Februari 2001
Läsposition 54

Läs sidans text
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
”En bra community uppfostrar sig själv och har ett eget liv”
STEFAN HELLGREN, LISTMASTER TRAFIK
ett alltför pösigt eller pretentiöst sätt har han/hon förverkat rätten att äga så många människors förtroende. En bra community uppfostrar sig själv och har ett eget liv, säger Stefan Hallgren, listansvarig på Trafik.
Han ger ett exempel på att öppenhet inte nödvändigtvis innebär att all information blir offentlig.
– Du känner ju till Ericssons existens och det skrivs en massa om företaget. Men du vet inte vad som sägs i deras fikarum. Samma sak. Listan är som ett fikarum.
HEMLIGA ELLER INTE hemliga. Jacob Palme, professor vid institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet, liknar de nya nätverken vid äldre tiders folkrörelser.
De öppna e-postlistorna är som fotbollsföreningen i byn. De slutna och hemliga mer som frimurarordnar eller Rotary. En plats dit en skara utvalda vänt sig för att dra nytta av och bekräfta varandra. Man knyter kontakter och ger varandra jobb. Debatten om att nätverken skulle vara odemokratiska ger han dock inte mycket för.
– Om alla ska ha rätt att skriva i en grupp kan de inte vara för stora och blir därmed inget hot. Det reglerar sig själv. Tiden gör att du inte hinner vara med i så många olika nätverk och därmed begränsar du ditt eget inflytande naturligt. I så fall skulle DN också vara odemokratisk, för alla har inte råd att prenumerera och har därför inte tillgång till all information, säger Palme.
Han menar tvärtom att den nya kommunikationen ger ökat demokratiskt inflytande.
– I en fysisk grupp kan det finnas max fem - sju deltagare för att alla ska kunna yttra sig jämlikt. Bara med internet kan man skapa fungerande kommunikation med större grupper.
ATT DEMOKRATI-ASPEKTEN på listorna är intressant ifrågasätts av de flesta listansvariga. Ingen verkar direkt tro på demokratin som den ser ut idag, och vad som är demokratiskt beror helt enkelt på hur man definierar ordet demokrati.
– Nätverken är ett race som du nästan alltid kan välja att delta i eller inte, men de kräver större eller mindre ansträngning från dig för att komma med och för att bli kvar. Har du inte dina motiv klara för att delta kommer du förmodligen att i en del fall känna dig ännu mer vilsen i dem än utanför dem. Och nej, en del kommer aldrig att få tillträde till dem. Det fick de inte igår och de får det inte idag, säger Martina Lundgren, listansvarig på Bang.
OPK OCH MEDIA ÄR TVÅ öppna men inflytelserika nätverk. På den ena finns Sveriges ledande kvinnor i it-branschen, på den andra många av landets journalister. Kanske är de mer rättvisa och just därför inte helt problemfria.
– Vi tappar ibland viktiga och kunniga medlemmar som inte gillar sammansättningen och tycker att det blir för stökigt. Vi kunde sålla hårdare och styra debatten mer, men det är problematiskt både resursmässigt och principiellt. Visst är politiker och PR-byråer inte 100 procent välkomna, men om ska vi diskutera yttrandefrihet så känns det ju konstigt med en sluten lista, säger Fredrik Laurin, listmaster på Media.
Alla pratar om sina listor med omsorgsfull värme och hävdar att listgrupperna fungerar som de flesta andra grupper. Men Martina Lundgren menar att det finns vissa drag som utmärker grupperingar på nätet.
– Alla som deltar på en lista är kommunikativa i allmänhet och i skrift i synnerhet, det vill säga kan uttrycka sig väl och på ett övertygande sätt. Samtidigt är man som listdeltagare också i regel bra på att snappa koderna för dagen, både inom och utanför gruppen. Är man inte det tror jag inte att man gillar/klarar listlivet.
ATT MAILINGLISTORNA ÄR skulle vara elitistiska reagerar många starkt mot liksom att utmålas som sekter som sitter med makten i sin hand. De flesta beskriver sina listor som små-
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
54 GURu FEBRUARI 2001 ett alltför pösigt eller pretentiöst sätt har han/hon förverkat rätten att äga så många människors förtroende. En bra community uppfostrar sig själv och har ett eget liv, säger Stefan Hallgren, listansvarig på Trafik. Han ger ett exempel på att öppenhet inte nödvändigtvis innebär att all information blir offentlig. – Du känner ju till Ericssons existens och det skrivs en massa om företaget. Men du vet inte vad som sägs i deras fikarum. Samma sak. Listan är som ett fikarum. hemliga eller inte hemliga. Jacob Palme, professor vid institutionen för data- och sys- temvetenskap vid Stockholms universitet, lik- nar de nya nätverken vid äldre tiders folkrörel- ser. De öppna e-postlistorna är som fotbolls- föreningen i byn. De slutna och hemliga mer som frimurarordnar eller Rotary. En plats dit en skara utvalda vänt sig för att dra nytta av och bekräfta varandra. Man knyter kontakter och ger varandra jobb. Debatten om att nätverken skulle vara odemokratiska ger han dock inte mycket för. –Om alla ska ha rätt att skriva i en grupp kan de inte vara för stora och blir därmed inget hot. Det reglerar sig själv. Tiden gör att du inte hinner vara med i så många olika nätverk och därmed begränsar du ditt eget inflytande naturligt. I så fall skulle dn också vara odemo- kratisk, för alla har inte råd att prenumerera och har därför inte tillgång till all information, säger Palme. Han menar tvärtom att den nya kommuni- kationen ger ökat demokratiskt inflytande. – I en fysisk grupp kan det finnas max fem - sju deltagare för att alla ska kunna yttra sig jämlikt. Bara med internet kan man skapa fun- gerande kommunikation med större grupper. att demokrati-aspekten på listorna är intressant ifrågasätts av de flesta listansvariga. Ingen verkar direkt tro på demokratin som den ser ut idag, och vad som är demokratiskt beror helt enkelt på hur man definierar ordet demo- krati. –Nätverken är ett race som du nästan alltid kan välja att delta i eller inte, men de kräver större eller mindre ansträngning från dig för att komma med och för att bli kvar. Har du inte dina motiv klara för att delta kommer du för- modligen att i en del fall känna dig ännu mer vilsen i dem än utanför dem. Och nej, en del kommer aldrig att få tillträde till dem. Det fick de inte igår och de får det inte idag, säger Martina Lundgren, listansvarig på Bang. opk och media är två öppna men infly- telserika nätverk. På den ena finns Sveriges ledande kvinnor i it-branschen, på den andra många av landets journalister. Kanske är de mer rättvisa och just därför inte helt problem- fria. – Vi tappar ibland viktiga och kunniga med- lemmar som inte gillar sammansättningen och tycker att det blir för stökigt. Vi kunde sålla hår- dare och styra debatten mer, men det är proble- matiskt både resursmässigt och principiellt. Visst är politiker och pr-byråer inte 100 procent välkomna, men om ska vi diskutera yttrandefri- het så känns det ju konstigt med en sluten lista, säger Fredrik Laurin, listmaster på Media. Alla pratar om sina listor med omsorgsfull värme och hävdar att listgrupperna fungerar som de flesta andra grupper. Men Martina Lundgren menar att det finns vissa drag som utmärker grupperingar på nätet. –Alla som deltar på en lista är kommunika- tiva i allmänhet och i skrift i synnerhet, det vill säga kan uttrycka sig väl och på ett övertygan- de sätt. Samtidigt är man som listdeltagare också i regel bra på att snappa koderna för dagen, både inom och utanför gruppen. Är man inte det tror jag inte att man gillar/klarar listlivet. att mailinglistorna är skulle vara elitis- tiska reagerar många starkt mot liksom att utmålas som sekter som sitter med makten i sin hand. De flesta beskriver sina listor som små- ”En bra community uppfostrar sig själv och har ett eget liv” STEFAN HELLGREN, LISTMASTER TRAFIK ALDRIG TESTAT EN LISTA? Läs då det här: Mailinglistor är idag det vanligaste sättet att kommunicera i grupp på inter- net. Och det överlägset bästa. Organisationer, föreningar, företag – alla använder listor för att länka samman människor med samma intressen eller behov. EN LISTA GÖR det möjligt att på ett enkelt sätt göra utskick till ett större antal per- soner. Den stora fördelen är att du alltid skickar till samma adress, oavsett om personer tillkommit eller förvunnit från gruppen. Listservern ser sedan till att mailet distribueras till alla som abonne- rar på listan, och den som vill svara får på samma sätt ut sitt svar till alla på listan. Det finns öppna listor och slutna listor, och oavsett vad du har för intressen kan du hitta en lista för likasinnade – antingen du är hundägare, tvillingförälder eller webdesigner. Det är bara att söka. LISTOR ANVÄNDS IDAG också som ett arbetsredskap på många företag. Det företag som kommit längst är kanske Cisco Systems, som lär ha 75 000 olika listor… Vad är en mailinglista? ◗