December 2000 · reportage/analys
Det är dags att betala tillbaka
Artikel om att den nya ekonomins eliter söker mening och samhällsansvar bortom pengar. Forskare och konsulter kommenterar ökat intresse för etik, ett förändrat politikbegrepp, generationsskillnader och brist på forum för diskussion. läsutgåvans sida 30 innehåller ordlista och författarnotis.
Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.
December 2000 · läsposition 29
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
Det är dags att betala tillbaka
Den nya tidens eliter vill inte längre bara vara eliter. Med pengar på fickan söker de nya vägar för att hitta mening och mål med livet. Ordet politik har fått en annan innebörd för en ny generation.
Många i Sverige har gjort sig mer eller mindre stora förmögenheter på it-boomen. De beskrivs som ytliga, oengagerade och pengafixerade.
Men parallellt med de ständiga rapporterna om ungdomars ointresse för politik och it-företagens enkelspåriga vinstintresse, märks ett ökat engagemang för etik, moral och rättvisa.
Kraven höjs på att företagen ska ta samhällsansvar och att andra värden än pengar måste finnas. Strävan efter mål och mening med tillvaron blir tydligare.
Tomas Brytting, etikforskare på Handelshögskolan och ansvarig för ethos, Akademi för etik i arbete, märker hur ämnet företagsetik blivit allt populärare de senaste tio åren. Orsaken ligger i historien. Människans fokus har förflyttats från religion till kollektiv till dagens individualism.
– Före industrialismen levde vi i en religiös värld. Då gick livet ut på att rädda sin själ oavsett om du var kung eller träl. Under industrialismen gick livet ut på välfärd och materiell trygghet.
Men idag är vi där. Vi har pengar, prylar och mår ganska bra i högkonjunkturen.
– Och då blir det tomt. Nya behov gör sig gällande efter att vi idag har avlockat kroppen alla sensationer i form av sex, mat och upplevelser. Kunskap, insikt och upplevelser av meningsfullhet ökar i betydelse. Det kan bli det kommande riktigt stora projektet. Idag har vi till exempel handelsstudenten som vill göra karriär inom Röda Korset. Det ger dig status och makt men på ett ideologiskt plan.
DET FINNS ALLTSÅ inget som säger att den unga generationen inte är intresserad av politik och samhälle. Snarare tvärtom. Det är hur man definierar politik som är annorlunda. När man låter den äldre generationen och de etablerade makthavarna bestämma vad som är politik stämmer det inte med hur de som står utanför och de som vuxit upp i en annan tid uppfattar samma ord.
– De nya företagen och aktörerna i den nya ekonomin är egentligen mer intresserade av politik. Där finns också framtidsvisionerna – inte i den traditionella politiken, säger Lars llshammar, it-historiker vid Örebro universitet.
– Men de är inte samhällsengagerade på samma sätt som Wallenberg och Bonnier-familjen, som nästan suttit i statens knä. De har snarare varit alienerade, möjligtvis har de minglat lite med it-kommissionen.
– Men eftersom vi tolkar politik på ett traditionellt sätt har vi heller inte sett att Birgersson egentligen är sosse, Holstein moderat och Sturmark någon sorts fladderliberal.
Det vi ser idag är en reaktion på de senaste årens marknadsliberalism. I två decennier har
Kunskap, insikt och upplevelser av meningsfullhet ökar i betydelse
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
DECEMBER 2000 GURu 29 M ånga i Sverige har gjort sig mer eller mindre stora förmögenheter på it- boomen. De beskrivs som ytliga, oengagerade och pengafixerade. Men parallellt med de ständiga rapporterna om ungdomars ointresse för politik och it-före- tagens enkelspåriga vinstintresse, märks ett ökat engagemang för etik, moral och rättvisa. Kraven höjs på att företagen ska ta samhälls- ansvar och att andra värden än pengar måste finnas. Strävan efter mål och mening med till- varon blir tydligare. Tomas Brytting, etikforskare på Handelshögskolan och ansvarig för ethos, Akademi för etik i arbete, märker hur ämnet företagsetik blivit allt populärare de senaste tio åren. Orsaken ligger i historien. Männis- kans fokus har förflyttats från reli- gion till kollektiv till dagens indivi- dualism. –Före industrialismen levde vi i en religiös värld. Då gick livet ut på att rädda sin själ oavsett om du var kung eller träl. Under industrialismen gick livet ut på välfärd och materiell trygghet. Men idag är vi där. Vi har pengar, prylar och mår ganska bra i högkonjunkturen. –Och då blir det tomt. Nya behov gör sig gäl- lande efter att vi idag har avlockat kroppen alla sensationer i form av sex, mat och upplevelser. Kunskap, insikt och upplevelser av menings- fullhet ökar i betydelse. Det kan bli det kom- mande riktigt stora projektet. Idag har vi till ex- empel handelsstudenten som vill göra karriär inom Röda Korset. Det ger dig status och makt men på ett ideologiskt plan. det finns alltså inget som säger att den unga generationen inte är intresserad av politik och samhälle. Snarare tvärtom. Det är hur man definierar politik som är annorlunda. När man låter den äldre generationen och de etablerade makthavarna bestämma vad som är politik stämmer det inte med hur de som står utanför och de som vuxit upp i en annan tid uppfattar samma ord. –De nya företagen och aktörerna i den nya ekonomin är egentligen mer intresserade av politik. Där finns också framtidsvisionerna – in- te i den traditionella politiken, sä- ger Lars llshammar, it-historiker vid Örebro universitet. –Men de är inte samhällsengage- rade på samma sätt som Wallenberg och Bonnier-familjen, som nästan suttit i statens knä. De har snarare varit aliene- rade, möjligtvis har de minglat lite med it-kom- missionen. –Men eftersom vi tolkar politik på ett tradi- tionellt sätt har vi heller inte sett att Birgersson egentligen är sosse, Holstein moderat och Sturmark någon sorts fladderliberal. Det vi ser idag är en reaktion på de senaste årens marknadsliberalism. I två decennier har ◗Den nya tidens eliter vill inte längre bara vara eliter. Med pengar på fickan söker de nya vägar för att hitta mening och mål med livet. Ordet politik har fått en annan innebörd för en ny generation. Det är dags att betala tillbaka TEXT ERIKA AUGUSTINSSON ILLUSTRATION JAN OLSSON ’’ Kunskap, insikt och upplevelser av menings- fullhet ökar i betydelse ’’
December 2000 · läsposition 30
Avsaknaden av en mission gör att den nya ekonomin känns körd och förbrukad
vi glömt bort samhällsnyttan och skilt marknad och ekonomi från livet.
– Ord som välfärd får en annan betydelse när vi sett vad den råa kapitalismen har gjort i till exempel Östeuropa eller usa. Välfärd är kanske inte bara storebror och ineffektivitet för de unga, förklarar Michael Allvin, psykolog som forskar om det nya arbetslivet vid Arbetslivsinstitutet. Men de som är uppvuxna under 70- och 80-talet tror inte på att staten ska rycka in, utan det är individens plikt att påverka. Den äldre generationen förutsätter en fungerande välfärd och menar att det är statens problem.
70-TALET UTGÖR GIVETVIS grogrunden för många av dagens tankar. Då kommer en ny global världsekonomi och ny teknik, den svenska modellen börjar krackelera och arbetarrörelsen gör en sista flaggviftning.
Allvin nämner två symbolhändelser som markerar vändpunkten.
– 1980. Då sköts John Lennon och Ronald Reagan blev president i usa.
Det finns redan idag många tecken på en vänster-högerradikalisering, framför allt hos den yngre generationen. Motvikten mot de snabba transaktionerna som flyger världen över är ett ökat socialt inflytande. Nu när valfriheten står oss upp i halsen har vi också sett att den extrema marknadsliberalismen inte lyckats infria alla löften. Nya organisationer och rörelser som till exempel Attac växer fram.
– Jag såg på tv nyligen att man demonstrerade utanför fängelset Hall, men inte för längre fängelsestraff utan kortare. Att de nya rörelserna kommer att se ut som på 60-talet är mindre troligt, menar Lars Ilshammar. Idéerna kommer givetvis tillbaka, men i en nygammal form med både gamla frågor, nya sakfrågor och framför allt en ny organisatorisk kostym.
OCH DET ÄR KANSKE just kostymen som saknas än så länge. Problemet är att de unga företagen och språkrören saknar en plattform, ett forum för diskussion och ett eget språk. Det blir en växande otillfredsställelse när man inte kan diskutera vad man vill och vad det stora målet är. Du vill mer än du får utlopp för och det leder till stress och utbrändhet.
– Om målet för arbetet är att nå bottomline i resultaträkningen, då kan man börja handla med knark och prostitution, så får man ett strålande resultat inom ett år. Det vill säga om allt handlar om pengar och vinst.
Det brukar Björn Molin säga till uppdragsgivare som är alltför fokuserade på kortsiktig vinst. Han jobbar i sin firma Verksamhetskultur ab med förändringsprocesser och med att redovisa det intellektuella kapitalet hos företag.
I de flesta unga nya företag är man positivt inställd till samhällsnytta. Man inser att vinst inte är ett värde i sig och att samhället inte är helt om man inte kan ta hand om barn, gamla och utslagna. Flera konkreta fall som Björn Molin arbetat med visar att företag som har en bättre omvärldsorientering och bredare fokus än pengar når ett bättre resultat än andra.
– De största motkrafterna är faktiskt äldre män som inte vill byta språk eller position och därmed förlora makt, säger Björn Molin.
MAGNUS ANDERSSON har skrivit uppsatsen ”www.ennyera.nu …eller?” där han letat efter missionen och samhällsengagemanget hos de nya företagen. Även han märkte av en skrämmande tystnad när det gällde att formulera vad de nya unga företagen egentligen ville uppnå.
– Med mobilt internet kan du beställa låtar på en jukebox. Wow, det är precis vad mänskligheten behöver! Avsaknaden av en mission gör att den nya ekonomin känns körd och förbrukad. Nästan negativt laddad. Lagen säger att företagen inte behöver ta ansvar, men folk i allmänhet ställer högre krav än vad lagen gör.
Men det finns också en rädsla hos både näringsliv och samhälle för att närma sig varandra.
HOS DE FLESTA MÄNNISKOR finns en djup ovilja mot att betala för det som står dig nära, till exempel barn, kärlek eller ideologi, menar etikforskaren Tomas Brytting. Han ger exemplet att vi antagligen skulle reagera om man bestämde sig för att lägga ut den svenska narkomanvården på Scania eller Volvo. De infekterade diskussionerna om att privatisera vården är ett annat exempel.
Men även inom näringslivet är man rädd för att klampa in på områden där man traditionellt inte hör hemma.
Tomas Brytting minns storasysterns barnbok från slutet av 60-talet.
– Bolaget och Pluttarna! Företaget målades upp som busar som skövlar och suger ut och den bilden har överlevt länge. Många företag i dag är samhällsengagerade, men de talar tyst om det. De är rädda för att sticka ut hakan och påstå att man är god. Det finns ju alltid något i historien som man kan riva upp som hävdar motsatsen. ■
NATIONALENCYKLOPEDIN
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
’’Avsaknaden av en mission gör att den nya ekonomin känns körd och förbrukad ’’ 30 GURu DECEMBER 2000 vi glömt bort samhällsnyttan och skilt mark- nad och ekonomi från livet. –Ord som välfärd får en annan betydelse när vi sett vad den råa kapitalismen har gjort i till exempel Östeuropa eller usa. Välfärd är kanske inte bara storebror och ineffektivitet för de unga, förklarar Michael Allvin, psyko- log som forskar om det nya arbetslivet vid Ar- betslivsinstitutet. Men de som är uppvuxna un- der 70- och 80-talet tror inte på att staten ska rycka in, utan det är individens plikt att påver- ka. Den äldre generationen förutsätter en fun- gerande välfärd och menar att det är statens problem. 70-talet utgör givetvis grogrunden för många av dagens tankar. Då kommer en ny glo- bal världsekonomi och ny teknik, den svenska modellen börjar krackelera och arbetarrörel- sen gör en sista flaggviftning. Allvin nämner två symbolhändelser som markerar vändpunkten. –1980. Då sköts John Lennon och Ronald Reagan blev president i usa. Det finns redan idag många tecken på en vänster-högerradikalisering, framför allt hos den yngre generationen. Motvikten mot de snabba transaktionerna som flyger världen över är ett ökat socialt inflytande. Nu när valfri- heten står oss upp i halsen har vi också sett att den extrema marknadsliberalismen inte lyck- ats infria alla löften. Nya organisationer och rö- relser som till exempel Attac växer fram. –Jag såg på tv nyligen att man demonstrera- de utanför fängelset Hall, men inte för längre fängelsestraff utan kortare. Att de nya rörelser- na kommer att se ut som på 60-talet är mindre troligt, menar Lars Ilshammar. Idéerna kom- mer givetvis tillbaka, men i en nygammal form med både gamla frågor, nya sakfrågor och framför allt en ny organisatorisk kostym. och det är kanske just kostymen som sak- nas än så länge. Problemet är att de unga företa- gen och språkrören saknar en plattform, ett fo- rum för diskussion och ett eget språk. Det blir en växande otillfredsställelse när man inte kan diskutera vad man vill och vad det stora målet är. Du vill mer än du får utlopp för och det leder till stress och utbrändhet. –Om målet för arbetet är att nå bottomline i resultaträkningen, då kan man börja handla med knark och prostitution, så får man ett strå- lande resultat inom ett år. Det vill säga om allt handlar om pengar och vinst. Det brukar Björn Molin säga till uppdrags- givare som är alltför fokuserade på kortsiktig vinst. Han jobbar i sin firma Verksamhetskultur ab med förändringsprocesser och med att redo- visa det intellektuella kapitalet hos företag. I de flesta unga nya företag är man positivt inställd till samhällsnytta. Man inser att vinst inte är ett värde i sig och att samhället inte är helt om man inte kan ta hand om barn, gamla och utslagna. Flera konkreta fall som Björn Mo- lin arbetat med visar att företag som har en bättre omvärldsorientering och bredare fokus än pengar når ett bättre resultat än andra. –De största motkrafterna är faktiskt äldre män som inte vill byta språk eller position och därmed förlora makt, säger Björn Molin. magnus andersson har skrivit uppsatsen ”www.ennyera.nu …eller?” där han letat efter missionen och samhällsengagemanget hos de nya företagen. Även han märkte av en skräm- mande tystnad när det gällde att formulera vad de nya unga företagen egentligen ville uppnå. –Med mobilt internet kan du beställa låtar på en jukebox. Wow, det är precis vad mänsk- ligheten behöver! Avsaknaden av en mission gör att den nya ekonomin känns körd och för- brukad. Nästan negativt laddad. Lagen säger att företagen inte behöver ta ansvar, men folk i all- mänhet ställer högre krav än vad lagen gör. Men det finns också en rädsla hos både nä- ringsliv och samhälle för att närma sig varand- ra. hos de flesta människor finns en djup ovilja motattbetalafördetsomstårdignära,till exempel barn, kärlek eller ideologi, menar etik- forskaren Tomas Brytting. Han ger exemplet att vi antagligen skulle reagera om man bestämde sig för att lägga ut den svenska narkomanvården på Scania eller Volvo. De infekterade diskussio- nerna om att privatisera vården är ett annat ex- empel. Men även inom näringslivet är man rädd för att klampa in på områden där man traditionellt inte hör hemma. Tomas Brytting minns storasysterns barn- bok från slutet av 60-talet. – Bolaget och Pluttarna! Företaget målades upp som busar som skövlar och suger ut och den bilden har överlevt länge. Många företag i dag är samhällsengagerade, men de talar tyst om det. De är rädda för att sticka ut hakan och påstå att man är god. Det finns ju alltid något i historien som man kan riva upp som hävdar motsatsen. ■ ORDLISTA VÄLFÄRD: Samlande be- nämning på människors levnadsförhållanden. En be- skrivning bygger som regel på en redovisning av deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden och arbetsförhållanden. SAMVETE: Förmågan att moraliskt uppfatta vad som är gott och ont, rätt och orätt. Samvetet reagerar ge- nom att skapa en känsla av skuld vid orätt handlande, vilket ger dåligt samvete. Känslan kan också ignore- ras och individen blir sam- vetslös. Samvetet är en vik- tig del av personligheten. SAMHÄLLSNYTTA: Något som är gott för hela samhäl- let i motsats till privat nytta. NATIONALENCYKLOPEDIN