tekniker och taxichaffis. Sardar Albarzindji: ingenjör, officer och taxichaffis. Mahmmud Dadgar: journalist och taxichaffis.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
OKTOBER 2000 GURu 63 t styrelsemöte? Christos Kravaritis: entreprenör med 100 anställda. Hamid Tahajudy: revisor, tekniker och taxichaffis. Sardar Albarzindji: ingenjör, officer och taxichaffis. Mahmmud Dadgar: journalist och taxichaffis.
Oktober 2000 · läsposition 64
HUR SKA JAG KUNNA SÄGA TILL MIN DOTTER ATT HON SKA UTBILDA SIG FÖR ATT FÅ ETT BRA JOBB, NÄR JAG ÄR UTBILDAD MEN INTE FÅR JOBB MAHMMUD DADGAR
Sardar Albarzindijs kompetens räcker till att bygga styrsystem för Scudmissiler i Irak. I Sverige räcker den till att köra taxi i Malmö.
en stor gård och stora odlingar. Jag utvecklade bevattningssystem och andra anläggningar, men allt beslagtogs av regimen.
Dilkhwaz Saleh beslutade sig trots sin fyraåriga utbildning att läsa in ytterligare en agronomexamen i Sverige. Men eftersom hon har en grundskoleutbildning från Irak hade hon ingen behörighet att söka till högskolan och hela situationen blev ett moment 22.
– Nu håller också jag på att ta taxikörkort, för att hjälpa min man i rörelsen. Jag kan ju inte sitta hemma och titta på tv.
Diskussionen över konferensbordet på taxistationen hettar till.
Hamid Tahajudy, revisor och tekniker från Iran, och Mahmmud Dadgar, rysk journalist har samma historia. Hamid läste tre år vid högskolan i Karlskrona/Ronneby, trots sin ekonomiutbildning, för att försöka ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Men ingen arbetsgivare var intresserad.
Mahmmud berättar om en välutbildad väns upplevelser när hon sökte ett städjobb.
– De hade någon sorts statistik över invandrare, att vissa grupper var bättre än andra och på så vis sållar de bort folk. Det är en jätteförlust för företaget. Invandrare är ju inte en grupp, utan olika individer.
– Hur ska jag kunna säga till min dotter att hon ska utbilda sig för att få ett bra jobb, när jag är utbildad men inte får jobb, säger Mahmmud.
De fyra taxichaufförerna har i dag kommit fram till att det inte alls har med kompetens att göra. De är helt enkelt för annorlunda. För osvenska.
Det är de andra kunskaperna som saknas. Hur man pratar, vad man pratar om, hur man klär sig eller vad man äter. Det finns för få gemensamma referenser.
– Det är lite svårare att prata i fikarummet på rasterna. Vi har ju inte riktigt samma utgångsläge som svenskar. Vi dricker te, svenskar dricker kaffe. En sådan grej kan många tycka är märklig och man blir stämplad som ”han som inte vill dricka kaffe med oss”, säger Hamid.
Men de är också övertygade om att deras barn har framtiden i sin hand.
– Efter ett tag i Sverige är man tillräckligt mycket svensk. Att vi sedan kan annat som svenskar inte kan är ju bara ett plus och borde ge ett övertag. Det gör det nog i framtiden, men inte idag, säger Sardar Alberzindji fundersamt. ■
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
en stor gård och stora odlingar. Jag utvecklade bevattningssys- tem och andra anläggningar, men allt beslagtogs av regimen. Dilkhwaz Saleh beslutade sig trots sin fyraåriga utbildning att läsa in ytterligare en agronomexamen i Sverige. Men efter- som hon har en grundskoleutbildning från Irak hade hon ingen behörighet att söka till högskolan och hela situationen blev ett moment 22. –Nu håller också jag på att ta taxi- körkort, för att hjälpa min man i rörel- sen. Jag kan ju inte sitta hemma och tit- ta på tv. Diskussionen över konferensbordet på taxistationen hettar till. Hamid Tahajudy, revisor och tekni- ker från Iran, och Mahmmud Dadgar, rysk journalist har samma historia. Ha- mid läste tre år vid högskolan i Karls- krona/Ronneby, trots sin ekonomiut- bildning,förattförsökatasiginpåden svenska arbetsmarknaden. Men ingen arbetsgivare var intresserad. Mahmmud berättar om en välutbil- dad väns upplevelser när hon sökte ett städjobb. –De hade någon sorts statistik över invandrare, att vissa grupper var bättre än andra och på så vis sållar de bort folk. Det är en jätteförlust för företaget. Invandrare är ju inte en grupp, utan olika individer. –Hurskajagkunnasägatillmindotteratthonskautbildasig för att få ett bra jobb, när jag är utbildad men inte får jobb, säger Mahmmud. de fyra taxichaufförerna har i dag kommit fram till att det inte alls har med kompetens att göra. De är helt enkelt för annorlunda. För osvenska. Det är de andra kunskaperna som saknas. Hur man pratar, vad man pratar om, hur man klär sig el- ler vad man äter. Det finns för få ge- mensamma referenser. –Det är lite svårare att prata i fi- karummet på rasterna. Vi har ju inte riktigt samma utgångsläge som svenskar. Vi dricker te, svenskar dricker kaffe. En sådan grej kan många tycka är märklig och man blir stämplad som ”han som inte vill dricka kaffe med oss”, säger Hamid. Men de är också övertygade om att deras barn har framtiden i sin hand. – Efter ett tag i Sverige är man till- räckligt mycket svensk. Att vi sedan kan annat som svenskar inte kan är ju bara ett plus och borde ge ett övertag.Detgördetnogiframtiden, men inte idag, säger Sardar Alber- zindji fundersamt. ■ 64 GURu OKTOBER 2000 Sardar Albarzindijs kompetens räcker till att bygga styrsystem för Scudmissiler i Irak. I Sverige räcker den till att köra taxi i Malmö. ’’HUR SKA JAG KUNNA SÄGA TILL MIN DOTTER ATT HON SKA UTBILDA SIG FÖR ATT FÅ ETT BRA JOBB, NÄR JAG ÄR UTBILDAD MEN INTE FÅR JOBB ’’ MAHMMUD DADGAR INVANDRARE HAR HÖGRE UTBILDNING ◗DE INVANDRARE som kommit till Sverige de se- naste åren har högre utbildning än genomsnittet för infödda svenskar. ◗BLAND UTRIKESFÖDDA som invandrat under åren 1995-1998 har 23-28 procent en längre efter- gymnasial utbildning. Motsvarande siffra för per- soner föda i Sverige är 14 procent. ◗FLEST HÖGUTBILDADE har invandrat från bl a Ne- derländerna, Belgien, Frankrike, Letland, Li- tauen, Ryssland och Sudan. Sett till högre utbildning för hela befolkningen är nivån likvärdig för utrikes- och svenskfödda. 14 procent har universitets- eller högskoleutbild- ningar omfattande tre år eller mer. ◗26 PROCENT av de utrikes födda mellan 25 och 64 år har någon form av högskoleutbildning. Motsvarande siffra för infödda svenskar är 29 procent.