guru.

December 2000

Läsposition 30

Originalsida, December 2000, läsposition 30
Originalbilden är referensen. Klicka för att förstora.

Läs sidans text

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

Avsaknaden av en mission gör att den nya ekonomin känns körd och förbrukad

vi glömt bort samhällsnyttan och skilt marknad och ekonomi från livet.

– Ord som välfärd får en annan betydelse när vi sett vad den råa kapitalismen har gjort i till exempel Östeuropa eller usa. Välfärd är kanske inte bara storebror och ineffektivitet för de unga, förklarar Michael Allvin, psykolog som forskar om det nya arbetslivet vid Arbetslivsinstitutet. Men de som är uppvuxna under 70- och 80-talet tror inte på att staten ska rycka in, utan det är individens plikt att påverka. Den äldre generationen förutsätter en fungerande välfärd och menar att det är statens problem.

70-TALET UTGÖR GIVETVIS grogrunden för många av dagens tankar. Då kommer en ny global världsekonomi och ny teknik, den svenska modellen börjar krackelera och arbetarrörelsen gör en sista flaggviftning.

Allvin nämner två symbolhändelser som markerar vändpunkten.

– 1980. Då sköts John Lennon och Ronald Reagan blev president i usa.

Det finns redan idag många tecken på en vänster-högerradikalisering, framför allt hos den yngre generationen. Motvikten mot de snabba transaktionerna som flyger världen över är ett ökat socialt inflytande. Nu när valfriheten står oss upp i halsen har vi också sett att den extrema marknadsliberalismen inte lyckats infria alla löften. Nya organisationer och rörelser som till exempel Attac växer fram.

– Jag såg på tv nyligen att man demonstrerade utanför fängelset Hall, men inte för längre fängelsestraff utan kortare. Att de nya rörelserna kommer att se ut som på 60-talet är mindre troligt, menar Lars Ilshammar. Idéerna kommer givetvis tillbaka, men i en nygammal form med både gamla frågor, nya sakfrågor och framför allt en ny organisatorisk kostym.

OCH DET ÄR KANSKE just kostymen som saknas än så länge. Problemet är att de unga företagen och språkrören saknar en plattform, ett forum för diskussion och ett eget språk. Det blir en växande otillfredsställelse när man inte kan diskutera vad man vill och vad det stora målet är. Du vill mer än du får utlopp för och det leder till stress och utbrändhet.

– Om målet för arbetet är att nå bottomline i resultaträkningen, då kan man börja handla med knark och prostitution, så får man ett strålande resultat inom ett år. Det vill säga om allt handlar om pengar och vinst.

Det brukar Björn Molin säga till uppdragsgivare som är alltför fokuserade på kortsiktig vinst. Han jobbar i sin firma Verksamhetskultur ab med förändringsprocesser och med att redovisa det intellektuella kapitalet hos företag.

I de flesta unga nya företag är man positivt inställd till samhällsnytta. Man inser att vinst inte är ett värde i sig och att samhället inte är helt om man inte kan ta hand om barn, gamla och utslagna. Flera konkreta fall som Björn Molin arbetat med visar att företag som har en bättre omvärldsorientering och bredare fokus än pengar når ett bättre resultat än andra.

– De största motkrafterna är faktiskt äldre män som inte vill byta språk eller position och därmed förlora makt, säger Björn Molin.

MAGNUS ANDERSSON har skrivit uppsatsen ”www.ennyera.nu …eller?” där han letat efter missionen och samhällsengagemanget hos de nya företagen. Även han märkte av en skrämmande tystnad när det gällde att formulera vad de nya unga företagen egentligen ville uppnå.

– Med mobilt internet kan du beställa låtar på en jukebox. Wow, det är precis vad mänskligheten behöver! Avsaknaden av en mission gör att den nya ekonomin känns körd och förbrukad. Nästan negativt laddad. Lagen säger att företagen inte behöver ta ansvar, men folk i allmänhet ställer högre krav än vad lagen gör.

Men det finns också en rädsla hos både näringsliv och samhälle för att närma sig varandra.

HOS DE FLESTA MÄNNISKOR finns en djup ovilja mot att betala för det som står dig nära, till exempel barn, kärlek eller ideologi, menar etikforskaren Tomas Brytting. Han ger exemplet att vi antagligen skulle reagera om man bestämde sig för att lägga ut den svenska narkomanvården på Scania eller Volvo. De infekterade diskussionerna om att privatisera vården är ett annat exempel.

Men även inom näringslivet är man rädd för att klampa in på områden där man traditionellt inte hör hemma.

Tomas Brytting minns storasysterns barnbok från slutet av 60-talet.

– Bolaget och Pluttarna! Företaget målades upp som busar som skövlar och suger ut och den bilden har överlevt länge. Många företag i dag är samhällsengagerade, men de talar tyst om det. De är rädda för att sticka ut hakan och påstå att man är god. Det finns ju alltid något i historien som man kan riva upp som hävdar motsatsen. ■

NATIONALENCYKLOPEDIN

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

’’Avsaknaden av en
mission gör att den
nya ekonomin känns
körd och förbrukad
’’
30 GURu DECEMBER 2000
vi glömt bort samhällsnyttan och skilt mark-
nad och ekonomi från livet.
–Ord som välfärd får en annan betydelse
när vi sett vad den råa kapitalismen har gjort i
till exempel Östeuropa eller usa. Välfärd är
kanske inte bara storebror och ineffektivitet
för de unga, förklarar Michael Allvin, psyko-
log som forskar om det nya arbetslivet vid Ar-
betslivsinstitutet. Men de som är uppvuxna un-
der 70- och 80-talet tror inte på att staten ska
rycka in, utan det är individens plikt att påver-
ka. Den äldre generationen förutsätter en fun-
gerande välfärd och menar att det är statens
problem.
70-talet utgör givetvis grogrunden för
många av dagens tankar. Då kommer en ny glo-
bal världsekonomi och ny teknik, den svenska
modellen börjar krackelera och arbetarrörel-
sen gör en sista flaggviftning.
Allvin nämner två symbolhändelser som
markerar vändpunkten.
–1980. Då sköts John Lennon och Ronald
Reagan blev president i usa.
Det finns redan idag många tecken på en
vänster-högerradikalisering, framför allt hos
den yngre generationen. Motvikten mot de
snabba transaktionerna som flyger världen
över är ett ökat socialt inflytande. Nu när valfri-
heten står oss upp i halsen har vi också sett att
den extrema marknadsliberalismen inte lyck-
ats infria alla löften. Nya organisationer och rö-
relser som till exempel Attac växer fram.
–Jag såg på tv nyligen att man demonstrera-
de utanför fängelset Hall, men inte för längre
fängelsestraff utan kortare. Att de nya rörelser-
na kommer att se ut som på 60-talet är mindre
troligt, menar Lars Ilshammar. Idéerna kom-
mer givetvis tillbaka, men i en nygammal form
med både gamla frågor, nya sakfrågor och
framför allt en ny organisatorisk kostym.
och det är kanske just kostymen som sak-
nas än så länge. Problemet är att de unga företa-
gen och språkrören saknar en plattform, ett fo-
rum för diskussion och ett eget språk. Det blir
en växande otillfredsställelse när man inte kan
diskutera vad man vill och vad det stora målet
är. Du vill mer än du får utlopp för och det leder
till stress och utbrändhet.
–Om målet för arbetet är att nå bottomline i
resultaträkningen, då kan man börja handla
med knark och prostitution, så får man ett strå-
lande resultat inom ett år. Det vill säga om allt
handlar om pengar och vinst.
Det brukar Björn Molin säga till uppdrags-
givare som är alltför fokuserade på kortsiktig
vinst. Han jobbar i sin firma Verksamhetskultur
ab med förändringsprocesser och med att redo-
visa det intellektuella kapitalet hos företag.
I de flesta unga nya företag är man positivt
inställd till samhällsnytta. Man inser att vinst
inte är ett värde i sig och att samhället inte är
helt om man inte kan ta hand om barn, gamla
och utslagna. Flera konkreta fall som Björn Mo-
lin arbetat med visar att företag som har en
bättre omvärldsorientering och bredare fokus
än pengar når ett bättre resultat än andra.
–De största motkrafterna är faktiskt äldre
män som inte vill byta språk eller position och
därmed förlora makt, säger Björn Molin.
magnus andersson har skrivit uppsatsen
”www.ennyera.nu …eller?” där han letat efter
missionen och samhällsengagemanget hos de
nya företagen. Även han märkte av en skräm-
mande tystnad när det gällde att formulera vad
de nya unga företagen egentligen ville uppnå.
–Med mobilt internet kan du beställa låtar
på en jukebox. Wow, det är precis vad mänsk-
ligheten behöver! Avsaknaden av en mission
gör att den nya ekonomin känns körd och för-
brukad. Nästan negativt laddad. Lagen säger att
företagen inte behöver ta ansvar, men folk i all-
mänhet ställer högre krav än vad lagen gör.
Men det finns också en rädsla hos både nä-
ringsliv och samhälle för att närma sig varand-
ra.
hos de flesta människor finns en djup
ovilja motattbetalafördetsomstårdignära,till
exempel barn, kärlek eller ideologi, menar etik-
forskaren Tomas Brytting. Han ger exemplet att
vi antagligen skulle reagera om man bestämde
sig för att lägga ut den svenska narkomanvården
på Scania eller Volvo. De infekterade diskussio-
nerna om att privatisera vården är ett annat ex-
empel.
Men även inom näringslivet är man rädd för
att klampa in på områden där man traditionellt
inte hör hemma.
Tomas Brytting minns storasysterns barn-
bok från slutet av 60-talet.
– Bolaget och Pluttarna! Företaget målades
upp som busar som skövlar och suger ut och
den bilden har överlevt länge. Många företag i
dag är samhällsengagerade, men de talar tyst
om det. De är rädda för att sticka ut hakan och
påstå att man är god. Det finns ju alltid något i
historien som man kan riva upp som hävdar
motsatsen. ■
ORDLISTA
VÄLFÄRD: Samlande be-
nämning på människors
levnadsförhållanden. En be-
skrivning bygger som regel
på en redovisning av deras
ekonomi, hälsa, utbildning,
bostadsförhållanden och
arbetsförhållanden.
SAMVETE: Förmågan att
moraliskt uppfatta vad som
är gott och ont, rätt och
orätt. Samvetet reagerar ge-
nom att skapa en känsla av
skuld vid orätt handlande,
vilket ger dåligt samvete.
Känslan kan också ignore-
ras och individen blir sam-
vetslös. Samvetet är en vik-
tig del av personligheten.
SAMHÄLLSNYTTA: Något
som är gott för hela samhäl-
let i motsats till privat nytta.
NATIONALENCYKLOPEDIN

Texter på sidan

Samma position i PDF →