Oktober 2000
Läsposition 82

Läs sidans text
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
Bandbredden finns så att säga på fel plats vid fel tidpunkt. En slutsats är att frånvaron av samordning och öppenhet mellan marknadens aktörer gör att mycket bandbredd förblir outnyttjad.
En annan viktig effekt vid etableringen av en bandbreddsbörs är att konkurrensen ökar avsevärt, vilket i sin tur bör leda till sänkta kostnader för företag och organisationer som behöver rejält med bandbredd. Idag är höghastighetsförbindelser ofta flera gånger dyrare i Sverige än motsvarande tjänster i till exempel Storbritannien. Sedan länge sker en informell handel där operatörerna efter behov köper kapacitet av varandra.
– En svensk bandbreddsbörs skulle innebära ett effektivt sätt att säkra konkurrensneutraliteten, säger Gustav Rosell, it-entreprenör och en av författarna till utredningen ”Förutsättningar för en bandbreddbörs i Sverige”.
Utredningen gjordes på beställning av regeringens it-kommission redan förra året. Sedan dess har det inte hänt så mycket.
– Nej, vi har inte gått vidare med detta, bekräftar Jan Berner, projektledare på regeringens IT-kommission med ansvar för infrastrukturella frågor.
På Näringsdepartementet anser man att det finns potential för idén med en svensk bandbreddsbörs, men att marknaden ännu inte är mogen.
– Runt 2004 bör den digitala infrastrukturen vara så utbyggd att det är meningsfullt att etablera en bandbreddsbörs i Sverige, säger Arne Granholm, ämnessakkunnig på Näringsdepartementet.
90 procent av tele- och datakommunikationsnätet ägs för tillfället av Telia, vilket gör själva mäklandet lite svårjobbat, menar man på Näringsdepartementet.
– Det är fel tänkt, tekniskt går det att genomföra redan nu, säger Gustav Rosell.
Patrik Fältström, area director för Applications Area på Internet Engineering Task Force (IETF), är kritisk till såväl förslaget om att införa en nationell bandbreddsbörs som Näringsdepartementets hållning. Han anser att diskussionerna om priset på bandbredd inte bör dröja till 2004.
– Det kanske är så att myndigheterna inte tycker att de ska tycka något i frågan innan 2004, men det stoppar inte privata diskussioner om priser, säger Patrik Fältström, som till vardags även arbetar åt hårdvarufabrikanten Cisco i USA.
Fältström tillägger att han ännu inte sett en teknisk lösning för en bandbreddbörs som han anser går att implementera.
En bandbreddsbörs är per definition virtuell – handeln sker via internet. En webbsajt fungerar som elektroniskt börsgolv och spotmarknad. Rent tekniskt går det till så att de företag som köper och säljer bandbredd är anslutna till höghastighetsväxlar, via vilka köpen kan avslutas och bandbredden utnyttjas. Det är denna aspekt av bandbreddsmäkleriet som gjort att kritiska röster höjts angående bandbreddsbörsarnas verksamhet. Man menar bland annat att bruket av centrala växlar innebär att systemet endast fungerar om det finns en aktör per marknad.
– Priserna som kunderna betalar bestäms av de som Band-X köper bandbredd av. Det är en annorlunda modell, men rent tekniskt är de en vanlig internetoperatör, säger Patrik Fältström.
Idén om en fungerande bandbreddsbörs är inte alls ny. Redan 1997 startades en bandbreddsbörs i London, Band-X, som fått stå modell för flera andra satsningar i till exempel USA.
Till en början handlades det mestadels med telefoniminuter, men idag är handeln omfattande vad gäller kapacitet för internettrafik. Band-X har i skrivande stund över 11 000 kunder och har även expanderat sin rörelse till Irland, Beneluxländerna, Asien och USA. Sverige, som brukar utmålas som ett land som ligger i främsta ledet när det gäller datakommunikation, är i detta avseende ordentligt på efterkälken.
– Det är tyvärr bara i Sverige som den bilden av föregångslandet är gångbar, konstaterar Gustav Rosell.
Om prisbilden för snabba internetförbindelser skall justeras nedåt inom fem år återstår att etablera en helt privatägd bandbreddsbörs. Detta kommer förmodligen att bli utomordentligt besvärligt, då varken operatörerna eller regeringen i nuläget verkar inse fördelarna med modellen.
– Visa mig en teknisk lösning som fungerar, då är operatörerna med på banan. Det kan jag lova dig, säger Patrik Fältström på IETF.
Den återstående effekten kan bli att svenska företag, och i förlängningen även konsumenterna, får fortsätta att betala mer för sämre prestanda än sina europeiska motsvarigheter.
– En nationell bandbreddsbörs bör absolut införas. Om fem år kan det vara för sent, säger Gustav Rosell.
Förhoppningsvis står och faller inte förändringen av den svenska prisbilden för bandbredd med etableringen av en bandbreddsbörs.
– Operatörerna är intresserade av alla möjligheter till att sälja och köpa bandbredd av varandra, säger Patrik Fältström. ■
”Visa mig en teknisk lösning som fungerar. Då är aktörerna med på banan”
PATRIK FÄLTSTRÖM, AREA DIRECTOR
| Namn | Adress |
|---|---|
| Band-X | www.band-x.com |
| Arbinet | www.arbinet.com |
| Interxion | www.interxion.com |
| Rate Exchange | www.ratexchange.com |
| Namn | Adress |
|---|---|
| It-kommissionen | www.itkommissionen.se |
| Näringsdepartementet | naring.regeringen.se |
AFTONBLADET BILD
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
82 GURu OKTOBER 2000 Bandbredden finns så att säga på fel plats vid fel tidpunkt. En slutsats är att frånvaron av samordning och öppenhet mellan marknadens aktörer gör att mycket bandbredd förblir out- nyttjad. En annan viktig effekt vid etableringen av en bandbreddsbörs är att konkurrensen ökar avse- värt, vilket i sin tur bör leda till sänkta kostna- der för företag och organisationer som behöver rejält med bandbredd. Idag är höghastighets- förbindelser ofta flera gånger dyrare i Sverige än motsvarande tjänster i till exempel Storbri- tannien. Sedan länge sker en informell handel där operatörerna efter behov köper kapacitet av varandra. – En svensk bandbreddsbörs skulle innebära ett effektivt sätt att säkra konkurrensneutralite- ten, säger Gustav Rosell, it-entreprenör och en av författarna till utredningen ”Förutsättningar för en bandbreddbörs i Sverige”. Utredningen gjordes på beställning av rege- ringens it-kommission redan förra året. Sedan dess har det inte hänt så mycket. –Nej, vi har inte gått vidare med detta, be- kräftar Jan Berner, projektledare på regering- ens it-kommission med ansvar för infrastruk- turella frågor. På Näringsdepartementet anser man att det finns potential för idén med en svensk band- breddsbörs, men att marknaden ännu inte är mogen. –Runt 2004 bör den digitala infrastrukturen vara så utbyggd att det är meningsfullt att etab- lera en bandbreddsbörs i Sverige, säger Arne Granholm, ämnessakkunnig på Näringsdepar- tementet. 90 procent av tele- och datakommunika- tionsnätet ägs för tillfället av Telia, vilket gör själva mäklandet lite svårjobbat, menar man på Näringsdepartementet. –Det är fel tänkt, tekniskt går det att genom- föra redan nu, säger Gustav Rosell. patrik fältström, area director för Appli- cations Area på Internet Engineering Task Force (ietf), är kritisk till såväl förslaget om att införa en nationell bandbreddsbörs som Näringsde- partementets hållning. Han anser att diskussio- nerna om priset på bandbredd inte bör dröja till 2004. –Det kanske är så att myndigheterna inte tycker att de ska tycka något i frågan innan 2004, men det stoppar inte privata diskussioner om priser, säger Patrik Fältström, som till var- dags även arbetar åt hårdvarufabrikanten Cisco i usa. Fältström tillägger att han ännu inte sett en teknisk lösning för en bandbreddbörs som han anser går att implementera. En bandbreddsbörs är per definition virtuell – handeln sker via internet. En webbsajt funge- rar som elektroniskt börsgolv och spotmark- nad. Rent tekniskt går det till så att de företag som köper och säljer bandbredd är anslutna till höghastighetsväxlar, via vilka köpen kan avslu- tas och bandbredden utnyttjas. Det är denna aspekt av bandbreddsmäkleriet som gjort att kritiska röster höjts angående bandbreddsbör- sarnas verksamhet. Man menar bland annat att bruket av centrala växlar innebär att systemet endast fungerar om det finns en aktör per marknad. –Priserna som kunderna betalar bestäms av de som Band-X köper bandbredd av. Det är en annorlunda modell, men rent tekniskt är de en vanlig internetoperatör, säger Patrik Fältström. Idén om en fungerande bandbreddsbörs är inte alls ny. Redan 1997 startades en band- breddsbörs i London, Band-X, som fått stå mo- dell för flera andra satsningar i till exempel usa. Till en början handlades det mestadels med telefoniminuter, men idag är handeln omfattan- de vad gäller kapacitet för internettrafik. Band- X har i skrivande stund över 11000 kunder och har även expanderat sin rörelse till Irland,Bene- luxländerna, Asien och usa. Sverige, som brukar utmålas som ett land som ligger i främsta ledet när det gäller datakommunikation, är i detta av- seende ordentligt på efterkälken. –Det är tyvärr bara i Sverige som den bilden av föregångslandet är gångbar, konstaterar Gustav Rosell. Om prisbilden för snabba internetförbin- delser skall justeras nedåt inom fem år återstår att etablera en helt privatägd bandbreddsbörs. Detta kommer förmodligen att bli utomor- dentligt besvärligt, då varken operatörerna el- ler regeringen i nuläget verkar inse fördelarna med modellen. – Visa mig en teknisk lösning som fungerar, då är operatörerna med på banan. Det kan jag lova dig, säger Patrik Fältström på ietf. den återstående effekten kan bli att svenska företag, och i förlängningen även kon- sumenterna, får fortsätta att betala mer för sämre prestanda än sina europeiska motsvarig- heter. – En nationell bandbreddsbörs bör absolut införas. Om fem år kan det vara för sent, säger Gustav Rosell. Förhoppningsvis står och faller inte föränd- ringen av den svenska prisbilden för band- bredd med etableringen av en bandbredds- börs. – Operatörerna är intresserade av alla möj- ligheter till att sälja och köpa bandbredd av varandra, säger Patrik Fältström. ■ Hasse Nilsson är konsult på Light Years Stock- holm och före detta chefredaktör på Internet- Guiden. MER OM BANDBREDDSBÖRSER: Band-X www.band-x.com Arbinet www.arbinet.com Interxion www.interxion.com Rate Exchange www.ratexchange.com ÖVRIGA LÄNKAR: It-kommissionen www.itkommissionen.se Näringsdepartementet naring.regeringen.se ’’Visa mig en teknisk lösning som fungerar. Då är aktörerna med på banan ’’ PATRIK FÄLTSTRÖM, AREA DIRECTOR AFTONBLADET BILD