November 2000
Läsposition 41

Läs sidans text
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
Den stora rubriken är fördelad över uppslaget. Här återges den del som syns på den här källsidan.
nollor få ett innehåll
Enligt Johan Nyberg kommer vi att få se den här utvecklingen på område efter område. För varje ny teknik får specialisterna på innehåll ytterligare ett forum.
Jörgen Nissen är beteendevetare med inriktning på sociologi. Han har också disputerat i teknik och social förändring och studerat sambandet mellan människa, teknik och samhälle. Dessutom är han kursansvarig för den nyinstiftade humanistingenjörsutbildningen vid Uppsala universitet.
Enligt honom kommer it att pressa utvecklingen mot en mer tvärvetenskaplig inriktning. Det ligger i själva ordet informations-teknologi.
–Utvecklar du nya bilar kan du hålla på och göra dem mer tekniskt avancerade hur länge som helst. Tar du däremot fram en it-lösning kommer innehållet – design, färger, bild och text – direkt att färga av sig på tekniken, vilket för dem närmare varandra.
Näringslivet har länge krävt att till exempel civilingenjörerna ska få en bredare kompetens eftersom de idag måste kunna arbeta i projekt. Universiteten har däremot varit tröga att ställa om. I stället för att göra om utbildningen i grunden har man lagt till diverse kurser utan att skapa något sammanhang.
–Men det kommer nu. Främst hos de mindre högskolorna, eftersom de måste hitta på något för att konkurrera.
Generellt har vi i Sverige en enormt stark fokusering på teknikspecialisering. De stora bromsklossarna i utbildningssystemet är enligt Jörgen Nissen lärarna på de tunga institutionerna KTH, LTH, Chalmers och några till.
–Om man föreslår att lägga om 20 poäng i något av kärnämnena på de här skolorna sparkar de bakut. De säger att det blir för brett och för lite specialisering.
Men egentligen är det kanske fel att bara gnälla på teknikerna – specialister kommer alltid att behövas. En lika intressant fråga är varför humaniora länge fått stryka på foten i utbildningsväsendet.
–Det beror på det snäva nyttotänkandet. Politikerna tror att det är viktigast för samhället med teknik och naturvetenskap.
Jörgen Nissen tror att humanisterna hade sluppit en del av de senaste årens neddragningar om de profilerat nyttoaspekten, till exempel inom it.
Han får medhåll av Fredrik Svensson, före detta yrkesofficer och personalvetare, numera på e-learningföretaget Luvit.
–Ingenjörer och ekonomer är prioriterade eftersom det är lätt att räkna fram deras samhällsekonomiska nytta. Och de tvärvetenskapliga satsningarna går alldeles för långsamt. Studenterna klär sig till och med i olika uniformer för att markera avstånd, säger han och beklagar i nästa andetag att regeringen inte lägger mer utbildningspengar på humaniora:
–Beteendevetarna skulle till exempel få en anslagsökning med 15 procent. Men när de idag har fyra timmar lärarledd undervisning räcker det inte långt.
Fredrik Svensson vill skapa ökad interaktion mellan humanister, tekniker och ekonomer av två skäl: dels bör humanister – om några – kunna bedöma ett företags humankapital, dels kan de bidra till bättre affärsbeslut.
–Ta Boo.com, de hade inte en tanke på beteendevetenskap, utan lät någon flashig affärsutvecklare göra bedömningarna. Med 3,5 miljarder kronor i kassan borde de anställt 20 socialpsykologer och sociologer, de skulle kommit fram till att Boo borde väntat. Time to market kanske inte var så viktigt, utan de kunde tagit det lugnt och byggt verksamheten i liten skala. ■
STOCKHOLM: Mera känsla, tack.
GÖTEBORG: Humanist, tack.
50 RYMDTOA BYGGD I LUND — 51 VAR TRÅKIG – DÅ FÅR DU JOBB — 52–54 KAFFE OCH CONTENT I KÖPENHAMN
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
Enligt Johan Nyberg kommer vi att få se den här utveck- lingen på område efter område. För varje ny teknik får speci- alisterna på innehåll ytterligare ett forum. Jörgen Nissen är beteendevetare med inriktning på socio- logi. Han har också disputerat i teknik och social förändring och studerat sambandet mellan människa, teknik och sam- hälle. Dessutom är han kursansvarig för den nyinstiftade humanistingenjörsutbildningen vid Uppsala universitet. Enligt honom kommer it att pressa utvecklingen mot en mer tvärvetenskaplig inriktning. Det ligger i själva ordet in- formations-teknologi. –Utvecklar du nya bilar kan du hålla på och göra dem mer tekniskt avancerade hur länge som helst. Tar du däremot fram en it-lösning kommer innehållet – design, färger, bild och text – direkt att färga av sig på tekniken, vilket för dem närmare varandra. näringslivet har länge krävt att till exempel civilin- genjörerna ska få en bredare kompetens eftersom de idag måste kunna arbeta i projekt. Universiteten har däremot va- rit tröga att ställa om. I stället för att göra om utbildningen i grunden har man lagt till diverse kurser utan att skapa nå- got sammanhang. –Men det kommer nu. Främst hos de mindre högskolor- na, eftersom de måste hitta på något för att konkurrera. Generellt har vi i Sverige en enormt stark fokusering på teknikspecialisering. De stora bromsklossarna i utbild- ningssystemet är enligt Jörgen Nissen lärarna på de tunga institutionerna kth, lth, Chal- mers och några till. –Om man föreslår att lägga om 20 poäng i något av kärnäm- nena på de här skolorna sparkar de bakut. De säger att det blir för brett och för lite specialise- ring. Men egentligen är det kan- ske fel att bara gnälla på teknikerna – specialister kommer alltid att behövas. En lika intressant fråga är varför humani- ora länge fått stryka på foten i utbildningsväsendet. –Det beror på det snäva nyttotänkandet. Politikerna tror att det är viktigast för samhället med teknik och naturveten- skap. Jörgen Nissen tror att humanisterna hade sluppit en del av de senaste årens neddragningar om de profilerat nytto- aspekten, till exempel inom it. han får medhåll av Fredrik Svensson, före detta yrkes- officer och personalvetare, numera på e-learningföretaget Luvit. –Ingenjörer och ekonomer är prioriterade eftersom det är lätt att räkna fram deras samhällsekonomiska nytta. Och de tvärvetenskapliga satsningarna går alldeles för långsamt. Stu- denterna klär sig till och med i olika uniformer för att marke- ra avstånd, säger han och beklagar i nästa andetag att rege- ringen inte lägger mer utbildningspengar på humaniora: –Beteendevetarna skulle till exempel få en anslagsökning med 15 procent. Men när de idag har fyra timmar lärarledd undervisning räcker det inte långt. Fredrik Svensson vill skapa ökad interaktion mellan hu- manister, tekniker och ekonomer av två skäl: dels bör huma- nister – om några – kunna bedöma ett företags humankapi- tal, dels kan de bidra till bättre affärsbeslut. –Ta Boo.com, de hade inte en tanke på beteendeveten- skap, utan lät någon flashig affärsutvecklare göra bedöm- ningarna. Med 3,5 miljarder kronor i kassan borde de an- ställt 20 socialpsykologer och sociologer, de skulle kommit fram till att Boo borde väntat. Time to market kanske inte var så viktigt, utan de kunde tagit det lugnt och byggt verksam- heten i liten skala. ■ NOVEMBER 2000 GURu 41 nollor få ett innehåll RYMDTOA BYGGD I LUND 50 VAR TRÅKIG – DÅ FÅR DU JOBB 51 KAFFE OCH CONTENT I KÖPENHAMN 52–54 STOCKHOLM: Mera känsla, tack. GÖTEBORG: Humanist, tack. UTBILDNINGAR SOM BLIR ALLT MER INTRESSANTA FÖR IT-FÖRETAGEN: Bibliotekarie, pedagog/humanist, informatör, copy-medarbetare, grafisk designer och illustratör. K Kä äl ll la a: : S Sa ac co o