guru.

Februari 2001 · reportage

Framfabfolket blev en nytändning för ABB

Reportage om Framfab-medarbetarnas övergång till ABB i Västerås.40–41 är öppning och foto; huvudtexten går42→43→44 och har synligt slut på44.45 innehåller fotografier, egna bildtexter och faktarutan ABB Business.46 personer, villkor och bolagssiffror är artikelns uppgifter, inte nya oberoende faktakontroller.

Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.

Februari 2001 · läsposition 40

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

GRÅ REVOLUTION!

Framfabfolket blev en n

I november förra året fick Framfabs ledning kalla fötter. Vinsten uteblev och 340 personer fick sparken på fläcken. Bland annat fick kontoret i Västerås ta ned skylten. Det blev ett makalöst klipp för ABB.

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

40 GURu FEBRUARI 2001
Framfabfolketbleven n
◗ I november förra året fick Framfabs ledning kalla fötter.
Vinsten uteblev och 340 personer fick sparken på fläcken.
Bland annat fick kontoret i Västerås ta ned skylten.
Det blev ett makalöst klipp för ABB.
✱
GRÅ REVOLUTION!
TEXT JAN ISAKSON FOTO FREDRIK HJERLING

Läs sidan med originalbild →

Februari 2001 · läsposition 41

n nytändning för ABB

Första ciggen. Framfabmedarbetarna Richard Folkebrant och Johan Linde tar sin första rökpaus tillsammans med Birgitta Weber från ABB. Som vanligt är det i rökrutan nätverkandet går smidigast. Farligt farligt, men härligt härligt.

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

FEBRUARI 2001 GURu 41
n nytändningförABB
Första ciggen. Framfabmedarbe-
tarna Richard Folkebrant och Johan
Linde tar sin första rökpaus till-
sammans med Birgitta Weber från
ABB. Som vanligt är det i rökrutan
nätverkandet går smidigast. Farligt
farligt, men härligt härligt.

Läs sidan med originalbild →

Februari 2001 · läsposition 42

Det har just slutat regna och decembernatten har släppt en aning på sitt järngrepp om Västerås när en grupp tidigare Framfabmedarbetare kommer insläntrande i Teknikbyn. Företagsbyns gamla tegelhus andas fortfarande valsverk och tung industri, även om nästan alla företag här nu sysslar med tjänster, mjukvara eller högteknologi.

Framfabmedarbetarna ser lite vilsna ut – vet inte exakt var hörsalen på ABB Business Systems ligger. Det är nämligen där de ska börja sina nya jobb, på en världskoncern mest känd för sin kraftöverföring, turbiner för kraftverk och industrirobotar. Inte lika många känner till att ABB är ett av Sveriges största it-företag. Av 20 000 anställda i Sverige arbetar runt 5 000 personer med informationsteknik i olika former, det är över 2 000 fler än hos deras gamla arbetsgivare.

Just okunskapen, eller snarare mediernas bristande intresse, för storföretagens it-investeringar och omställning till informationssamhället förklarar en del av den sprudlande entusiasmen hos Erik Ödmansson när jag ringer honom en vecka tidigare. Vd:n för ABB Business skrattar efter varannan mening när jag undrar om vi kan följa Framfabmedarbetarna under deras första dag på deras nya arbetsplats. Erik Ödmansson har gjort sitt livs humankapitalklipp, han tycker idén är lysande.

– Det är en makalös grej, säger han med sin norska brytning, skrattar igen och fortsätter: Personalen på Framfab hade ett stormöte där de diskuterade olika lösningar och de tyckte att det vi gör verkade mest intressant. Därför valde de ABB . Det här visar att vi är Sveriges häftigaste it-bolag.

Efter beskedet om nedläggningen av Framfab Västerås den 22 november förra året tog det inte lång tid förrän telefonerna började gå varma med erbjudanden om nya anställningar. För Ödmansson, som länge brottats med den traditionella industrins imageproblem i rekryteringen av it-kunnig personal, tog det inte lång tid att bestämma sig: ABB erbjöd sig att ta över alla 46 som fått sparken. Handling, eller ”action”, är Erik Ödmanssons favoritmotto.

ABB tog inte bara över personalen, utan även lokaler, hårdvara och övriga inventarier ingick i uppgörelsen. Framfabkontoret lyfts helt enkelt in som en ny sektion under avdelningen e-business i den befintliga organisationen på ABB Business Systems.

– Det är ett välkommet tillskott som kompletterar oss. Framfabfolket har främst kunskaper inom design och kommunikation i användargränssnittet, medan vår tyngdpunkt är att integrera automation och olika processtandarder med nya it-lösningar. Kombinationen vi får nu gör oss mycket starkare.

Med tanke på att Framfabs Västeråskontor var lönsamt och hur mycket det kostar att bygga upp en fungerande verksamhet och en arbetsgemenskap är det inte konstigt att Erik Ödmansson anser sig ha gjort ett klipp. Framfabkontoret blev bara ett år gammalt, sedan fick ABB komma till dukat bord.

ATT DET ÄR ETT VÄL SAMMANSVETSAT gäng som börjat på ABB blir också tydligt när Framfabmedarbetarna samlas utanför hörsalen i Teknikbyn, morsar på varandra, förser sig med kaffe samtidigt som de välkomnas av sin nya chef Karin Schrell-Jonsson, ansvarig för e-business på ABB.

Samtidigt finns det avvaktan i luften. Väl bänkade i föreläsningssalen känns det som första dagen i skolan – ungefär som en klass första dag på högstadiet, och Karin Schrell-Jonsson är som den trevliga och pedagogiska fröken som hälsar ungdomarna välkomna. Känslan förstärks av att ABB

”Det är en makalös grej. Det visar att vi

Gratis är gott. ABB bjöd på lunchen första dagen, men något optionsprogram finns ännu inte.

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

42 GURu FEBRUARI 2001
et har just slutat regna och decembernatten har
släppt en aning på sitt järngrepp om Väster-
ås när en grupp tidigare Framfabmedar-
betare kommer insläntrande i Teknik-
byn. Företagsbyns gamla tegelhus
andas fortfarande valsverk och tung
industri, även om nästan alla företag
här nu sysslar med tjänster, mjukva-
ra eller högteknologi.
Framfabmedarbetarna ser lite
vilsna ut – vet inte exakt var hörsalen
på abb Business Systems ligger. Det är
nämligen där de ska börja sina nya jobb,
på en världskoncern mest känd för sin kraft-
överföring, turbiner för kraftverk och industriro-
botar. Inte lika många känner till att abb är ett av Sveriges största it-före-
tag. Av 20000 anställda i Sverige arbetar runt 5000 personer med
informationsteknik i olika former, det är över 2000 fler än hos deras gam-
la arbetsgivare.
Just okunskapen, eller snarare mediernas bristande intresse, för storfö-
retagens it-investeringar och omställning till informationssamhället för-
klarar en del av den sprudlande entusiasmen hos Erik Ödmansson när jag
ringer honom en vecka tidigare. Vd:n för abb Business skrattar efter varan-
nan mening när jag undrar om vi kan följa Framfabmedarbetarna under
deras första dag på deras nya arbetsplats. Erik Ödmansson har gjort sitt
livs humankapitalklipp, han tycker idén är lysande.
– Det är en makalös grej, säger han med sin norska brytning, skrattar
igen och fortsätter: Personalen på Framfab hade ett stormöte där de disku-
terade olika lösningar och de tyckte att det vi gör verkade mest intressant.
Därför valde de abb . Det här visar att vi är Sveriges häftigaste it-bolag.
Efter beskedet om nedläggningen av Framfab Västerås den 22 novem-
ber förra året tog det inte lång tid förrän telefonerna började gå varma
med erbjudanden om nya anställningar. För Ödmansson, som länge brot-
tats med den traditionella industrins imageproblem i rekryteringen av it-
kunnig personal, tog det inte lång tid att bestämma sig: abb erbjöd sig att
ta över alla 46 som fått sparken. Handling, eller ”action”, är Erik Ödmans-
sons favoritmotto.
abb tog inte bara över personalen, utan även lokaler, hårdvara och övri-
ga inventarier ingick i uppgörelsen. Framfabkontoret lyfts helt enkelt in
som en ny sektion under avdelningen e-business i den befintliga organisa-
tionen på abb Business Systems.
–Det är ett välkommet tillskott som kompletterar oss. Framfabfolket
har främst kunskaper inom design och kommunikation i användargräns-
snittet, medan vår tyngdpunkt är att integrera automation och olika pro-
cesstandarder med nya it-lösningar. Kombinationen vi får nu gör oss
mycket starkare.
Med tanke på att Framfabs Västeråskontor var lönsamt och hur mycket
det kostar att bygga upp en fungerande verksamhet och en arbetsgemen-
skap är det inte konstigt att Erik Ödmansson anser sig ha gjort ett klipp.
Framfabkontoret blev bara ett år gammalt, sedan fick abb komma till du-
kat bord.
att det är ett väl sammansvetsat gäng som börjat på abb blir
också tydligt när Framfabmedarbetarna samlas utanför hörsalen i Teknik-
byn, morsar på varandra, förser sig med kaffe samtidigt som de välkomnas
av sin nya chef Karin Schrell-Jonsson, ansvarig för e-business på abb.
Samtidigt finns det avvaktan i luften. Väl bänkade i föreläsningssalen
känns det som första dagen i skolan – ungefär som en klass första dag på
högstadiet, och Karin Schrell-Jonsson är som den trevliga och pedagogis-
ka fröken som hälsar ungdomarna välkomna. Känslan förstärks av att abb
D
”Det är en makalös grej. Det visar att vi
Gratis är gott.
ABB bjöd på lun-
chen första da-
gen, men något
optionsprogram
finns ännu inte.

Läs sidan med originalbild →

Februari 2001 · läsposition 43

”Under eftermiddagen hämtar Grupp B passerkort på BUS recepetion Mimer T2. Birgitta Weber matar på med ABB-förkortningar när hon drar schemat för första veckan.

tt vi är Sveriges häftigaste it-bolag”

Business Systems lokaler, där de kommande dagarnas utbildning och introduktion ska hållas, har namn som Fullriggaren, Mimer och Katamaranen.

Framfabavdelningen har fått namnet ce3 – eBusiness Nord, där ce3 är en typisk förkortning för abb. Företaget vimlar av dem: bus, sebus, bs, m1, bsd, bara för att nämna några ur högen.

Karin Schrell-Jonsson drar organisationen på overheadapparaten och det visar sig att ce3 till en början blir en rätt självständig del med försäljning, projektutveckling, systemutveckling, kommunikation och design.

– I helgen har vi haft tio personer på ert kontor som installerat abb:s programvaror och anslutit er till det interna nätverket, berättar hon.

sedan tar birgitta weber från administrationen över pekpinnen. Likt en trygg skolvärdinna med hög mysfaktor går hon igenom praktiska detaljer som gruppindelningen för de kommande dagarnas utbildning, utformningen av e-postadresser och nya mobilabonnemang – ”men ni behåller de mobiltelefoner ni fått av Framfab”. Inget lämnas åt slumpen, allt gås igenom lugnt och metodiskt, och före fikarasten får de åtta faddrar som utsetts för de nya medarbetarna ställa sig upp för att presentera sig.

– Det är helt klart mer struktur här än på Framfab, säger systemutvecklaren Therese Ahlström när vi försett oss med en kopp kaffe. Hon får medhåll av kollegan Charlotta Paulson, gränssnittsprogrammerare:

– Ja. Och projekten verkar vara intressanta. Dessutom verkar det finnas bra med möjligheter att arbeta utomlands.

Tjejerna berättar att beskedet att deras kontor skulle läggas ned slog ned som en bomb. De har ännu inte fått några riktiga motiv till nedläggningen, deras kontor gick ju med vinst.

– Dagen innan beskedet kom satt vi till och med och skojade om att vi kanske inte skulle ha något jobb att gå till nästa dag. När jag sedan kom till jobbet och såg att Martin, en av regionalcheferna, var på kontoret tänkte jag: Oh shit, det här ser inte bra ut, fortsätter Charlotta.

De tycker ändå att det var bäst att hela kontoret lades ned. Om bara några stycken fått gå, som på en del av Stockholmskontoren, skulle det blivit taskig stämning.

– Jag hade i alla fall börjat se om mitt hus ordentligt om jag blivit kvar. Jag tycker synd om dem som arbetar i Stockholm. Risken är stor att man bara sitter och väntar på nästa omgång nedskärningar.

Ord som ”stabilitet”, ”struktur” och ”trygghet” återkommer ofta när de före detta Framfabmedarbetarna berättar varför de valde att gå till abb. Att företaget kunde ta emot dem alla som en grupp var också viktigt när de tackade ja. Många av dem fick enskilda erbjudanden, men efter ett stormöte visade det sig att alla helst ville fortsätta tillsammans.

– Nedläggningen svetsade oss samman och väckte en stark revanschlusta hos oss, säger Arwid Wibom, gränssnittsprogrammerare.

efter rasten står det snart klart att Framfab-folket inte kommer att sitta sysslolösa på abb. I snabb takt redovisar projektledarna för nio olika projekt vad de gör och vilken kompetens de behöver i första hand. När Karin Schrell-Jonsson visar hur abb:s stora b2b-sajt ska se ut hörs en tydlig suck bland åhörarna.

– Är det verkligen meningen att det ska se ut så där, frågar någon.

– Hmm… Det är kanske snyggt med lite retro, säger en annan.

– Det finns säkert en hel del att arbeta med i gränssnittet, säger Karin med ett leende.

Det märks snart på frågorna att det är inom kommunikation och design som de nya medarbetarnas verkliga styrka finns. Nästan direkt börjar det dyka upp förslag till hur grafisk profil och innehåll kan styras upp och harmoniseras för de olika

✱ GRÅ REVOLUTION!

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

FEBRUARI 2001 GURu 43
Business Systems lokaler, där de kommande dagarnas utbildning och in-
troduktion ska hållas, har namn som Fullriggaren, Mimer och Katamara-
nen.
Framfabavdelningen har fått namnet ce3 – eBusiness Nord, där ce3 är
en typisk förkortning för abb. Företaget vimlar av dem: bus, sebus, bs, m1,
bsd, bara för att nämna några ur högen.
Karin Schrell-Jonsson drar organisationen på overheadapparaten och
det visar sig att ce3 till en början blir en rätt självständig del med försälj-
ning, projektutveckling, systemutveckling, kommunikation och design.
– I helgen har vi haft tio personer på ert kontor som installerat abb:s
programvaror och anslutit er till det interna nätverket, berättar hon.
sedan tar birgitta weber från administrationen över pek-
pinnen. Likt en trygg skolvärdinna med hög mysfaktor går hon igenom
praktiska detaljer som gruppindelningen för de kommande dagarnas ut-
bildning, utformningen av e-postadresser och nya mobilabonnemang –
”men ni behåller de mobiltelefoner ni fått av Framfab”. Inget lämnas åt
slumpen, allt gås igenom lugnt och metodiskt, och före fikarasten får de
åtta faddrar som utsetts för de nya medarbetarna ställa sig upp för att pre-
sentera sig.
–Det är helt klart mer struktur här än på Framfab, säger systemutveck-
laren Therese Ahlström när vi försett oss med en kopp kaffe. Hon får med-
håll av kollegan Charlotta Paulson, gränssnittsprogrammera-
re:
–Ja. Och projekten verkar vara intressanta. Dessutom
verkar det finnas bra med möjligheter att arbeta utom-
lands.
Tjejerna berättar att beskedet att deras kontor skul-
le läggas ned slog ned som en bomb. De har ännu inte
fått några riktiga motiv till nedläggningen, deras kon-
tor gick ju med vinst.
–Dagen innan beskedet kom satt vi till och med och skojade om att vi
kanske inte skulle ha något jobb att gå till nästa dag. När jag sedan kom till
jobbet och såg att Martin, en av regionalcheferna, var på kontoret tänkte
jag: Oh shit, det här ser inte bra ut, fortsätter Charlotta.
De tycker ändå att det var bäst att hela kontoret lades ned. Om bara
några stycken fått gå, som på en del av Stockholmskontoren, skulle det bli-
vit taskig stämning.
–Jag hade i alla fall börjat se om mitt hus ordentligt om jag blivit kvar.
Jag tycker synd om dem som arbetar i Stockholm. Risken är stor att man
bara sitter och väntar på nästa omgång nedskärningar.
Ord som ”stabilitet”, ”struktur” och ”trygghet” återkommer ofta när de
före detta Framfabmedarbetarna berättar varför de valde att gå till abb.
Att företaget kunde ta emot dem alla som en grupp var också viktigt när
de tackade ja. Många av dem fick enskilda erbjudanden, men efter ett stor-
möte visade det sig att alla helst ville fortsätta tillsammans.
–Nedläggningen svetsade oss samman och väckte en stark revansch-
lusta hos oss, säger Arwid Wibom, gränssnittsprogrammerare.
efter rasten står det snart klart att Framfab-folket inte kom-
mer att sitta sysslolösa på abb. I snabb takt redovisar projektledarna för
nio olika projekt vad de gör och vilken kompetens de behöver i första
hand. När Karin Schrell-Jonsson visar hur abb:s stora b2b-sajt ska se ut hörs
en tydlig suck bland åhörarna.
–Är det verkligen meningen att det ska se ut så där, frågar någon.
–Hmm… Det är kanske snyggt med lite retro, säger en annan.
–Det finns säkert en hel del att arbeta med i gränssnittet, sä-
ger Karin med ett leende.
Det märks snart på frågorna att det är inom kommunika-
tion och design som de nya medarbetarnas verkliga styrka
finns. Nästan direkt börjar det dyka upp förslag till hur grafisk
profil och innehåll kan styras upp och harmoniseras för de olika
✱
GRÅ REVOLUTION!
tt vi är Sveriges häftigaste it-bolag”
”Under eftermiddagen hämtar Grupp B pas-
serkort på BUS recepetion Mimer T2. Birgitta
Weber matar på med ABB-förkortningar när
hon drar schemat för första veckan.

Läs sidan med originalbild →

Februari 2001 · läsposition 44

abb-bolagen, även om det tydligen är en delikat fråga eftersom varje bolag är självständigt. De flesta projekten rör abb-koncernen.

Målet är att en tredjedel av Business Systems fakturering ska komma från kunder utanför koncernen, men det har hittills inte fungerat, eftersom uppdragen inom koncernen varit för stora och för många.

En försmak av den speciella miljö ett riktigt stort företag är kommer när projektledaren Stefan Paulsson presenterar scot, Supply Chain Optimizing Technology, ett e-handelssystem för intern handel mellan abb-bolagen. När någon av åhörarna försynt påpekar att det påminner mycket om de funktioner som tidigare beskrivits som en del i intranätlösningen säger Stefan rakt på sak:

– Jag tror att scot blir det projekt som kommer att överleva. Top Jobs, där det här ingår, är nämligen chefens baby. Det ger bra förutsättningar för att just det här projektet blir kvar.

abb är ett jätteföretag. Det visar också storleken på projekten. Flera av de projekt som presenteras ska stödja globala lösningar, i första hand inom abb men i förlängningen även för andra multinationella företag. Budgeten ligger ofta på mellan 200 och 300 miljoner kronor.

– abb är en supertanker. Men det händer mycket intressant inom koncernen, det har jag insett under min tid här i Västerås. Visserligen har min tjej sagt att hon aldrig skulle bli ihop med en abb:are, men nu får hon väl vänja sig, skrattar informationsarkitekten Richard Folkebrant när vi senare promenerar mot Teknikbyns lunchrestaurang.

Han är klädd i grå kostym till skillnad från de flesta av sina Framfabkompisar, som har en mer ledig klädstil. På abb verkar däremot Richards kostym smälta in bra.

Storleken på koncernen gör också att resurserna är nästan obegränsade när ledningen väl beslutat vad som ska göras. Att projekten omfattar många språk, kulturer och olika system gör att det ofta blir komplicerat att genomdriva dem. Men det är också det som gör arbetet intressant och utmanande, enligt abb-medarbetarna.

– Dessutom är det i princip bara att räcka upp handen om man vill arbeta utomlands, säger Jenny Forsström, projektledare för abb:s nya intranät och en faddrarna när vi bänkat oss för lunchen.

Efter lunchen promenererar gruppen iväg några hundra meter till ett annat abb -hus, Västerås vimlar av dem, för att kvittera ut passerkort och koder. Nykomlingarna ska också få en första visning av företagets lokaler för att hitta rätt under utbildningen de kommande dagarna.

– Framfab var ett av de nya konsultbolag som hade fackklubbar, berättar Per Lindmark, projektledare, medan han köar för att få sitt passerkort.

Ungefär 30 procent av de Framfabanställda var anslutna. Men inte heller på abb Business Systems har facket lyckats organisera någon majoritet. Enligt Olof Lanke, projektledare och fadder, är cirka 40 procent fackanslutna på hans avdelning.

– Jag gick faktiskt ur facket en vecka innan vi fick sparken. Jag visste inte riktigt vad jag skulle ha det till, säger projektledaren Cecilia Åkerlund och rodnar betänkligt.

Nu löste det sig ändå. Alla har fått behålla samma löner och förmåner som de hade i Framfabs regi. Några förhandlingar behövdes aldrig.

– Dessutom får vi en bonus om vi stannar minst till den 31 december 2001, berättar Per Lindmark.

Faddern Jenny Forsström tar ledningen runt lokalerna och det blir tydligt att Framfabfolket nog kommer att sänka medelåldern på abb Business Systems en aning. Vi ska precis skiljas för dagen när en fråga hojtas långt bak i gruppen:

– Och vart ska vi ställa flipperspelet då? ■

✱ GRÅ REVOLUTION!

”Det är i princip bara att räcka upp h

Coola lokaler. Simon Matele, Arwid Wibom och Peter Lidström traskar till Mimer T2 för att hämta passerkort.

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

abb-bolagen, även om det tydligen är en delikat fråga efter-
som varje bolag är självständigt. De flesta projekten rör abb-
koncernen.
Målet är att en tredjedel av Business Systems fakturering
ska komma från kunder utanför koncernen, men det har hittills
inte fungerat, eftersom uppdragen inom koncernen varit för stora
och för många.
En försmak av den speciella miljö ett riktigt stort företag är kommer
när projektledaren Stefan Paulsson presenterar scot, Supply Chain Opti-
mizing Technology, ett e-handelssystem för intern handel mellan abb-bo-
lagen. När någon av åhörarna försynt påpekar att det påminner mycket
om de funktioner som tidigare beskrivits som en del i intranätlösningen
säger Stefan rakt på sak:
– Jag tror att scot blir det projekt som kommer att överleva. Top Jobs,
där det här ingår, är nämligen chefens baby. Det ger bra förutsättningar
för att just det här projektet blir kvar.
abb är ett jätteföretag. Det visar också storleken på projekten.
Flera av de projekt som presenteras ska stödja globala lösningar, i första
hand inom abb men i förlängningen även för andra multinationella före-
tag. Budgeten ligger ofta på mellan 200 och 300 miljoner kronor.
– abb är en supertanker. Men det händer mycket intressant inom kon-
cernen, det har jag insett under min tid här i Västerås. Visserligen har min
tjej sagt att hon aldrig skulle bli ihop med en abb:are, men nu får hon väl
vänja sig, skrattar informationsarkitekten Richard Folkebrant när vi se-
nare promenerar mot Teknikbyns lunchrestaurang.
Han är klädd i grå kostym till skillnad från de flesta av sina Framfab-
kompisar, som har en mer ledig klädstil. På abb verkar däremot Richards
kostym smälta in bra.
Storleken på koncernen gör också att resurserna är nästan obegränsa-
de när ledningen väl beslutat vad som ska göras. Att pro-
jekten omfattar många språk, kulturer och olika system
gör att det ofta blir komplicerat att genomdriva dem. Men
det är också det som gör arbetet intressant och utmanande,
enligt abb-medarbetarna.
– Dessutom är det i princip bara att räcka upp handen om man
vill arbeta utomlands, säger Jenny Forsström, projektledare för abb:s nya
intranät och en faddrarna när vi bänkat oss för lunchen.
Efter lunchen promenererar gruppen iväg några hundra meter till ett
annat abb -hus, Västerås vimlar av dem, för att kvittera ut passerkort och
koder. Nykomlingarna ska också få en första visning av företagets lokaler
för att hitta rätt under utbildningen de kommande dagarna.
–Framfab var ett av de nya konsultbolag som hade fackklubbar, berät-
tar Per Lindmark, projektledare, medan han köar för att få sitt passerkort.
Ungefär 30 procent av de Framfabanställda var anslutna. Men inte hel-
ler på abb Business Systems har facket lyckats organisera någon majoritet.
Enligt Olof Lanke, projektledare och fadder, är cirka 40 procent fackan-
slutna på hans avdelning.
–Jag gick faktiskt ur facket en vecka innan vi fick sparken. Jag visste inte
riktigt vad jag skulle ha det till, säger projektledaren Cecilia Åkerlund
och rodnar betänkligt.
Nu löste det sig ändå. Alla har fått behålla samma löner och förmåner
som de hade i Framfabs regi. Några förhandlingar behövdes aldrig.
–Dessutom får vi en bonus om vi stannar minst till den 31 december
2001, berättar Per Lindmark.
Faddern Jenny Forsström tar ledningen runt lokalerna och det blir tyd-
ligt att Framfabfolket nog kommer att sänka medelåldern på abb Business
Systems en aning. Vi ska precis skiljas för dagen när en fråga hojtas långt
bak i gruppen:
–Och vart ska vi ställa flipperspelet då? ■
44 GURu FEBRUARI 2001
”Det är i princip bara att räcka upp h
✱
GRÅ REVOLUTION!
Coola lokaler. Simon
Matele, Arwid Wibom
och Peter Lidström
traskar till Mimer T2
för att hämta passer-
kort.

Läs sidan med originalbild →

Februari 2001 · läsposition 45

Jaha, nu är man ABB :are. Konstaterar Petri Andelin, Charlotta Paulson och Lotta Themnér.

handen om man vill jobba utomlands”

Hmmm... Himla intressanta projekt. Andreas Ekvall och Arwid Wibom klurar på vad de kan tänkas hamna på för uppdrag.

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

FEBRUARI 2001 GURu 45
handen om man vill jobba utomlands”
ANTAL ANSTÄLLDA: 375,
varav 46 nyligen togs över
från nedlagda Framfab
Västerås.
OMSÄTTNING: 400 miljoner
kronor. Målsättningen är
att minst en tredjedel ska
faktureras utanför koncer-
nen, men dit är det ännu
en bit kvar.
VINST: Vinst efter finans-
netto blev 15,5 miljoner
kronor 1999. Vinsten år
2000 blir enligt vd ”ordent-
lig”.
VERKSAMHET: Business
Systems har idag en nyck-
elroll i ABB. Företaget ska
utveckla affärs-, it- och
B2B-lösningar för hela
koncernen. Dessutom
säljs konsulttjänster till
andra industriföretag.
Stora externa kunder är
Modo, Södra och Vatten-
fall.
◗ ABB Business
Hmmm... Himla intressanta projekt. Andreas
Ekvall och Arwid Wibom klurar på vad de kan
tänkas hamna på för uppdrag.
Jaha, nu är man ABB :are.
Konstaterar Petri Andelin,
Charlotta Paulson och Lotta
Themnér.

Läs sidan med originalbild →