guru.

Januari 2001 · reportage/jämförelse

80-tal vs 00 (80-talets entreprenörer och krisen)

Artikel som jämför 1980-talets finans- och fastighetsklippare med dagens it-boom. Porträtterar bl.a. Christer Ericsson, Sven-Olof Johansson, Anders Wall, Lars Gullstedt och Jan Pehrsson, deras fall efter 1990 och vad de gör idag, med faktaruta om krisen.

Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.

Januari 2001 · läsposition 59

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

80-tal vs 00-tal

Egen motorvägsavfart, rekord på Bukowskis, skärgårdsöar och slott. Framtida vinster var allt. 80-talets entreprenörer levde högt men föll tungt. Aldrig mer. Sa vi då.

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

JANUARI 2001 GURu 59
80
00
◗ Egen motorvägsavfart, rekord på Bukowskis,
skärgårdsöar och slott.Framtida vinster var allt.
80-talets entreprenörer levde högt men föll tungt.
Aldrig mer. Sa vi då.
tal
tal
vs
TEXT MARGARETHA LEVANDER

Läs sidan med originalbild →

Januari 2001 · läsposition 60

På den tiden hade man en idé, lånade lite pengar och försökte visa att den dög. Idag räcker det med en idé och så får du massor av pengar.

CHRISTER ERIKSSON

För att förstå vad som utspelades sig på 80-talet måste man nog förflytta sig tillbaka till den miljö som rådde då med stora pengar och snabba klipp. En del blev fartblinda, säger biträdande överåklagare Bo Skarinder som höll i flera åtal i de efterföljande rekordkonkurserna.

Det är tio år sedan finansbolaget Nyckeln kraschade. Startskottet för Sveriges ekonomiska kris. 80-talets börs- och finanshajar kläddes av. Inte bara på smokingen utan in på bara kroppen. Deras skulder mättes i miljarder kronor i dåtidens penningvärde. Många av fallen gick till åklagaren. Svindleri, insiderbrott, trolöshet mot huvudman. Bevisningen var emellertid bristfällig och få fälldes.

– Om det skulle kunna hända igen? Jag har inte tänkt så mycket på det, men it-branschens tro på framtida vinster kan kanske jämföras med fastigheterna på 80-talet, menar Bo Skarinder. Och när det börjar gå utför finns det alltid vissa personer som försöker rädda vad som räddas kan och trampar snett.

En av finansmännen, Sven-Olof Johansson, som var med på 80-talet och genom sitt bolag Fastighetspartner hör till de drivande personerna även i den nya ekonomin är mer säker på sin sak.

– Situationen är mycket värre idag. Det finns inga regler alls. Kolla bara på vissa prospekt. Jag skulle till exempel bli förvånad om det inte blev ett rättsligt efterspel till Boo.coms konkurs.

– När det går fel finns det alltid människor som letar syndabockar. På 80-talet var de bankerna. I morgon kan det vara riskkapitalisterna.

Finansmännen på 80-talet hade en del omskrivna gemensamma nämnare såsom konst, segelbåtar, exklusivt boende och att de gillade att synas.

Hösten 1989 köpte fastighetsmiljardären Hans Thulin Anders Zorns ”Naken under gran” för den rekordhöga köpesumman 13,2 miljoner kronor i dåtidens penningvärde.

FINANSMANNEN JAN PEHRSSON köpte skärgårdsöar och dyra segelbåtar med tillhörande proffsbesättningar. Fastighetskungen Lars Gullstedt byggde en egen motorvägsavfart och bodde i slott.

– Det är många i it-sektorn som bränner lika mycket pengar, hävdar Sven-Olof Johansson. Men de visar det inte för media.

– Motorvägsavfarten var ingen lyx eller något som jag byggde för att synas, menar Lars Gullstedt. Jag hade bestämt träff med en viktig företagsledare på mitt kontor i Upplands Väsby. Han kom upp försenad och svettig och menade att ”det går ju inte att hitta hit från Arlanda”. Och han hade rätt, så jag bestämde mig för att bygga en egen avfart.

– Jag blev miljonär för första gången för 30 år sedan, berättar Christer Ericsson, som återigen är i fokus som ägare till JCE-gruppen, där bland annat Consafe Infotech ingår.

– Min strävan har alltid varit att inte förändras men det klart att även jag unnar mig mer och mer.

När det gäller affärer fanns det andra likheter än fastigheter och olja, nämligen försöken att komma över kontrollposter i Volvo och Saab för att sedan bli dyrt utköpta av Wallenberg. Oavsett resultat var det en säker biljett till kändisskap.

Vilka var de då, klipparna, finansmännen och entreprenörerna? Vad gör de nu? Här är några av de namn som flitigt uttalade sig och beundrades i medier.

Sven-Olof Johansson, som redan presenterats ovan, var ”80-talets slugger”. Han gjorde fastighetsaffärer genom sitt företag Barkman. När han 1990 tog upp kampen om Saab med Wallenberg prydde han Veckans Affärers omslag iklädd boxningshandskar. Johansson kontrollerade Saab en kort period innan han blev utköpt.

– Motiven var rent affärsmässiga, menar Sven-Olof Johansson. Det fanns betydande substansvärden i basindustrin på den tiden.

Ett år senare ställde Barkman in betalningarna och Sven-Olof Johansson åtalades för bolagsplundringar. Han friades dock men förlorade 1,8 miljarder kronor. Sven-Olof Johansson är idag vd för Barkmans efterföljare Fastighetspartner, som förutom fastigheter satsar på it och telekom. I styrelsen sitter bland annat Franco Fedeli. Johansson bor kvar i sin gamla lägenhet på Strandvägen.

– Det har krävt tid, kraft och skicklighet att komma igen.

ANDERS WALL VAR ”klipparnas klippare”. När han stod på toppen var han sambo med Sylvia Lindenstrand och kompanjon med Volvos P G Gyllenhammar. Wall letade ständigt efter potentiella substansklipp. Omskrevs 1987 i Affärsvärlden som ”symbolen för den nya klippekonomin som det svenska industrietablissemanget fortfarande betraktar med stor skepsis. Kanske också med viss avund eftersom klippekonomins företrädare ofta blivit mycket rika på kort tid”.

Tre år senare föll Nyckeln. Beijer Capital som ägde 30 procent av Nyckeln kreditstoppades. Kongsbo som ägde 30 procent av Beijer skakades men klarade sig, eftersom Kongsbos vd och Beijers styrelsordförande Anders Wall tidigare under året sålt av aktier för 250 miljoner kronor. Bankinspektionen fattade misstanke men lyckades aldrig bevisa brott. Tre år senare gick Kongsbo i konkurs.

Idag är Anders Wall aktiv styrelseordförande i industriföretaget Alma. Han vill dock inte uttala sig som finansman från 80-talet utan hälsar genom sin sekreterare att han snarare är en 70-talsman.

Sonen Johan Wall, grundare av Netsolution och vice vd i Framtidsfabriken, är en av förgrundsgestalterna i den nya ekonomin.

CHRISTER ERICSSON SOM nämns i början av artikeln var ”The Golden Boy”. Han räddade jobb åt sparkade varvsarbetare som fick bygga oljeplattformar. Offshore var, enligt Ericsson, den häftigaste branschen på den tiden.

– Men dagens sätt att göra affärer är något helt nytt. På

Sven-Olof Johansson

Hans Thulin

Christer Eriksson

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

F
ör att förstå vad som utspelades sig på 80-talet måste man nog
förflytta sig tillbaka till den miljö som rådde då med stora
pengar och snabba klipp. En del blev fartblinda, säger biträ-
dande överåklagare Bo Skarinder som höll i flera åtal i de efter-
följande rekordkonkurserna.
Det är tio år sedan finansbolaget Nyckeln kraschade. Startskottet för
Sveriges ekonomiska kris. 80-talets börs- och finanshajar kläddes av.
Inte bara på smokingen utan in på bara kroppen. Deras skulder mättes
i miljarder kronor i dåtidens penningvärde. Många av fal-
len gick till åklagaren. Svindleri, insiderbrott, tro-
löshet mot huvudman. Bevisningen var emel-
lertid bristfällig och få fälldes.
–Om det skulle kunna hända igen? Jag
har inte tänkt så mycket på det, men it-
branschens tro på framtida vinster kan
kanske jämföras med fastigheterna på
80-talet, menar Bo Skarinder. Och när
det börjar gå utför finns det alltid vissa
personer som försöker rädda vad som
räddas kan och trampar snett.
En av finansmännen, Sven-Olof
Johansson, som var med på 80-talet
och genom sitt bolag Fastighetspartner
hör till de drivande personerna även i den
nya ekonomin är mer säker på sin sak.
– Situationen är mycket värre idag. Det
finns inga regler alls. Kolla bara på vissa prospekt.
Jag skulle till exempel bli förvånad om det inte blev ett
rättsligt efterspel till Boo.coms konkurs.
–När det går fel finns det alltid människor som
letar syndabockar. På 80-talet var de bankerna. I mor-
gon kan det vara riskkapitalisterna.
Finansmännen på 80-talet hade en del omskrivna
gemensamma nämnare såsom konst, segelbåtar,
exklusivt boende och att de gillade att synas.
Hösten 1989 köpte fastighetsmiljardären Hans
Thulin Anders Zorns ”Naken under gran” för den
rekordhöga köpesumman 13,2 miljoner kronor i
dåtidens penningvärde.
Finansmannen jan pehrsson köpte
skärgårdsöar och dyra segelbåtar med tillhö-
rande proffsbesättningar. Fastighets-
kungen Lars Gullstedt byggde en egen
motorvägsavfart och bodde i slott.
–Det är många i it-sektorn som brän-
ner lika mycket pengar, hävdar Sven-Olof
Johansson. Men de visar det inte för media.
–Motorvägsavfarten var ingen lyx eller
något som jag byggde för att synas, menar
Lars Gullstedt. Jag hade bestämt träff med en
viktig företagsledare på mitt kontor i Upplands
Väsby. Han kom upp försenad och svettig och
menade att ”det går ju inte att hitta hit från Arlanda”. Och han hade rätt,
så jag bestämde mig för att bygga en egen avfart.
–Jag blev miljonär för första gången för 30 år sedan, berättar Christer
Ericsson, som återigen är i fokus som ägare till jce-gruppen, där bland
annat Consafe Infotech ingår.
–Min strävan har alltid varit att inte förändras men det klart att även
jag unnar mig mer och mer.
När det gäller affärer fanns det andra likheter än fastigheter och olja,
nämligen försöken att komma över kontrollposter i Volvo och Saab för
att sedan bli dyrt utköpta av Wallenberg. Oavsett resultat var det en
säker biljett till kändisskap.
Vilka var de då, klipparna, finansmännen och entreprenörerna? Vad
gör de nu? Här är några av de namn som flitigt uttalade sig och beund-
rades i medier.
Sven-Olof Johansson, som redan presenterats ovan, var ”80-talets
slugger”. Han gjorde fastighetsaffärer genom sitt företag Barkman. När
han 1990 tog upp kampen om Saab med Wallenberg prydde han
Veckans Affärers omslag iklädd boxningshandskar. Johansson kontrol-
lerade Saab en kort period innan han blev utköpt.
–Motiven var rent affärsmässiga, menar Sven-Olof Johansson. Det
fanns betydande substansvärden i basindustrin på den tiden.
Ett år senare ställde Barkman in betalningarna och Sven-Olof
Johansson åtalades för bolagsplundringar. Han friades dock men
förlorade 1,8 miljarder kronor. Sven-Olof Johansson är idag vd
för Barkmans efterföljare Fastighetspartner, som förutom
fastigheter satsar på it och telekom. I styrelsen sitter bland
annat Franco Fedeli. Johansson bor kvar i sin gamla
lägenhet på Strandvägen.
–Det har krävt tid, kraft och skicklighet att komma
igen.
anders wall var ”klipparnas klippare”. När han
stod på toppen var han sambo med Sylvia
Lindenstrand och kompanjon med Volvos P G
Gyllenhammar. Wall letade ständigt efter potentiella
substansklipp. Omskrevs 1987 i Affärsvärlden som
”symbolen för den nya klippekonomin som det
svenska industrietablissemanget fortfarande
betraktar med stor skepsis. Kanske också
med viss avund eftersom klippekonomins
företrädare ofta blivit mycket rika på kort
tid”.
Tre år senare föll Nyckeln. Beijer
Capital som ägde 30 procent av Nyckeln
kreditstoppades. Kongsbo som ägde 30
procent av Beijer skakades men klarade
sig, eftersom Kongsbos vd och Beijers
styrelsordförande Anders Wall tidigare
under året sålt av aktier för 250 miljoner
kronor. Bankinspektionen fattade misstan-
ke men lyckades aldrig bevisa brott. Tre år
senare gick Kongsbo i konkurs.
Idag är Anders Wall aktiv styrelseordförande i
industriföretaget Alma. Han vill dock inte uttala sig
som finansman från 80-talet utan hälsar genom
sin sekreterare att han snarare är en 70-talsman.
Sonen Johan Wall, grundare av Netsolution
och vice vd i Framtidsfabriken, är en av för-
grundsgestalterna i den nya ekonomin.
christer ericsson som nämns i början av
artikeln var ”The Golden Boy”. Han räddade jobb åt
sparkade varvsarbetare som fick bygga oljeplattfor-
mar. Offshore var, enligt Ericsson, den häftigaste
branschen på den tiden.
–Men dagens sätt att göra affärer är något helt nytt. På
60 GURu JANUARI 2001
På den tiden hade man
en idé, lånade lite pengar
och försökte visa att den dög.
Idag räcker det med en idé och
så får du massor av pengar.
’’
Hans
Thulin
Christer
Eriksson
CHRISTER ERIKSSON
Sven-Olof
Johansson

Läs sidan med originalbild →

Januari 2001 · läsposition 61

PRESSENS BILD

den tiden hade man en idé, lånade lite pengar och försökte visa att den dög. Idag räcker det med en idé och så får du massor av pengar.

– Fast om man tittar på fastigheter är det kanske inte nytt ändå, medger Ericsson efter en liten stund.

Hans företag Consafe gick i konkurs 1985. Utblottad och med stora skulder seglade han ensam över Atlanten och funderade på återkomsten.

– Jag tyckte synd om mig själv i ett dygn. Sedan bestämde jag mig för att det kunde varit mycket värre. Jag kunde ha förlorat ett ben eller ett barn.

Idag siktar Christer Ericsson på att göra Consafe Infotech, där han är huvudägare och styrelseordförande, till ett av de ledande telekombolagen i Europa. Den senaste tidens utveckling har dock fått honom att ändra strategi.

– Jag har beordrat alla chefer att dra i handbromsen och leta klipp. Vi sitter i den lyckliga sitsen att vi kan ta över de bra företagen innan de faller. Vi har massor av kapital.

HANS THULIN, ”THE BAD BOY”, började sin karriär med att fördubbla hyrorna för korvkioskägarna under sin studietid i Lund. Sedan rullade affärerna på i samma anda. Thulin var något av en föregångare för andra klippare när det gällde att belåna fastigheterna långt över vad de var värda och sedan köpa nya hus.

Han var en man som tyckte om att synas och inte skämdes för sin dyrbara smak för konst och bilar. Han skickade själv ut pressmeddelanden med rubriken ”Thulin bjöd högst igen” efter ett lyckat tavelköp på Bukowskis.

En stor del av förlusterna i Nyckeln kom från frikostiga och illa säkrade krediter till Thulin. I januari 1991 försattes Thulins bolag Consolidator i konkurs. Hans Thulin själv gick i personlig konkurs med en skuld på 700 miljoner kronor. Garaget sägs ha varit proppfullt av lyxbilar. Det fanns länge misstankar om ekonomisk brottslighet men 1994 friades Thulin i hovrätten.

Trots det förblir Thulin i det närmaste pestsmittad. Han har vid flera tillfällen försökt komma igen i svenskt näringsliv men trots att han bjudit högst på företag har ingen velat sälja. Till och med personer som någon gång gjort affärer med Thulin har stött på problem.

Hans Thulin flyttade i slutet av 80-talet till Belgien. Det har sedan dess förekommit uppgifter om att han bor på Mallorca, i USA och Thailand.

KVAR I DEN GAMLA LÄGENHETEN på Strandvägen i Stockholm bor hans barn och det är också den adress han anger för sitt företag. Ironiskt nog samma adress som Ackordscentralen finns på.

Finansmannen Jan Pehrsson blev känd när han köpte Stockholms Ångslup av Wallenbergssfären. Genom att köpa fastigheter privat, renovera dem och dra av kostnaderna i deklarationen blev han Sveriges första nolltaxerare. Han köpte flera skärgårdsöar och vann Gotland Runt med sin båt Midnight Sun.

I april 1993 gick han i personlig konkurs. Då var hans enda tillgång i Sverige Strand Hotell. Skulderna uppgick till 443 miljoner kronor. Han misstänks ha fört ut större delen av förskottshyran som SAS betalade för hotellet strax före konkursen – knappt nio miljoner kronor i dåtidens penningvärde.

Idag bor han i Frankrike och lever enligt uppgift till de svenska myndigheterna på sin pension. Han har fortfarande en skatteskuld till svenska staten på 1,2 miljoner kronor.

En annan av finansmännen som haft svårt att komma igen och som redan nämnts är Lars Gullstedt, ”Väsby-mannen” eller ”Sveriges egen JR”. Gullstedt var på 80-talet en av landets största fastighetsägare. Han ägde hela Breddens industriområde mellan Upplands Väsby och Arlanda, 300 000 kvadratmeter fyllda med industrilokaler och industrihus.

Gullstedts övernattnings- och representationslägenhet var en villa på toppen av den egna skyskrapan GLG-center som låg i mitten av området. Han permanenta bostad var Gripnäs slott där, han bodde tillsammans med Svensk Damtidnings före detta chefredaktör Agneta von Schinkel.

Han ägde också hotell och flera affärscentrum i Atlanta i USA. Gullstedt ägde allt privat och gick i personlig borgen för sina lån.

– Jag var ingen klippare, säger Lars Gullstedt. Jag var en byggare och hade aldrig en tanke på konkurs. Hade jag vetat det jag vet idag hade jag sålt när jag innan krisen blev erbjuden 2,5 miljarder kronor för alltihop.

I JULI 1993 TVINGADES HAN i konkurs. Han misstänktes ha fört undan pengar före konkursen. I fjol avslutades den sista rättegången med att han i hovrätten dömdes till dagsböter för bokföringsbrott.

Idag är han skriven hos sin son som har en lägenhet på Östermalm. Han är pensionär men hjälper sina två barn, som driver ett par bolag och har ett par fastigheter.

– De är som tur är ganska rika, för hur skulle jag annars klara mig på min pension på 8 000 kronor?

Hans skatteskuld till staten är, enligt Kronofogdemyndigheten, 134 miljoner kronor. Gripnäs slott som såldes på exekutiv aktion 1993 för 7 miljoner kronor är återigen till salu. På prislappen står det 30 miljoner kronor, om det finns någon i den nya ekonomin som är intresserad. ■

Anders Wall

Lars Gullstedt

”Hade jag vetat vad jag vet idag hade jag sålt när jag innan krisen blev erbjuden 2,5 miljarder för alltihop.” LARS GULLSTEDT

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

den tiden hade man en idé, lånade lite pengar
och försökte visa att den dög. Idag räcker det
med en idé och så får du massor av pengar.
–Fast om man tittar på fastigheter är
det kanske inte nytt ändå, medger
Ericsson efter en liten stund.
Hans företag Consafe gick i konkurs
1985. Utblottad och med stora skulder
seglade han ensam över Atlanten och
funderade på återkomsten.
–Jag tyckte synd om mig själv i ett
dygn. Sedan bestämde jag mig för att det
kunde varit mycket värre. Jag kunde ha för-
lorat ett ben eller ett barn.
Idag siktar Christer Ericsson på att göra
Consafe Infotech, där han är huvudägare och sty-
relseordförande, till ett av de ledande telekombola-
gen i Europa. Den senaste tidens utveckling har dock fått
honom att ändra strategi.
–Jag har beordrat alla chefer att dra i handbromsen och
leta klipp. Vi sitter i den lyckliga sitsen att vi kan ta över de
bra företagen innan de faller. Vi har massor av kapital.
hans thulin, ”the bad boy”, började sin karriär
med att fördubbla hyrorna för korvkioskägarna under
sin studietid i Lund. Sedan rullade affärerna på i samma
anda. Thulin var något av en föregångare för andra klip-
pare när det gällde att belåna fastigheterna långt över vad
de var värda och sedan köpa nya hus.
Han var en man som tyckte om att synas och inte skämdes
för sin dyrbara smak för konst och bilar. Han skickade själv ut
pressmeddelanden med rubriken ”Thulin bjöd högst igen” efter
ett lyckat tavelköp på Bukowskis.
En stor del av förlusterna i Nyckeln kom från frikostiga och illa
säkrade krediter till Thulin. I januari 1991 försattes Thulins bolag
Consolidator i konkurs. Hans Thulin själv gick i personlig konkurs med
en skuld på 700 miljoner kronor. Garaget sägs ha varit proppfullt av lyx-
bilar. Det fanns länge misstankar om ekonomisk brottslighet men 1994
friades Thulin i hovrätten.
Trots det förblir Thulin i det närmaste pestsmittad. Han har vid flera
tillfällen försökt komma igen i svenskt näringsliv men trots att han bju-
dit högst på företag har ingen velat sälja. Till och med personer som
någon gång gjort affärer med Thulin har stött på problem.
Hans Thulin flyttade i slutet av 80-talet till Belgien. Det har sedan
dess förekommit uppgifter om att han bor på Mallorca, i usa och
Thailand.
kvar i den gamla lägenheten på Strandvägen i Stockholm bor
hans barn och det är också den adress han anger för sitt företag. Ironiskt
nog samma adress som Ackordscentralen finns på.
Finansmannen Jan Pehrsson blev känd när han köpte Stockholms
Ångslup av Wallenbergssfären. Genom att köpa fastigheter privat, reno-
vera dem och dra av kostnaderna i deklarationen blev han Sveriges för-
sta nolltaxerare. Han köpte flera skärgårdsöar och vann Gotland Runt
med sin båt Midnight Sun.
I april 1993 gick han i personlig konkurs. Då var hans enda tillgång i
Sverige Strand Hotell. Skulderna uppgick till 443
miljoner kronor. Han misstänks ha fört ut större
delen av förskottshyran som sas betalade för
hotellet strax före konkursen – knappt nio
miljoner kronor i dåtidens penningvärde.
Idag bor han i Frankrike och lever enligt
uppgift till de svenska myndigheterna på
sin pension. Han har fortfarande en skatte-
skuld till svenska staten på 1,2 miljoner kro-
nor.
En annan av finansmännen som haft
svårt att komma igen och som redan nämnts
är Lars Gullstedt, ”Väsby-mannen” eller
”Sveriges egen jr”. Gullstedt var på 80-talet en av
landets största fastighetsägare. Han ägde
hela Breddens industriområde mellan
Upplands Väsby och Arlanda,
300000 kvadratmeter fyllda med
industrilokaler och industrihus.
Gullstedts övernattnings-
och representationslägenhet
var en villa på toppen av den
egna skyskrapan glg-center
som låg i mitten av området.
Han permanenta bostad var
Gripnäs slott där, han bodde
tillsammans med Svensk
Damtidnings före detta chef-
redaktör Agneta von
Schinkel.
Han ägde också hotell och
flera affärscentrum i Atlanta i usa.
Gullstedt ägde allt privat och gick i
personlig borgen för sina lån.
–Jag var ingen klippare, säger Lars Gullstedt.
Jag var en byggare och hade aldrig en tanke på konkurs. Hade jag vetat
det jag vet idag hade jag sålt när jag innan krisen blev erbjuden 2,5 mil-
jarder kronor för alltihop.
i juli 1993 tvingades han i konkurs. Han misstänktes ha fört
undan pengar före konkursen. I fjol avslutades den sista rättegången
med att han i hovrätten dömdes till dagsböter för bokföringsbrott.
Idag är han skriven hos sin son som har en lägenhet på Östermalm.
Han är pensionär men hjälper sina två barn, som driver ett par bolag
och har ett par fastigheter.
–De är som tur är ganska rika, för hur skulle jag annars klara mig på
min pension på 8000 kronor?
Hans skatteskuld till staten är, enligt Kronofogdemyndigheten, 134
miljoner kronor. Gripnäs slott som såldes på exekutiv aktion 1993 för 7
miljoner kronor är återigen till salu. På prislappen står det 30 miljoner
kronor, om det finns någon i den nya ekonomin som är intresserad. ■
Margaretha Levander är civilekonom med mångårig erfarenhet av
it-journalistik.
JANUARI 2001 GURu 61
Hade jag vetat vad jag vet
idag hade jag sålt när jag
innan krisen blev erbjuden 2,5
miljarder för alltihop.
HÖSTEN 1990 steg räntorna och fastighetspriserna sjönk. Fastighetsägare med stora
lån fick problem med att klara räntorna. I september börsstoppades finansbolaget
Nyckeln och det gick senare i konkurs till följd av alltför frikostiga och illa säkrade
krediter.
EFTER NYCKELN följde ytterligare ett antal finansbolag och sedan uppdagades det
att även de svenska bankerna hade problem.
KULMEN KOM 1992, då det uppstod en internationell valutakris och räntan steg till
fantasinivåer till följd av Riksbankens försök att skydda den svenska kronan.
◗ Krisen – så blev den till
’’
Lars
Gullstedt
Anders
Wall
P
R
E
S
S
E
N
S
B
I
L
D
LARS GULLSTEDT

Läs sidan med originalbild →