Oktober 2000
Läsposition 64

Läs sidans text
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
HUR SKA JAG KUNNA SÄGA TILL MIN DOTTER ATT HON SKA UTBILDA SIG FÖR ATT FÅ ETT BRA JOBB, NÄR JAG ÄR UTBILDAD MEN INTE FÅR JOBB MAHMMUD DADGAR
Sardar Albarzindijs kompetens räcker till att bygga styrsystem för Scudmissiler i Irak. I Sverige räcker den till att köra taxi i Malmö.
en stor gård och stora odlingar. Jag utvecklade bevattningssystem och andra anläggningar, men allt beslagtogs av regimen.
Dilkhwaz Saleh beslutade sig trots sin fyraåriga utbildning att läsa in ytterligare en agronomexamen i Sverige. Men eftersom hon har en grundskoleutbildning från Irak hade hon ingen behörighet att söka till högskolan och hela situationen blev ett moment 22.
– Nu håller också jag på att ta taxikörkort, för att hjälpa min man i rörelsen. Jag kan ju inte sitta hemma och titta på tv.
Diskussionen över konferensbordet på taxistationen hettar till.
Hamid Tahajudy, revisor och tekniker från Iran, och Mahmmud Dadgar, rysk journalist har samma historia. Hamid läste tre år vid högskolan i Karlskrona/Ronneby, trots sin ekonomiutbildning, för att försöka ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Men ingen arbetsgivare var intresserad.
Mahmmud berättar om en välutbildad väns upplevelser när hon sökte ett städjobb.
– De hade någon sorts statistik över invandrare, att vissa grupper var bättre än andra och på så vis sållar de bort folk. Det är en jätteförlust för företaget. Invandrare är ju inte en grupp, utan olika individer.
– Hur ska jag kunna säga till min dotter att hon ska utbilda sig för att få ett bra jobb, när jag är utbildad men inte får jobb, säger Mahmmud.
De fyra taxichaufförerna har i dag kommit fram till att det inte alls har med kompetens att göra. De är helt enkelt för annorlunda. För osvenska.
Det är de andra kunskaperna som saknas. Hur man pratar, vad man pratar om, hur man klär sig eller vad man äter. Det finns för få gemensamma referenser.
– Det är lite svårare att prata i fikarummet på rasterna. Vi har ju inte riktigt samma utgångsläge som svenskar. Vi dricker te, svenskar dricker kaffe. En sådan grej kan många tycka är märklig och man blir stämplad som ”han som inte vill dricka kaffe med oss”, säger Hamid.
Men de är också övertygade om att deras barn har framtiden i sin hand.
– Efter ett tag i Sverige är man tillräckligt mycket svensk. Att vi sedan kan annat som svenskar inte kan är ju bara ett plus och borde ge ett övertag. Det gör det nog i framtiden, men inte idag, säger Sardar Alberzindji fundersamt. ■
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
en stor gård och stora odlingar. Jag utvecklade bevattningssys- tem och andra anläggningar, men allt beslagtogs av regimen. Dilkhwaz Saleh beslutade sig trots sin fyraåriga utbildning att läsa in ytterligare en agronomexamen i Sverige. Men efter- som hon har en grundskoleutbildning från Irak hade hon ingen behörighet att söka till högskolan och hela situationen blev ett moment 22. –Nu håller också jag på att ta taxi- körkort, för att hjälpa min man i rörel- sen. Jag kan ju inte sitta hemma och tit- ta på tv. Diskussionen över konferensbordet på taxistationen hettar till. Hamid Tahajudy, revisor och tekni- ker från Iran, och Mahmmud Dadgar, rysk journalist har samma historia. Ha- mid läste tre år vid högskolan i Karls- krona/Ronneby, trots sin ekonomiut- bildning,förattförsökatasiginpåden svenska arbetsmarknaden. Men ingen arbetsgivare var intresserad. Mahmmud berättar om en välutbil- dad väns upplevelser när hon sökte ett städjobb. –De hade någon sorts statistik över invandrare, att vissa grupper var bättre än andra och på så vis sållar de bort folk. Det är en jätteförlust för företaget. Invandrare är ju inte en grupp, utan olika individer. –Hurskajagkunnasägatillmindotteratthonskautbildasig för att få ett bra jobb, när jag är utbildad men inte får jobb, säger Mahmmud. de fyra taxichaufförerna har i dag kommit fram till att det inte alls har med kompetens att göra. De är helt enkelt för annorlunda. För osvenska. Det är de andra kunskaperna som saknas. Hur man pratar, vad man pratar om, hur man klär sig el- ler vad man äter. Det finns för få ge- mensamma referenser. –Det är lite svårare att prata i fi- karummet på rasterna. Vi har ju inte riktigt samma utgångsläge som svenskar. Vi dricker te, svenskar dricker kaffe. En sådan grej kan många tycka är märklig och man blir stämplad som ”han som inte vill dricka kaffe med oss”, säger Hamid. Men de är också övertygade om att deras barn har framtiden i sin hand. – Efter ett tag i Sverige är man till- räckligt mycket svensk. Att vi sedan kan annat som svenskar inte kan är ju bara ett plus och borde ge ett övertag.Detgördetnogiframtiden, men inte idag, säger Sardar Alber- zindji fundersamt. ■ 64 GURu OKTOBER 2000 Sardar Albarzindijs kompetens räcker till att bygga styrsystem för Scudmissiler i Irak. I Sverige räcker den till att köra taxi i Malmö. ’’HUR SKA JAG KUNNA SÄGA TILL MIN DOTTER ATT HON SKA UTBILDA SIG FÖR ATT FÅ ETT BRA JOBB, NÄR JAG ÄR UTBILDAD MEN INTE FÅR JOBB ’’ MAHMMUD DADGAR INVANDRARE HAR HÖGRE UTBILDNING ◗DE INVANDRARE som kommit till Sverige de se- naste åren har högre utbildning än genomsnittet för infödda svenskar. ◗BLAND UTRIKESFÖDDA som invandrat under åren 1995-1998 har 23-28 procent en längre efter- gymnasial utbildning. Motsvarande siffra för per- soner föda i Sverige är 14 procent. ◗FLEST HÖGUTBILDADE har invandrat från bl a Ne- derländerna, Belgien, Frankrike, Letland, Li- tauen, Ryssland och Sudan. Sett till högre utbildning för hela befolkningen är nivån likvärdig för utrikes- och svenskfödda. 14 procent har universitets- eller högskoleutbild- ningar omfattande tre år eller mer. ◗26 PROCENT av de utrikes födda mellan 25 och 64 år har någon form av högskoleutbildning. Motsvarande siffra för infödda svenskar är 29 procent.