guru.

Januari 2001

Läsposition 60

Originalsida, Januari 2001, läsposition 60
Originalbilden är referensen. Klicka för att förstora.

Läs sidans text

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

På den tiden hade man en idé, lånade lite pengar och försökte visa att den dög. Idag räcker det med en idé och så får du massor av pengar.

CHRISTER ERIKSSON

För att förstå vad som utspelades sig på 80-talet måste man nog förflytta sig tillbaka till den miljö som rådde då med stora pengar och snabba klipp. En del blev fartblinda, säger biträdande överåklagare Bo Skarinder som höll i flera åtal i de efterföljande rekordkonkurserna.

Det är tio år sedan finansbolaget Nyckeln kraschade. Startskottet för Sveriges ekonomiska kris. 80-talets börs- och finanshajar kläddes av. Inte bara på smokingen utan in på bara kroppen. Deras skulder mättes i miljarder kronor i dåtidens penningvärde. Många av fallen gick till åklagaren. Svindleri, insiderbrott, trolöshet mot huvudman. Bevisningen var emellertid bristfällig och få fälldes.

– Om det skulle kunna hända igen? Jag har inte tänkt så mycket på det, men it-branschens tro på framtida vinster kan kanske jämföras med fastigheterna på 80-talet, menar Bo Skarinder. Och när det börjar gå utför finns det alltid vissa personer som försöker rädda vad som räddas kan och trampar snett.

En av finansmännen, Sven-Olof Johansson, som var med på 80-talet och genom sitt bolag Fastighetspartner hör till de drivande personerna även i den nya ekonomin är mer säker på sin sak.

– Situationen är mycket värre idag. Det finns inga regler alls. Kolla bara på vissa prospekt. Jag skulle till exempel bli förvånad om det inte blev ett rättsligt efterspel till Boo.coms konkurs.

– När det går fel finns det alltid människor som letar syndabockar. På 80-talet var de bankerna. I morgon kan det vara riskkapitalisterna.

Finansmännen på 80-talet hade en del omskrivna gemensamma nämnare såsom konst, segelbåtar, exklusivt boende och att de gillade att synas.

Hösten 1989 köpte fastighetsmiljardären Hans Thulin Anders Zorns ”Naken under gran” för den rekordhöga köpesumman 13,2 miljoner kronor i dåtidens penningvärde.

FINANSMANNEN JAN PEHRSSON köpte skärgårdsöar och dyra segelbåtar med tillhörande proffsbesättningar. Fastighetskungen Lars Gullstedt byggde en egen motorvägsavfart och bodde i slott.

– Det är många i it-sektorn som bränner lika mycket pengar, hävdar Sven-Olof Johansson. Men de visar det inte för media.

– Motorvägsavfarten var ingen lyx eller något som jag byggde för att synas, menar Lars Gullstedt. Jag hade bestämt träff med en viktig företagsledare på mitt kontor i Upplands Väsby. Han kom upp försenad och svettig och menade att ”det går ju inte att hitta hit från Arlanda”. Och han hade rätt, så jag bestämde mig för att bygga en egen avfart.

– Jag blev miljonär för första gången för 30 år sedan, berättar Christer Ericsson, som återigen är i fokus som ägare till JCE-gruppen, där bland annat Consafe Infotech ingår.

– Min strävan har alltid varit att inte förändras men det klart att även jag unnar mig mer och mer.

När det gäller affärer fanns det andra likheter än fastigheter och olja, nämligen försöken att komma över kontrollposter i Volvo och Saab för att sedan bli dyrt utköpta av Wallenberg. Oavsett resultat var det en säker biljett till kändisskap.

Vilka var de då, klipparna, finansmännen och entreprenörerna? Vad gör de nu? Här är några av de namn som flitigt uttalade sig och beundrades i medier.

Sven-Olof Johansson, som redan presenterats ovan, var ”80-talets slugger”. Han gjorde fastighetsaffärer genom sitt företag Barkman. När han 1990 tog upp kampen om Saab med Wallenberg prydde han Veckans Affärers omslag iklädd boxningshandskar. Johansson kontrollerade Saab en kort period innan han blev utköpt.

– Motiven var rent affärsmässiga, menar Sven-Olof Johansson. Det fanns betydande substansvärden i basindustrin på den tiden.

Ett år senare ställde Barkman in betalningarna och Sven-Olof Johansson åtalades för bolagsplundringar. Han friades dock men förlorade 1,8 miljarder kronor. Sven-Olof Johansson är idag vd för Barkmans efterföljare Fastighetspartner, som förutom fastigheter satsar på it och telekom. I styrelsen sitter bland annat Franco Fedeli. Johansson bor kvar i sin gamla lägenhet på Strandvägen.

– Det har krävt tid, kraft och skicklighet att komma igen.

ANDERS WALL VAR ”klipparnas klippare”. När han stod på toppen var han sambo med Sylvia Lindenstrand och kompanjon med Volvos P G Gyllenhammar. Wall letade ständigt efter potentiella substansklipp. Omskrevs 1987 i Affärsvärlden som ”symbolen för den nya klippekonomin som det svenska industrietablissemanget fortfarande betraktar med stor skepsis. Kanske också med viss avund eftersom klippekonomins företrädare ofta blivit mycket rika på kort tid”.

Tre år senare föll Nyckeln. Beijer Capital som ägde 30 procent av Nyckeln kreditstoppades. Kongsbo som ägde 30 procent av Beijer skakades men klarade sig, eftersom Kongsbos vd och Beijers styrelsordförande Anders Wall tidigare under året sålt av aktier för 250 miljoner kronor. Bankinspektionen fattade misstanke men lyckades aldrig bevisa brott. Tre år senare gick Kongsbo i konkurs.

Idag är Anders Wall aktiv styrelseordförande i industriföretaget Alma. Han vill dock inte uttala sig som finansman från 80-talet utan hälsar genom sin sekreterare att han snarare är en 70-talsman.

Sonen Johan Wall, grundare av Netsolution och vice vd i Framtidsfabriken, är en av förgrundsgestalterna i den nya ekonomin.

CHRISTER ERICSSON SOM nämns i början av artikeln var ”The Golden Boy”. Han räddade jobb åt sparkade varvsarbetare som fick bygga oljeplattformar. Offshore var, enligt Ericsson, den häftigaste branschen på den tiden.

– Men dagens sätt att göra affärer är något helt nytt. På

Sven-Olof Johansson

Hans Thulin

Christer Eriksson

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

F
ör att förstå vad som utspelades sig på 80-talet måste man nog
förflytta sig tillbaka till den miljö som rådde då med stora
pengar och snabba klipp. En del blev fartblinda, säger biträ-
dande överåklagare Bo Skarinder som höll i flera åtal i de efter-
följande rekordkonkurserna.
Det är tio år sedan finansbolaget Nyckeln kraschade. Startskottet för
Sveriges ekonomiska kris. 80-talets börs- och finanshajar kläddes av.
Inte bara på smokingen utan in på bara kroppen. Deras skulder mättes
i miljarder kronor i dåtidens penningvärde. Många av fal-
len gick till åklagaren. Svindleri, insiderbrott, tro-
löshet mot huvudman. Bevisningen var emel-
lertid bristfällig och få fälldes.
–Om det skulle kunna hända igen? Jag
har inte tänkt så mycket på det, men it-
branschens tro på framtida vinster kan
kanske jämföras med fastigheterna på
80-talet, menar Bo Skarinder. Och när
det börjar gå utför finns det alltid vissa
personer som försöker rädda vad som
räddas kan och trampar snett.
En av finansmännen, Sven-Olof
Johansson, som var med på 80-talet
och genom sitt bolag Fastighetspartner
hör till de drivande personerna även i den
nya ekonomin är mer säker på sin sak.
– Situationen är mycket värre idag. Det
finns inga regler alls. Kolla bara på vissa prospekt.
Jag skulle till exempel bli förvånad om det inte blev ett
rättsligt efterspel till Boo.coms konkurs.
–När det går fel finns det alltid människor som
letar syndabockar. På 80-talet var de bankerna. I mor-
gon kan det vara riskkapitalisterna.
Finansmännen på 80-talet hade en del omskrivna
gemensamma nämnare såsom konst, segelbåtar,
exklusivt boende och att de gillade att synas.
Hösten 1989 köpte fastighetsmiljardären Hans
Thulin Anders Zorns ”Naken under gran” för den
rekordhöga köpesumman 13,2 miljoner kronor i
dåtidens penningvärde.
Finansmannen jan pehrsson köpte
skärgårdsöar och dyra segelbåtar med tillhö-
rande proffsbesättningar. Fastighets-
kungen Lars Gullstedt byggde en egen
motorvägsavfart och bodde i slott.
–Det är många i it-sektorn som brän-
ner lika mycket pengar, hävdar Sven-Olof
Johansson. Men de visar det inte för media.
–Motorvägsavfarten var ingen lyx eller
något som jag byggde för att synas, menar
Lars Gullstedt. Jag hade bestämt träff med en
viktig företagsledare på mitt kontor i Upplands
Väsby. Han kom upp försenad och svettig och
menade att ”det går ju inte att hitta hit från Arlanda”. Och han hade rätt,
så jag bestämde mig för att bygga en egen avfart.
–Jag blev miljonär för första gången för 30 år sedan, berättar Christer
Ericsson, som återigen är i fokus som ägare till jce-gruppen, där bland
annat Consafe Infotech ingår.
–Min strävan har alltid varit att inte förändras men det klart att även
jag unnar mig mer och mer.
När det gäller affärer fanns det andra likheter än fastigheter och olja,
nämligen försöken att komma över kontrollposter i Volvo och Saab för
att sedan bli dyrt utköpta av Wallenberg. Oavsett resultat var det en
säker biljett till kändisskap.
Vilka var de då, klipparna, finansmännen och entreprenörerna? Vad
gör de nu? Här är några av de namn som flitigt uttalade sig och beund-
rades i medier.
Sven-Olof Johansson, som redan presenterats ovan, var ”80-talets
slugger”. Han gjorde fastighetsaffärer genom sitt företag Barkman. När
han 1990 tog upp kampen om Saab med Wallenberg prydde han
Veckans Affärers omslag iklädd boxningshandskar. Johansson kontrol-
lerade Saab en kort period innan han blev utköpt.
–Motiven var rent affärsmässiga, menar Sven-Olof Johansson. Det
fanns betydande substansvärden i basindustrin på den tiden.
Ett år senare ställde Barkman in betalningarna och Sven-Olof
Johansson åtalades för bolagsplundringar. Han friades dock men
förlorade 1,8 miljarder kronor. Sven-Olof Johansson är idag vd
för Barkmans efterföljare Fastighetspartner, som förutom
fastigheter satsar på it och telekom. I styrelsen sitter bland
annat Franco Fedeli. Johansson bor kvar i sin gamla
lägenhet på Strandvägen.
–Det har krävt tid, kraft och skicklighet att komma
igen.
anders wall var ”klipparnas klippare”. När han
stod på toppen var han sambo med Sylvia
Lindenstrand och kompanjon med Volvos P G
Gyllenhammar. Wall letade ständigt efter potentiella
substansklipp. Omskrevs 1987 i Affärsvärlden som
”symbolen för den nya klippekonomin som det
svenska industrietablissemanget fortfarande
betraktar med stor skepsis. Kanske också
med viss avund eftersom klippekonomins
företrädare ofta blivit mycket rika på kort
tid”.
Tre år senare föll Nyckeln. Beijer
Capital som ägde 30 procent av Nyckeln
kreditstoppades. Kongsbo som ägde 30
procent av Beijer skakades men klarade
sig, eftersom Kongsbos vd och Beijers
styrelsordförande Anders Wall tidigare
under året sålt av aktier för 250 miljoner
kronor. Bankinspektionen fattade misstan-
ke men lyckades aldrig bevisa brott. Tre år
senare gick Kongsbo i konkurs.
Idag är Anders Wall aktiv styrelseordförande i
industriföretaget Alma. Han vill dock inte uttala sig
som finansman från 80-talet utan hälsar genom
sin sekreterare att han snarare är en 70-talsman.
Sonen Johan Wall, grundare av Netsolution
och vice vd i Framtidsfabriken, är en av för-
grundsgestalterna i den nya ekonomin.
christer ericsson som nämns i början av
artikeln var ”The Golden Boy”. Han räddade jobb åt
sparkade varvsarbetare som fick bygga oljeplattfor-
mar. Offshore var, enligt Ericsson, den häftigaste
branschen på den tiden.
–Men dagens sätt att göra affärer är något helt nytt. På
60 GURu JANUARI 2001
På den tiden hade man
en idé, lånade lite pengar
och försökte visa att den dög.
Idag räcker det med en idé och
så får du massor av pengar.
’’
Hans
Thulin
Christer
Eriksson
CHRISTER ERIKSSON
Sven-Olof
Johansson

Texter på sidan

Samma position i PDF →