November 2000 · temaartikel
Den döende nörden (temaartikel)
Temaartikel om att datanörden får minskad dominans när internet behöver innehåll, design och mening. Sacos rapport och intervjuer lyfter generalister och humanister, medan specialister riskerar överskott. Slutet är inte bekräftat.
Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.
November 2000 · läsposition 38
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
Datanörden* har snart spelat ut sin roll som internetsamhällets naturliga fixstjärna. När nätet ska fyllas med affärer, tjänster, kärlek och underbara berättelser krävs andra kompetenser. Nu kommer universalgenierna. Och det är it som driver på utvecklingen – det ligger i själva ordets sammansättning, informations-teknologi.
Teknikerna har gjort sitt
STOCKHOLM: Tråkiga, tack.
KÖPENHAMN: Ta det lugnt, tack.
När företag, myndigheter och organisationer nu börjar konkurrera på allvar om användarnas uppmärksamhet växer behovet av människor som kan fylla internet med innehåll och mening.
Det konstaterar Saco i rapporten ”De nya jobben finns på Internet”. Nätet har snabbt blivit en självklar ”arbetsyta”. Hur internet fungerar är inte längre intressant, det viktiga är att användandet ger resultat. Och det är därför it-företagen nu behöver människor med specialistkunnande som kan utveckla och/eller använda de nya kommunikationsmöjlighe-
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
38 GURu NOVEMBER 2000 Teknikerna har g ✌VINNARE: TJEJERNA SKOLORNA FÖRETAGEN REGIONERNA När företag, myndigheter och organisationer nu börjar konkurrera på allvar om användarnas uppmärksamhet väx- er behovet av människor som kan fylla internet med inne- håll och mening. Det konstaterar Saco i rapporten ”De nya jobben finns på Internet”. Nätet har snabbt blivit en självklar ”arbetsyta”. Hur internet fungerar är inte längre intressant, det viktiga är att användandet ger resultat. Och det är därför it-företagen nu behöver människor med specialistkunnande som kan ut- veckla och/eller använda de nya kommunikationsmöjlighe- Datanörden har snart spelat ut sin roll som internetsamhällets naTuRLiGa FiXSTJäRna. När nätet ska fyllas med affärer, tjänster, kärlek och unDeRBaRa BeRäTTeLSeR krävs andra kompetenser. Nu kommer universalgenierna. Och det är it som driver på utveckling- en – det ligger i själva ordets sammansättning, informations-teknologi. TEXT JAN ISAKSON STOCKHOLM: Tråkiga, tack. KÖPENHAMN: Ta det lugnt, tack. ✱
November 2000 · läsposition 39
Den stora rubriken är fördelad över uppslaget. Här återges den del som syns på den här källsidan.
Den döende nörden av Viktor Grut/Rithuset.
gjort sitt
* Nörd – enkelspårig och ngt löjeväckande person (ngt nedsättande): datanörd ENLIGT NORSTEDTS SVENSK ORDBOK
terna, skriver utredaren. Det som efterfrågas är till exempel kunskap om hur man söker och hanterar information från stora databaser, om it ur ett användarperspektiv, om hur man skriver texter för webben och om design och form för webbsidor.
Till det kan läggas filmare, dramaturger och konstnärer som ska hjälpa till när internet klarar både rörliga och tredimensionella bilder. Många it-företag använder redan mycket skiftande kompetenser i sina projektgrupper, och den här utvecklingen kommer att accelerera.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
NOVEMBER 2000 GURu 39 a r gjort sitt terna, skriver utredaren. Det som efterfrågas är till exempel kunskap om hur man söker och hanterar information från stora databaser, om it ur ett användarperspektiv, om hur man skriver texter för webben och om design och form för webbsidor. Till det kan läggas filmare, dramaturger och konstnärer som ska hjälpa till när internet klarar både rörliga och tredi- mensionella bilder. Många it-företag använder redan myck- et skiftande kompetenser i sina projektgrupper, och den här utvecklingen kommer att accelerera. Den döende nörden av Viktor Grut/Rithuset. Nörd – enkelspårig och ngt löjeväckande person (ngt nedsättande): datanörd ENLIGT NORSTEDTS SVENSK ORDBOK ✱
November 2000 · läsposition 40
Nu måste ettor och nollor få ett innehåll
Men det räcker inte med att vara humanist för att bli attraktiv på framtidens arbetsmarknad. Personen måste också ha kunskap om och intresse för teknik.
Framtidens vinnare är mer generalist än specialist.
Det finns till och med de som spår att rena teknikspecialister inom it kommer att få svårt att hitta jobb i framtiden.
–Bland civilingenjörerna är det oerhört populärt att nischa sig på it idag. Men i takt med att branschen mognar kommer företagen inte att behöva lika många specialister. Snart kommer den enklare programmeringen att tas över av folk som har kontakt mellan höger och vänster hjärnhalva, och med den här utbildningstakten får vi då ett överskott på rena specialister, säger Jörn Tjernell, förbundsdirektör på civilingenjörsförbundet.
Nu tror han inte att it-specialisterna kommer att gå arbetslösa. Snarare tvingas de arbeta i traditionell industri eller med biokemi.
Jörn Tjernell välkomnar att Sverige får en större korsbefruktning mellan humaniora och teknologi.
–USA ligger långt framme på det området. Amerikanerna brukar komma långt ned i matematiktävlingar, men sen plockar de i alla fall hem nobelprisen. Det händer något i tvärvetenskapen som skapar kreativitet. Generalisten kommer att bli viktigare i framtiden.
På AU-System i Stockholm arbetar hundratals it-specialister. Här har man inga ambitioner att kliva på innehållståget i internetbranschen, de vill inte bli generalister. Men ”nördarna” på AU-System har en mycket genomtänkt strategi för att behålla sin position på marknaden. Företaget har valt att hela tiden arbeta med ny teknik. När tekniken är mogen låter de andra ta över, vilket i förlängningen är helt avgörande för att de ska kunna behålla sin lönsamhet och sina höga löner.
UPPSALA: Skriv svenska, tack.
LUND: Ut i rymden, tack.
–E-handeln är ett bra exempel. För fem år sedan fick alla bygga hela handelslösningen själva, men idag finns det i princip färdiga lösningar att köpa över disk, ofta från affärssystemsleverantörerna. På det sättet kan numera vem som helst lägga ut sina produkter på webben. De företag som inte ställt om sin verksamhet till de här förändringarna står då plötsligt med för många anställda. Valet står då mellan att börja konkurrera med pris eller att lägga om verksamheten. Däremot måste fler människor arbeta med att sköta butikens innehåll, säljverksamhet och CRM, förklarar Johan Nyberg, affärsenhetschef på AU-System.
Han ser redan idag hur utvecklingen går mot att fler och fler uppgifter som tidigare krävde it-tekniker kan skötas av dem som ska använda systemen i slutändan.
–Allt fler system blir självinstallerande. Det är bara att plugga in dem så fixar programvaran alla inställningar.
Klarar inte ett företag att ställa om verksamheten till de nya förutsättningarna får det problem. Det är en trolig orsak till att breda och stora konsultföretag som WM-data, Tieto Enator och Alfaskop nu tvingas säga upp folk.
Ett annat exempel är wap-hysterin som bröt ut för ett år sedan. Det räckte med att ett företag hade ett par personer som behärskade programspråket WML för att driva upp börskursen i raketfart. Sedan föll kurserna tillbaka lika snabbt. Det gick på ett år.
– Nu har marknaden förstått att alla som kan HTML-programmering lätt kan lära sig WML och fokus ligger nu i stället på affärsmodeller och teknisk infrastruktur. Hypen var över och det var dags att leverera tjänster med hög teknisk kvalitet och innehåll, fortsätter Johan Nyberg.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
40 GURu NOVEMBER 2000 Nu måste ettor och n ✌VINNARE: TJEJERNA SKOLORNA FÖRETAGEN REGIONERNA Men det räcker inte med att vara humanist för att bli attrak- tiv på framtidens arbetsmark- nad. Personen måste också ha kunskap om och intresse för teknik. Framtidens vinnare är mer generalist än specialist. Det finns till och med de som spår att rena teknikspecia- lister inom it kommer att få svårt att hitta jobb i framtiden. –Bland civilingenjörerna är det oerhört populärt att ni- scha sig på it idag. Men i takt med att branschen mognar kommer företagen inte att behöva lika många specialister. Snart kommer den enklare programmeringen att tas över av folk som har kontakt mellan höger och vänster hjärnhalva, och med den här utbildningstakten får vi då ett överskott på rena specialister, säger Jörn Tjernell, förbundsdirektör på civilingenjörsförbundet. Nu tror han inte att it-specialisterna kommer att gå ar- betslösa. Snarare tvingas de arbeta i traditionell industri el- ler med biokemi. Jörn Tjernell välkomnar att Sverige får en större korsbe- fruktning mellan humaniora och teknologi. –usa ligger långt framme på det området. Amerikanerna brukar komma långt ned i matematiktävlingar, men sen plockar de i alla fall hem nobelprisen. Det händer något i tvärvetenskapen som skapar kreativitet. Generalisten kom- mer att bli viktigare i framtiden. på au-system i stockholm arbetar hundratals it-specialis- ter. Här har man inga ambitioner att kliva på innehållståget i internetbranschen, de vill inte bli generalister. Men ”nör- darna” på au-System har en mycket genomtänkt strategi för att behålla sin position på marknaden. Företaget har valt att hela tiden arbeta med ny teknik. När tekniken är mogen lå- ter de andra ta över, vilket i förlängningen är helt avgörande för att de ska kunna behålla sin lönsamhet och sina höga löner. –E-handeln är ett bra exem- pel. För fem år sedan fick alla bygga hela handelslösningen själva, men idag finns det i prin- cip färdiga lösningar att köpa över disk, ofta från affärs- systemsleverantörerna. På det sättet kan numera vem som helst lägga ut sina produkter på webben. De företag som inte ställt om sin verksamhet till de här förändringarna står då plötsligtmedförmångaanställda.Valetstårdåmellanattbör- ja konkurrera med pris eller att lägga om verksamheten. Däre- mot måste fler människor arbeta med att sköta butikens inne- håll, säljverksamhet och crm, förklarar Johan Nyberg, affärsenhetschef på au-System. Han ser redan idag hur utvecklingen går mot att fler och fler uppgifter som tidigare krävde it-tekniker kan skötas av dem som ska använda systemen i slutändan. –Allt fler system blir självinstallerande. Det är bara att plugga in dem så fixar programvaran alla inställningar. Klarar inte ett företag att ställa om verksamheten till de nya förutsättningarna får det problem. Det är en trolig orsak till att breda och stora konsultföretag som wm-data, Tieto Enator och Alfaskop nu tvingas säga upp folk. ett annat exempel är wap-hysterin som bröt ut för ett år sedan. Det räckte med att ett företag hade ett par personer som behärskade programspråket wml för att driva upp börskursen i raketfart. Sedan föll kurserna tillbaka lika snabbt. Det gick på ett år. – Nu har marknaden förstått att alla som kan html-pro- grammering lätt kan lära sig wml och fokus ligger nu i stäl- let på affärsmodeller och teknisk infrastruktur. Hypen var över och det var dags att leverera tjänster med hög teknisk kvalitet och innehåll, fortsätter Johan Nyberg. AFFÄRSIDE: KONST, SPRÅK & DRAMA TEMA DEN DÖENDE NÖRDEN 42–45 MJUKA LINJEN PÅ CHALMERS 46–49 UPPSALA: Skriv svenska, tack. LUND: Ut i rymden, tack.
November 2000 · läsposition 41
Den stora rubriken är fördelad över uppslaget. Här återges den del som syns på den här källsidan.
nollor få ett innehåll
Enligt Johan Nyberg kommer vi att få se den här utvecklingen på område efter område. För varje ny teknik får specialisterna på innehåll ytterligare ett forum.
Jörgen Nissen är beteendevetare med inriktning på sociologi. Han har också disputerat i teknik och social förändring och studerat sambandet mellan människa, teknik och samhälle. Dessutom är han kursansvarig för den nyinstiftade humanistingenjörsutbildningen vid Uppsala universitet.
Enligt honom kommer it att pressa utvecklingen mot en mer tvärvetenskaplig inriktning. Det ligger i själva ordet informations-teknologi.
–Utvecklar du nya bilar kan du hålla på och göra dem mer tekniskt avancerade hur länge som helst. Tar du däremot fram en it-lösning kommer innehållet – design, färger, bild och text – direkt att färga av sig på tekniken, vilket för dem närmare varandra.
Näringslivet har länge krävt att till exempel civilingenjörerna ska få en bredare kompetens eftersom de idag måste kunna arbeta i projekt. Universiteten har däremot varit tröga att ställa om. I stället för att göra om utbildningen i grunden har man lagt till diverse kurser utan att skapa något sammanhang.
–Men det kommer nu. Främst hos de mindre högskolorna, eftersom de måste hitta på något för att konkurrera.
Generellt har vi i Sverige en enormt stark fokusering på teknikspecialisering. De stora bromsklossarna i utbildningssystemet är enligt Jörgen Nissen lärarna på de tunga institutionerna KTH, LTH, Chalmers och några till.
–Om man föreslår att lägga om 20 poäng i något av kärnämnena på de här skolorna sparkar de bakut. De säger att det blir för brett och för lite specialisering.
Men egentligen är det kanske fel att bara gnälla på teknikerna – specialister kommer alltid att behövas. En lika intressant fråga är varför humaniora länge fått stryka på foten i utbildningsväsendet.
–Det beror på det snäva nyttotänkandet. Politikerna tror att det är viktigast för samhället med teknik och naturvetenskap.
Jörgen Nissen tror att humanisterna hade sluppit en del av de senaste årens neddragningar om de profilerat nyttoaspekten, till exempel inom it.
Han får medhåll av Fredrik Svensson, före detta yrkesofficer och personalvetare, numera på e-learningföretaget Luvit.
–Ingenjörer och ekonomer är prioriterade eftersom det är lätt att räkna fram deras samhällsekonomiska nytta. Och de tvärvetenskapliga satsningarna går alldeles för långsamt. Studenterna klär sig till och med i olika uniformer för att markera avstånd, säger han och beklagar i nästa andetag att regeringen inte lägger mer utbildningspengar på humaniora:
–Beteendevetarna skulle till exempel få en anslagsökning med 15 procent. Men när de idag har fyra timmar lärarledd undervisning räcker det inte långt.
Fredrik Svensson vill skapa ökad interaktion mellan humanister, tekniker och ekonomer av två skäl: dels bör humanister – om några – kunna bedöma ett företags humankapital, dels kan de bidra till bättre affärsbeslut.
–Ta Boo.com, de hade inte en tanke på beteendevetenskap, utan lät någon flashig affärsutvecklare göra bedömningarna. Med 3,5 miljarder kronor i kassan borde de anställt 20 socialpsykologer och sociologer, de skulle kommit fram till att Boo borde väntat. Time to market kanske inte var så viktigt, utan de kunde tagit det lugnt och byggt verksamheten i liten skala. ■
STOCKHOLM: Mera känsla, tack.
GÖTEBORG: Humanist, tack.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
Enligt Johan Nyberg kommer vi att få se den här utveck- lingen på område efter område. För varje ny teknik får speci- alisterna på innehåll ytterligare ett forum. Jörgen Nissen är beteendevetare med inriktning på socio- logi. Han har också disputerat i teknik och social förändring och studerat sambandet mellan människa, teknik och sam- hälle. Dessutom är han kursansvarig för den nyinstiftade humanistingenjörsutbildningen vid Uppsala universitet. Enligt honom kommer it att pressa utvecklingen mot en mer tvärvetenskaplig inriktning. Det ligger i själva ordet in- formations-teknologi. –Utvecklar du nya bilar kan du hålla på och göra dem mer tekniskt avancerade hur länge som helst. Tar du däremot fram en it-lösning kommer innehållet – design, färger, bild och text – direkt att färga av sig på tekniken, vilket för dem närmare varandra. näringslivet har länge krävt att till exempel civilin- genjörerna ska få en bredare kompetens eftersom de idag måste kunna arbeta i projekt. Universiteten har däremot va- rit tröga att ställa om. I stället för att göra om utbildningen i grunden har man lagt till diverse kurser utan att skapa nå- got sammanhang. –Men det kommer nu. Främst hos de mindre högskolor- na, eftersom de måste hitta på något för att konkurrera. Generellt har vi i Sverige en enormt stark fokusering på teknikspecialisering. De stora bromsklossarna i utbild- ningssystemet är enligt Jörgen Nissen lärarna på de tunga institutionerna kth, lth, Chal- mers och några till. –Om man föreslår att lägga om 20 poäng i något av kärnäm- nena på de här skolorna sparkar de bakut. De säger att det blir för brett och för lite specialise- ring. Men egentligen är det kan- ske fel att bara gnälla på teknikerna – specialister kommer alltid att behövas. En lika intressant fråga är varför humani- ora länge fått stryka på foten i utbildningsväsendet. –Det beror på det snäva nyttotänkandet. Politikerna tror att det är viktigast för samhället med teknik och naturveten- skap. Jörgen Nissen tror att humanisterna hade sluppit en del av de senaste årens neddragningar om de profilerat nytto- aspekten, till exempel inom it. han får medhåll av Fredrik Svensson, före detta yrkes- officer och personalvetare, numera på e-learningföretaget Luvit. –Ingenjörer och ekonomer är prioriterade eftersom det är lätt att räkna fram deras samhällsekonomiska nytta. Och de tvärvetenskapliga satsningarna går alldeles för långsamt. Stu- denterna klär sig till och med i olika uniformer för att marke- ra avstånd, säger han och beklagar i nästa andetag att rege- ringen inte lägger mer utbildningspengar på humaniora: –Beteendevetarna skulle till exempel få en anslagsökning med 15 procent. Men när de idag har fyra timmar lärarledd undervisning räcker det inte långt. Fredrik Svensson vill skapa ökad interaktion mellan hu- manister, tekniker och ekonomer av två skäl: dels bör huma- nister – om några – kunna bedöma ett företags humankapi- tal, dels kan de bidra till bättre affärsbeslut. –Ta Boo.com, de hade inte en tanke på beteendeveten- skap, utan lät någon flashig affärsutvecklare göra bedöm- ningarna. Med 3,5 miljarder kronor i kassan borde de an- ställt 20 socialpsykologer och sociologer, de skulle kommit fram till att Boo borde väntat. Time to market kanske inte var så viktigt, utan de kunde tagit det lugnt och byggt verksam- heten i liten skala. ■ NOVEMBER 2000 GURu 41 nollor få ett innehåll RYMDTOA BYGGD I LUND 50 VAR TRÅKIG – DÅ FÅR DU JOBB 51 KAFFE OCH CONTENT I KÖPENHAMN 52–54 STOCKHOLM: Mera känsla, tack. GÖTEBORG: Humanist, tack. UTBILDNINGAR SOM BLIR ALLT MER INTRESSANTA FÖR IT-FÖRETAGEN: Bibliotekarie, pedagog/humanist, informatör, copy-medarbetare, grafisk designer och illustratör. K Kä äl ll la a: : S Sa ac co o