Februari 2001
Läsposition 44

Läs sidans text
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
abb-bolagen, även om det tydligen är en delikat fråga eftersom varje bolag är självständigt. De flesta projekten rör abb-koncernen.
Målet är att en tredjedel av Business Systems fakturering ska komma från kunder utanför koncernen, men det har hittills inte fungerat, eftersom uppdragen inom koncernen varit för stora och för många.
En försmak av den speciella miljö ett riktigt stort företag är kommer när projektledaren Stefan Paulsson presenterar scot, Supply Chain Optimizing Technology, ett e-handelssystem för intern handel mellan abb-bolagen. När någon av åhörarna försynt påpekar att det påminner mycket om de funktioner som tidigare beskrivits som en del i intranätlösningen säger Stefan rakt på sak:
– Jag tror att scot blir det projekt som kommer att överleva. Top Jobs, där det här ingår, är nämligen chefens baby. Det ger bra förutsättningar för att just det här projektet blir kvar.
abb är ett jätteföretag. Det visar också storleken på projekten. Flera av de projekt som presenteras ska stödja globala lösningar, i första hand inom abb men i förlängningen även för andra multinationella företag. Budgeten ligger ofta på mellan 200 och 300 miljoner kronor.
– abb är en supertanker. Men det händer mycket intressant inom koncernen, det har jag insett under min tid här i Västerås. Visserligen har min tjej sagt att hon aldrig skulle bli ihop med en abb:are, men nu får hon väl vänja sig, skrattar informationsarkitekten Richard Folkebrant när vi senare promenerar mot Teknikbyns lunchrestaurang.
Han är klädd i grå kostym till skillnad från de flesta av sina Framfabkompisar, som har en mer ledig klädstil. På abb verkar däremot Richards kostym smälta in bra.
Storleken på koncernen gör också att resurserna är nästan obegränsade när ledningen väl beslutat vad som ska göras. Att projekten omfattar många språk, kulturer och olika system gör att det ofta blir komplicerat att genomdriva dem. Men det är också det som gör arbetet intressant och utmanande, enligt abb-medarbetarna.
– Dessutom är det i princip bara att räcka upp handen om man vill arbeta utomlands, säger Jenny Forsström, projektledare för abb:s nya intranät och en faddrarna när vi bänkat oss för lunchen.
Efter lunchen promenererar gruppen iväg några hundra meter till ett annat abb -hus, Västerås vimlar av dem, för att kvittera ut passerkort och koder. Nykomlingarna ska också få en första visning av företagets lokaler för att hitta rätt under utbildningen de kommande dagarna.
– Framfab var ett av de nya konsultbolag som hade fackklubbar, berättar Per Lindmark, projektledare, medan han köar för att få sitt passerkort.
Ungefär 30 procent av de Framfabanställda var anslutna. Men inte heller på abb Business Systems har facket lyckats organisera någon majoritet. Enligt Olof Lanke, projektledare och fadder, är cirka 40 procent fackanslutna på hans avdelning.
– Jag gick faktiskt ur facket en vecka innan vi fick sparken. Jag visste inte riktigt vad jag skulle ha det till, säger projektledaren Cecilia Åkerlund och rodnar betänkligt.
Nu löste det sig ändå. Alla har fått behålla samma löner och förmåner som de hade i Framfabs regi. Några förhandlingar behövdes aldrig.
– Dessutom får vi en bonus om vi stannar minst till den 31 december 2001, berättar Per Lindmark.
Faddern Jenny Forsström tar ledningen runt lokalerna och det blir tydligt att Framfabfolket nog kommer att sänka medelåldern på abb Business Systems en aning. Vi ska precis skiljas för dagen när en fråga hojtas långt bak i gruppen:
– Och vart ska vi ställa flipperspelet då? ■
✱ GRÅ REVOLUTION!
”Det är i princip bara att räcka upp h
Coola lokaler. Simon Matele, Arwid Wibom och Peter Lidström traskar till Mimer T2 för att hämta passerkort.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
abb-bolagen, även om det tydligen är en delikat fråga efter- som varje bolag är självständigt. De flesta projekten rör abb- koncernen. Målet är att en tredjedel av Business Systems fakturering ska komma från kunder utanför koncernen, men det har hittills inte fungerat, eftersom uppdragen inom koncernen varit för stora och för många. En försmak av den speciella miljö ett riktigt stort företag är kommer när projektledaren Stefan Paulsson presenterar scot, Supply Chain Opti- mizing Technology, ett e-handelssystem för intern handel mellan abb-bo- lagen. När någon av åhörarna försynt påpekar att det påminner mycket om de funktioner som tidigare beskrivits som en del i intranätlösningen säger Stefan rakt på sak: – Jag tror att scot blir det projekt som kommer att överleva. Top Jobs, där det här ingår, är nämligen chefens baby. Det ger bra förutsättningar för att just det här projektet blir kvar. abb är ett jätteföretag. Det visar också storleken på projekten. Flera av de projekt som presenteras ska stödja globala lösningar, i första hand inom abb men i förlängningen även för andra multinationella före- tag. Budgeten ligger ofta på mellan 200 och 300 miljoner kronor. – abb är en supertanker. Men det händer mycket intressant inom kon- cernen, det har jag insett under min tid här i Västerås. Visserligen har min tjej sagt att hon aldrig skulle bli ihop med en abb:are, men nu får hon väl vänja sig, skrattar informationsarkitekten Richard Folkebrant när vi se- nare promenerar mot Teknikbyns lunchrestaurang. Han är klädd i grå kostym till skillnad från de flesta av sina Framfab- kompisar, som har en mer ledig klädstil. På abb verkar däremot Richards kostym smälta in bra. Storleken på koncernen gör också att resurserna är nästan obegränsa- de när ledningen väl beslutat vad som ska göras. Att pro- jekten omfattar många språk, kulturer och olika system gör att det ofta blir komplicerat att genomdriva dem. Men det är också det som gör arbetet intressant och utmanande, enligt abb-medarbetarna. – Dessutom är det i princip bara att räcka upp handen om man vill arbeta utomlands, säger Jenny Forsström, projektledare för abb:s nya intranät och en faddrarna när vi bänkat oss för lunchen. Efter lunchen promenererar gruppen iväg några hundra meter till ett annat abb -hus, Västerås vimlar av dem, för att kvittera ut passerkort och koder. Nykomlingarna ska också få en första visning av företagets lokaler för att hitta rätt under utbildningen de kommande dagarna. –Framfab var ett av de nya konsultbolag som hade fackklubbar, berät- tar Per Lindmark, projektledare, medan han köar för att få sitt passerkort. Ungefär 30 procent av de Framfabanställda var anslutna. Men inte hel- ler på abb Business Systems har facket lyckats organisera någon majoritet. Enligt Olof Lanke, projektledare och fadder, är cirka 40 procent fackan- slutna på hans avdelning. –Jag gick faktiskt ur facket en vecka innan vi fick sparken. Jag visste inte riktigt vad jag skulle ha det till, säger projektledaren Cecilia Åkerlund och rodnar betänkligt. Nu löste det sig ändå. Alla har fått behålla samma löner och förmåner som de hade i Framfabs regi. Några förhandlingar behövdes aldrig. –Dessutom får vi en bonus om vi stannar minst till den 31 december 2001, berättar Per Lindmark. Faddern Jenny Forsström tar ledningen runt lokalerna och det blir tyd- ligt att Framfabfolket nog kommer att sänka medelåldern på abb Business Systems en aning. Vi ska precis skiljas för dagen när en fråga hojtas långt bak i gruppen: –Och vart ska vi ställa flipperspelet då? ■ 44 GURu FEBRUARI 2001 ”Det är i princip bara att räcka upp h ✱ GRÅ REVOLUTION! Coola lokaler. Simon Matele, Arwid Wibom och Peter Lidström traskar till Mimer T2 för att hämta passer- kort.