guru.

Januari 2001

Läsposition 86

Originalsida, Januari 2001, läsposition 86
Originalbilden är referensen. Klicka för att förstora.

Läs sidans text

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

APROPÅ CYBERBABES

Affärsmännens våta dröm

När riktiga personer inte räcker till skapas ständigt leende figurer

Funderat på att fixa en cyberbabe? Ja, jag klandrar dig inte. I teorin ter de sig som varje internetaffärsmans våta dröm. Och då inte bara för att de ofta ser ut som en korsning av Angelina Jolie och Pamela Anderson, de vet hur man kavlar upp ärmarna och arbetar också. Vad sägs om följande cv:

● Arbetar glatt dygnet runt sju dagar i veckan. ● Är aldrig trött, ständigt leende och tillmötesgående. ● Blir smartare ju mer jag arbetar. ● Minns i detalj vartenda ord i samtalet med kunden, minns dessutom varje kunds namn och intressen. ● 3 000 kunder samtidigt? En räkmacka… ● Lön? Äsch, varför då. ● Har jag för små bröst? Press Enlarge! ● Jaså, du föredrar killar? Då byter jag till Arnoldkostymen.

Intresset för virtuella personligheter – du må kalla dem Lingubots, eva:s (electronic virtual assistants) eller cyberbabes – växer snabbt. Den väntade potentialen fick också en prislapp när Ananova, en virtuell nyhetsuppläsare skapad av Press Associations nya mediedivision i Leeds i Storbritannien såldes till mobiloperatören Orange för 1,37 miljarder kronor. Ananova ska bli operatörens ansikte för mobila nyheter när den tredje generationens mobilsystem är på plats.

Men är verkligen de virtuella assistenterna universallösningen för företag som vill skapa en personlig och förtroendeingivande webbplats?

– Ja, den kan hjälpa till, säger Micael Dahlén, slutspurtande doktorand i internetmarknadsföring på Handelshögskolan i Stockholm.

– I usa finns flera lyckade fall, till exempel Tony Tiger på Kelloggs Frostiespaket. Han blir något folk kan uppleva att de har en relation till. Fungerar figurerna dessutom som vägledare och guide kan de också reducera osäkerheten för besökaren.

Men hur är det då med riktiga personer? Skulle det inte vara mer effektivt att faktiskt visa Tony Tv-expert, Håkan Hi-fi och Magnus Mobil med riktiga porträttbilder, e-postadress och telefonnummer? Är det inte först då man kan bygga en riktig relation och återkomma till butiken just för att Mange var en klippa på att förklara varför jag gott kunde skippa en telefon med wap och sedan, två månader senare, kunde tipsa om hur den glappande mikrofonen kunde fixas?

– Nja, säger Micael Dahlén. Visserligen minskar en riktig person osäkerheten mer, då finns det en person att ställa mot väggen om det skulle behövas. Men en virtuell person kan utnyttjas mer i varumärkesbyggnaden och den ger också bättre kontroll över vad som kommuniceras eftersom allt som sägs eller skrivs lagras.

Det är också ett av Fredrik Eklunds tyngsta argument när hans företag Humany.com säljer Doris, den virtuella assistent vars cv jag gick igenom i början av artikeln. Doris har köpts av bland annat Trygg Hansa, Telenordia och Pixelpark.

– Den stora vinsten är att företaget kan skapa en symbol som kan kommunicera, samla information om kunden och samtidigt avlasta kundtjänsten.

På Humany.coms sajt blir bristerna med virtuella assistenter snabbt uppenbara. Fascinationen över att Doris, här i form av en animerad Fredrik Eklund, kan svara på frågor som ”Vilken adress har Humany?” övergår snabbt i en frustration över att jag måste lära upp figuren. Det är som att prata med ett barn. Assistenten vill hela tiden ha en bekräftelse på att den gett rätt svar. Det känns – som så ofta med företags internetlösningar – som om arbetet lyfts över på mig som kund. Knappast något som bygger upp lojalitet. När sedan virtuelle Fredrik förvandlas till ett gäng obegripliga rader kod med rubriken Error är förtroendet förbrukat.

– Vi har för få besökare på vår sajt, bara 200–300 per dygn, för att Doris ska lära sig snabbt, hade hon suttit på en större sajt skulle inlärningsprocessen gått mycket snabbare, förklarar Fredrik Eklund.

Just den här typen av problem och bristen på bandbredd gör att Boxer ännu inte låtit sin figur Robert tjänstgöra som assistent på nätet. Robert får hålla sig till tv-reklamen.

– Figurer som Ananova och Ms Boo blir ganska opersonliga seriefigurer eftersom de bara blinkar och ler lite grann. Visst kan vi tänka oss att låta Robert svara på faq:s på sajten i framtiden, men tekniken håller inte för det idag. I stället låter vi besökarna ringa upp Boxer via ett 020-nummer eller så ringer vi upp dem. Folk blir glada när det är en riktig människa som ringer upp, säger Roberts pappa Håkan Nyberg, copywriter på reklambyrån Olssons.

De virtuella figurernas största problem är att människor har svårt att identifiera sig med dem. Sökandet efter likheter är det första steget i en kontakt som kan leda till ett förtroendefyllt förhållande.

– Ett vanligt misstag är att man ser på kommunikationen som ett distributionsproblem, men utan de känslomässiga ingredienserna blir det ingen kontakt och då faller både kommunikationen och budskapet. Där är en riktig människa överlägsen, säger Björn Stolt, professor vid Institutet för högre kommunikation och reklam, ihr.

Det betyder inte att den virtuella assistenten är död, den behöver bara mogna ett tag. För även om en mänsklig kundtjänst är överlägsen är den också oerhört mycket dyrare. Och en virtuell assistent är mycket bättre än ingen alls. Det är experterna ense om.

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

underat på att fixa en cyberbabe? Ja, jag
klandrar dig inte. I teorin ter de sig som
varje internetaffärsmans våta dröm.
Och då inte bara för att de ofta ser ut
som en korsning av Angelina Jolie och Pamela
Anderson, de vet hur man kavlar upp ärmarna
och arbetar också. Vad sägs om följande cv:
● Arbetar glatt dygnet runt sju dagar i veckan.
● Är aldrig trött, ständigt leende och tillmötes-
gående.
● Blir smartare ju mer jag arbetar.
● Minns i detalj vartenda ord i samtalet med
kunden, minns dessutom varje kunds namn och
intressen.
● 3000 kunder samtidigt? En räkmacka…
● Lön? Äsch, varför då.
● Har jag för små bröst? Press Enlarge!
● Jaså, du föredrar killar? Då byter jag till Ar-
noldkostymen.
Intresset för virtuella personligheter – du må
kalla dem Lingubots, eva:s (electronic virtual as-
sistants) eller cyberbabes – växer snabbt. Den
väntade potentialen fick också en prislapp när
Ananova, en virtuell nyhetsuppläsare skapad av
Press Associations nya mediedivision i Leeds i
Storbritannien såldes till mobiloperatören
Orange för 1,37 miljarder kronor. Ananova ska
bli operatörens ansikte för mobila nyheter när
den tredje generationens mobilsystem är på
plats.
Men är verkligen de virtuella
assistenterna universallös-
ningen för företag som vill
skapa en personlig och förtroendeingivande
webbplats?
–Ja, den kan hjälpa till, säger Micael Dahlén,
slutspurtande doktorand i internetmarknads-
föring på Handelshögskolan i Stockholm.
–I usa finns flera lyckade fall, till exempel
Tony Tiger på Kelloggs Frostiespaket. Han blir
något folk kan uppleva att de har en relation till.
Fungerar figurerna dessutom som vägledare
och guide kan de också reducera osäkerheten
för besökaren.
men hur är det då med riktiga personer?
Skulle det inte vara mer effektivt att faktiskt visa
Tony Tv-expert, Håkan Hi-fi och Magnus Mobil
med riktiga porträttbilder, e-postadress och te-
lefonnummer? Är det inte först då man kan
bygga en riktig relation och återkomma till bu-
tiken just för att Mange var en klippa på att för-
klara varför jag gott kunde skippa en telefon
med wap och sedan, två månader senare, kunde
tipsa om hur den glappande mikrofonen kunde
fixas?
–Nja, säger Micael Dahlén. Visserligen mins-
kar en riktig person osäkerheten mer, då finns
det en person att ställa mot väggen om det skul-
le behövas. Men en virtuell person kan utnyttjas
mer i varumärkesbyggnaden och den ger också
bättre kontroll över vad som kommuniceras ef-
tersom allt som sägs eller skrivs lagras.
Det är också ett av Fredrik Eklunds tyngsta
argument när hans företag Humany.com säljer
Doris, den virtuella assistent vars cv jag gick ige-
nom i början av artikeln. Doris har köpts av
bland annat Trygg Hansa, Telenordia och
Pixelpark.
–Den stora vinsten är att fö-
retaget kan skapa en symbol
som kan kommunicera,
samla information om
kunden och samtidigt
avlasta kundtjänsten.
På Humany.coms
sajt blir bristerna med
virtuella assistenter
snabbt uppenbara.
Fascinationen över att
Doris, här i form av en
animerad Fredrik
Eklund, kan svara på frå-
gor som ”Vilken adress har Humany?” övergår
snabbt i en frustration över att jag måste lära
upp figuren. Det är som att prata med ett barn.
Assistenten vill hela tiden ha en bekräftelse på
attdengetträttsvar.Detkänns–somsåoftamed
företags internetlösningar – som om arbetet
lyfts över på mig som kund. Knappast något som
bygger upp lojalitet. När sedan virtuelle Fredrik
förvandlas till ett gäng obegripliga rader kod
med rubriken Error är förtroendet förbrukat.
–Vi har för få besökare på vår sajt, bara
200–300 per dygn, för att Doris ska lära sig
snabbt, hade hon suttit på en större sajt skulle
inlärningsprocessen gått mycket snabbare, för-
klarar Fredrik Eklund.
Just den här typen av problem och bristen på
bandbredd gör att Boxer ännu inte låtit sin figur
Robert tjänstgöra som assistent på nätet. Robert
får hålla sig till tv-reklamen.
–Figurer som Ananova och Ms Boo blir gans-
ka opersonliga seriefigurer eftersom de bara
blinkar och ler lite grann. Visst kan vi tänka oss
att låta Robert svara på faq:s på sajten i framti-
den, men tekniken håller inte för det idag. I
stället låter vi besökarna ringa upp Boxer via ett
020-nummer eller så ringer vi upp dem. Folk
blir glada när det är en riktig människa som
ringer upp, säger Roberts pappa Håkan Ny-
berg, copywriter på reklambyrån Olssons.
de virtuella figurernas största pro-
blem är att människor har svårt att identifiera
sig med dem. Sökandet efter likheter är det förs-
ta steget i en kontakt som kan leda till ett förtro-
endefyllt förhållande.
–Ett vanligt misstag är att man ser på kom-
munikationen som ett distributionsproblem,
men utan de känslomässiga ingredienserna
blir det ingen kontakt och då faller både kom-
munikationen och budskapet. Där är en riktig
människa överlägsen, säger Björn Stolt, pro-
fessor vid Institutet för högre kommunikation
och reklam, ihr.
Det betyder inte att den virtuella assistenten
är död, den behöver bara mogna ett tag. För
även om en mänsklig kundtjänst är överlägsen
är den också oerhört mycket dyrare. Och en vir-
tuell assistent är mycket bättre än ingen alls. Det
är experterna ense om.
JAN ISAKSON
aPROPå CYBeRBaBeS
F
◗ När riktiga personer inte räcker till skapas ständigt leende figurer
Affärsmännens våta dröm
86 GURu JANUARI 2001

Texter på sidan

Samma position i PDF →