Januari 2001 · reportage/nyhetsanalys
Apropå: Cyberbabes – affärsmännens våta dröm
Artikel om virtuella assistenter (cyberbabes, Lingubots) på nätet: fördelar, brister och experters syn på förtroende jämfört med riktiga personer.
Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.
Januari 2001 · läsposition 86
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
APROPÅ CYBERBABES
Affärsmännens våta dröm
När riktiga personer inte räcker till skapas ständigt leende figurer
Funderat på att fixa en cyberbabe? Ja, jag klandrar dig inte. I teorin ter de sig som varje internetaffärsmans våta dröm. Och då inte bara för att de ofta ser ut som en korsning av Angelina Jolie och Pamela Anderson, de vet hur man kavlar upp ärmarna och arbetar också. Vad sägs om följande cv:
● Arbetar glatt dygnet runt sju dagar i veckan. ● Är aldrig trött, ständigt leende och tillmötesgående. ● Blir smartare ju mer jag arbetar. ● Minns i detalj vartenda ord i samtalet med kunden, minns dessutom varje kunds namn och intressen. ● 3 000 kunder samtidigt? En räkmacka… ● Lön? Äsch, varför då. ● Har jag för små bröst? Press Enlarge! ● Jaså, du föredrar killar? Då byter jag till Arnoldkostymen.
Intresset för virtuella personligheter – du må kalla dem Lingubots, eva:s (electronic virtual assistants) eller cyberbabes – växer snabbt. Den väntade potentialen fick också en prislapp när Ananova, en virtuell nyhetsuppläsare skapad av Press Associations nya mediedivision i Leeds i Storbritannien såldes till mobiloperatören Orange för 1,37 miljarder kronor. Ananova ska bli operatörens ansikte för mobila nyheter när den tredje generationens mobilsystem är på plats.
Men är verkligen de virtuella assistenterna universallösningen för företag som vill skapa en personlig och förtroendeingivande webbplats?
– Ja, den kan hjälpa till, säger Micael Dahlén, slutspurtande doktorand i internetmarknadsföring på Handelshögskolan i Stockholm.
– I usa finns flera lyckade fall, till exempel Tony Tiger på Kelloggs Frostiespaket. Han blir något folk kan uppleva att de har en relation till. Fungerar figurerna dessutom som vägledare och guide kan de också reducera osäkerheten för besökaren.
Men hur är det då med riktiga personer? Skulle det inte vara mer effektivt att faktiskt visa Tony Tv-expert, Håkan Hi-fi och Magnus Mobil med riktiga porträttbilder, e-postadress och telefonnummer? Är det inte först då man kan bygga en riktig relation och återkomma till butiken just för att Mange var en klippa på att förklara varför jag gott kunde skippa en telefon med wap och sedan, två månader senare, kunde tipsa om hur den glappande mikrofonen kunde fixas?
– Nja, säger Micael Dahlén. Visserligen minskar en riktig person osäkerheten mer, då finns det en person att ställa mot väggen om det skulle behövas. Men en virtuell person kan utnyttjas mer i varumärkesbyggnaden och den ger också bättre kontroll över vad som kommuniceras eftersom allt som sägs eller skrivs lagras.
Det är också ett av Fredrik Eklunds tyngsta argument när hans företag Humany.com säljer Doris, den virtuella assistent vars cv jag gick igenom i början av artikeln. Doris har köpts av bland annat Trygg Hansa, Telenordia och Pixelpark.
– Den stora vinsten är att företaget kan skapa en symbol som kan kommunicera, samla information om kunden och samtidigt avlasta kundtjänsten.
På Humany.coms sajt blir bristerna med virtuella assistenter snabbt uppenbara. Fascinationen över att Doris, här i form av en animerad Fredrik Eklund, kan svara på frågor som ”Vilken adress har Humany?” övergår snabbt i en frustration över att jag måste lära upp figuren. Det är som att prata med ett barn. Assistenten vill hela tiden ha en bekräftelse på att den gett rätt svar. Det känns – som så ofta med företags internetlösningar – som om arbetet lyfts över på mig som kund. Knappast något som bygger upp lojalitet. När sedan virtuelle Fredrik förvandlas till ett gäng obegripliga rader kod med rubriken Error är förtroendet förbrukat.
– Vi har för få besökare på vår sajt, bara 200–300 per dygn, för att Doris ska lära sig snabbt, hade hon suttit på en större sajt skulle inlärningsprocessen gått mycket snabbare, förklarar Fredrik Eklund.
Just den här typen av problem och bristen på bandbredd gör att Boxer ännu inte låtit sin figur Robert tjänstgöra som assistent på nätet. Robert får hålla sig till tv-reklamen.
– Figurer som Ananova och Ms Boo blir ganska opersonliga seriefigurer eftersom de bara blinkar och ler lite grann. Visst kan vi tänka oss att låta Robert svara på faq:s på sajten i framtiden, men tekniken håller inte för det idag. I stället låter vi besökarna ringa upp Boxer via ett 020-nummer eller så ringer vi upp dem. Folk blir glada när det är en riktig människa som ringer upp, säger Roberts pappa Håkan Nyberg, copywriter på reklambyrån Olssons.
De virtuella figurernas största problem är att människor har svårt att identifiera sig med dem. Sökandet efter likheter är det första steget i en kontakt som kan leda till ett förtroendefyllt förhållande.
– Ett vanligt misstag är att man ser på kommunikationen som ett distributionsproblem, men utan de känslomässiga ingredienserna blir det ingen kontakt och då faller både kommunikationen och budskapet. Där är en riktig människa överlägsen, säger Björn Stolt, professor vid Institutet för högre kommunikation och reklam, ihr.
Det betyder inte att den virtuella assistenten är död, den behöver bara mogna ett tag. För även om en mänsklig kundtjänst är överlägsen är den också oerhört mycket dyrare. Och en virtuell assistent är mycket bättre än ingen alls. Det är experterna ense om.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
underat på att fixa en cyberbabe? Ja, jag klandrar dig inte. I teorin ter de sig som varje internetaffärsmans våta dröm. Och då inte bara för att de ofta ser ut som en korsning av Angelina Jolie och Pamela Anderson, de vet hur man kavlar upp ärmarna och arbetar också. Vad sägs om följande cv: ● Arbetar glatt dygnet runt sju dagar i veckan. ● Är aldrig trött, ständigt leende och tillmötes- gående. ● Blir smartare ju mer jag arbetar. ● Minns i detalj vartenda ord i samtalet med kunden, minns dessutom varje kunds namn och intressen. ● 3000 kunder samtidigt? En räkmacka… ● Lön? Äsch, varför då. ● Har jag för små bröst? Press Enlarge! ● Jaså, du föredrar killar? Då byter jag till Ar- noldkostymen. Intresset för virtuella personligheter – du må kalla dem Lingubots, eva:s (electronic virtual as- sistants) eller cyberbabes – växer snabbt. Den väntade potentialen fick också en prislapp när Ananova, en virtuell nyhetsuppläsare skapad av Press Associations nya mediedivision i Leeds i Storbritannien såldes till mobiloperatören Orange för 1,37 miljarder kronor. Ananova ska bli operatörens ansikte för mobila nyheter när den tredje generationens mobilsystem är på plats. Men är verkligen de virtuella assistenterna universallös- ningen för företag som vill skapa en personlig och förtroendeingivande webbplats? –Ja, den kan hjälpa till, säger Micael Dahlén, slutspurtande doktorand i internetmarknads- föring på Handelshögskolan i Stockholm. –I usa finns flera lyckade fall, till exempel Tony Tiger på Kelloggs Frostiespaket. Han blir något folk kan uppleva att de har en relation till. Fungerar figurerna dessutom som vägledare och guide kan de också reducera osäkerheten för besökaren. men hur är det då med riktiga personer? Skulle det inte vara mer effektivt att faktiskt visa Tony Tv-expert, Håkan Hi-fi och Magnus Mobil med riktiga porträttbilder, e-postadress och te- lefonnummer? Är det inte först då man kan bygga en riktig relation och återkomma till bu- tiken just för att Mange var en klippa på att för- klara varför jag gott kunde skippa en telefon med wap och sedan, två månader senare, kunde tipsa om hur den glappande mikrofonen kunde fixas? –Nja, säger Micael Dahlén. Visserligen mins- kar en riktig person osäkerheten mer, då finns det en person att ställa mot väggen om det skul- le behövas. Men en virtuell person kan utnyttjas mer i varumärkesbyggnaden och den ger också bättre kontroll över vad som kommuniceras ef- tersom allt som sägs eller skrivs lagras. Det är också ett av Fredrik Eklunds tyngsta argument när hans företag Humany.com säljer Doris, den virtuella assistent vars cv jag gick ige- nom i början av artikeln. Doris har köpts av bland annat Trygg Hansa, Telenordia och Pixelpark. –Den stora vinsten är att fö- retaget kan skapa en symbol som kan kommunicera, samla information om kunden och samtidigt avlasta kundtjänsten. På Humany.coms sajt blir bristerna med virtuella assistenter snabbt uppenbara. Fascinationen över att Doris, här i form av en animerad Fredrik Eklund, kan svara på frå- gor som ”Vilken adress har Humany?” övergår snabbt i en frustration över att jag måste lära upp figuren. Det är som att prata med ett barn. Assistenten vill hela tiden ha en bekräftelse på attdengetträttsvar.Detkänns–somsåoftamed företags internetlösningar – som om arbetet lyfts över på mig som kund. Knappast något som bygger upp lojalitet. När sedan virtuelle Fredrik förvandlas till ett gäng obegripliga rader kod med rubriken Error är förtroendet förbrukat. –Vi har för få besökare på vår sajt, bara 200–300 per dygn, för att Doris ska lära sig snabbt, hade hon suttit på en större sajt skulle inlärningsprocessen gått mycket snabbare, för- klarar Fredrik Eklund. Just den här typen av problem och bristen på bandbredd gör att Boxer ännu inte låtit sin figur Robert tjänstgöra som assistent på nätet. Robert får hålla sig till tv-reklamen. –Figurer som Ananova och Ms Boo blir gans- ka opersonliga seriefigurer eftersom de bara blinkar och ler lite grann. Visst kan vi tänka oss att låta Robert svara på faq:s på sajten i framti- den, men tekniken håller inte för det idag. I stället låter vi besökarna ringa upp Boxer via ett 020-nummer eller så ringer vi upp dem. Folk blir glada när det är en riktig människa som ringer upp, säger Roberts pappa Håkan Ny- berg, copywriter på reklambyrån Olssons. de virtuella figurernas största pro- blem är att människor har svårt att identifiera sig med dem. Sökandet efter likheter är det förs- ta steget i en kontakt som kan leda till ett förtro- endefyllt förhållande. –Ett vanligt misstag är att man ser på kom- munikationen som ett distributionsproblem, men utan de känslomässiga ingredienserna blir det ingen kontakt och då faller både kom- munikationen och budskapet. Där är en riktig människa överlägsen, säger Björn Stolt, pro- fessor vid Institutet för högre kommunikation och reklam, ihr. Det betyder inte att den virtuella assistenten är död, den behöver bara mogna ett tag. För även om en mänsklig kundtjänst är överlägsen är den också oerhört mycket dyrare. Och en vir- tuell assistent är mycket bättre än ingen alls. Det är experterna ense om. JAN ISAKSON aPROPå CYBeRBaBeS F ◗ När riktiga personer inte räcker till skapas ständigt leende figurer Affärsmännens våta dröm 86 GURu JANUARI 2001