guru.

Januari 2001

Läsposition 78

Originalsida, Januari 2001, läsposition 78
Originalbilden är referensen. Klicka för att förstora.

Läs sidans text

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

LiVeT äR en FeST!

Leve lobbyverksamheten!

Världen i miniatyr, en fredad zon, ett land med egna lagar. Inget är som livet på hotell. Jessika Gedin ger dig nycklarna. Och tipsar om hotellbarerna som står i särklass.

Det finns tre huvudsakliga typer av resenärer: de som anser att vägen är målet, de som bara vill komma fram och de som vill komma ifrån. Och alla samlas de på en plats – hotellet.

Själv reser jag huvudsakligen för att få en anledning att bo på hotell. Det har till och med hänt att jag – när jag varit exceptionellt lycklig eller olycklig och inte haft tid eller råd att resa bort – tagit in på hotell i min egen hemstad.

Hotellet är hela världen i miniatyr. Det är per definition geografilöst och tidlöst. Det är som att befinna sig i en fredad zon. Ett eget land med egna lagar och regler. Hotellet iakttar men dömer ingen.

Det är något oerhört förväntansfullt över hela hotellatmosfären, känslan av att vara På Väg. En snart-nu-närsomhelst!-rörlighet som inte har sin motsvarighet någon annanstans. Kanske är det så att en plats där så många olika människor lever små delar av sina olika liv måste bli lite magisk.

Som om varje kärleksaffär, hemlighet, sorg och äventyr som utspelats där lämnat ett litet, litet avtryck och fått väggarna att viska av vardagsdramatik och rummen att spöka. Alla hotell är hemsökta. Det ligger i luften man andas in i lobbyn. Här stannar man inte, här suger man bara märgen ur livet. Och hotellet har inget annat ansvar än att bida sin tid medan människorna kommer och går.

Stephen King skrev första hälften av ”Varsel” på The Stanley Hotel i Colorado (i rum 217, rums-

PRESSENS BILD

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

LiVeT äR en FeST!
78 GURu JANUARI 2001
Leve
lobby-
verksamheten!
◗ Världen i miniatyr, en fredad zon, ett land med egna lagar.
Inget är som livet på hotell. Jessika Gedin ger dig nycklarna.
Och tipsar om hotellbarerna som står i särklass.
TEXT JESSIKA GEDIN
et finns tre
huvudsak-
liga typer av
resenärer:
de som anser
att vägen är må-
let, de som bara vill
komma fram och de som vill kom-
ma ifrån. Och alla samlas de på en
plats – hotellet.
Själv reser jag huvudsakligen
för att få en anledning att bo på ho-
tell. Det har till och med hänt att
jag – när jag varit exceptionellt
lycklig eller olycklig och inte haft
tid eller råd att resa bort – tagit in
på hotell i min egen hemstad.
Hotellet är hela världen i minia-
tyr. Det är per definition geo-
grafilöst och tidlöst. Det är som att
befinna sig i en fredad zon. Ett eget
land med egna lagar och regler.
Hotellet iakttar men dömer ingen.
Det är något oerhört förvän-
tansfullt över hela hotellatmosfä-
ren, känslan av att vara På Väg. En
snart-nu-närsomhelst!-rörlighet
som inte har sin motsvarighet nå-
gon annanstans. Kanske är det så
att en plats där så många olika
människor lever små delar av sina
olika liv måste bli lite magisk.
Som om varje kärleksaffär,
hemlighet, sorg och äventyr som
utspelats där lämnat ett litet, litet
avtryck och fått väggarna att viska
av vardagsdramatik och rummen
att spöka. Alla hotell är hemsökta.
Det ligger i luften man andas in i
lobbyn. Här stannar man inte, här
suger man bara märgen ur livet.
Och hotellet har inget annat an-
svar än att bida sin tid medan män-
niskorna kommer och går.
stephen king skrev första
hälften av ”Varsel” på The Stanley
Hotel i Colorado (i rum 217, rums-
D
PRESSENS
BILD

Texter på sidan

Samma position i PDF →