guru.

Oktober 2000

Läsposition 46

Originalsida, Oktober 2000, läsposition 46
Originalbilden är referensen. Klicka för att förstora.

Läs sidans text

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

”VI RYSSAR ÄR BÄTTRE ÄN INDIERNA NÄR DET ÄR ONT OM TID OCH DET INTE FINNS EXAKTA SPECIFIKATIONER” ARSENIJ B. BEREZIN

– Vi var första svenska bolag i Tallinn, men nu håller Tele 2 och ytterligare ett svenskt bolag på att bygga upp verksamheten.

I arbetet med att hitta bra personal har han använt sig av den östeuropeiska rekryteringstjänsten cv-online och tidningsannonser. Sedan har seb:s dotterbank Eesti Ühisbanks personalavdelning hjälpt till att kolla de sökandes bakgrund och gjort en säkerhetskontroll.

– Vi har tryckt på att vi har svenskt management och den senaste hårdvaran. Dessutom erbjuder vi kontinuerlig utbildning. Det har lockat många yngre sökande.

En majoritet av de anställda är etniska ryssar som allmänt har det svårare att komma in på estniska företag. Motsättningarna spelar utländska företag i händerna, eftersom ryssarna ofta är de bästa programmerarna.

Björn Nordström har stött på många fördomar om Baltikum under arbetet, och han fick jobba en del med att övertyga den svenska ledningen.

– Jag blir sur på svenskarnas dåliga kunskaper. De tror att de blir rånade så fort de kommer hit. Men det är ju inte så konstigt när massor av fulla finnar och svenskar kommer hit och sprider sina pengar omkring sig. Klart att det skiner i ögonen på den del av folket som knappt har mat för dagen.

Trävillor i pittoreska trädgårdar, sedan – längre ut – de allestädes närvarande miljonprogramshusen. Tallinn Technical University ligger i stadens utkant. Där träffar vi professor Jaan Penjam på institute för cybernetik där man bland annat arbetar med artificiell intelligens. Han tror att Estlands snabba utveckling på it-området beror på landets traditioner inom matematik och naturvetenskap. Dessutom har regeringens program ”Det digitala språnget” inneburit att internet fått fäste bland ungdomarna.

Mer fart. Nyutvecklade kretskort från Lanit Tercom hundrafaldigar kapaciteten i gamla sovjetiska telefonväxlar.

– För fem år sedan ordnade staten datorer och internetuppkopplingar till skolor och bibliotek över hela landet. Vi har tolvåriga killar som gör egna hemsidor och många har utvecklats till duktiga hackers.

Estland är ett litet land med få invånare och därför lämpar sig landet bäst för mindre företag. Ibland blir Jaan Penjam kontaktad av amerikanska företag som vill ha 300 programmerare för en etablering, men de resurserna finns helt enkelt inte. It-personal kan snart bli en bristvara även här. För att utbilda fler inrättas nu en kortare utbildning, ett treårigt it-college, som ska utexaminera tvåhundra studenter per år.

På väg ut från Tallinn slänger vi i oss ett par hamburgare mellan barnfamiljerna på en drive-thru-McDonald’s i förorten. Det är 25 mil till Riga i Lettland och vägen är förmodligen dragen av någon sovjetisk militärstrateg med linjal. Raksträckorna genom blandskogen är många och långa. Landsbygden är förvånansvärt öde, men här och var sticker höghus i

”I Ryssland anses det märkligt att vara ogift vid 30”, säger Anna Ekman.

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

–Vi var första svenska bolag i Tallinn, men nu håller Tele 2
och ytterligare ett svenskt bolag på att bygga upp verksamhe-
ten.
I arbetet med att hitta bra personal har
han använt sig av den östeuropeiska rekry-
teringstjänsten cv-online och tidningsan-
nonser. Sedan har seb:s dotterbank Eesti
Ühisbanks personalavdelning hjälpt till att
kolla de sökandes bakgrund och gjort en sä-
kerhetskontroll.
– Vi har tryckt på att vi har svenskt mana-
gement och den senaste hårdvaran. Dessut-
om erbjuder vi kontinuerlig utbildning. Det
har lockat många yngre sökande.
En majoritet av de anställda är etniska
ryssar som allmänt har det svårare att kom-
ma in på estniska företag. Motsättningarna
spelar utländska företag i händerna, efter-
som ryssarna ofta är de bästa programme-
rarna.
björn nordström har stött på
många fördomar om Baltikum under arbe-
tet, och han fick jobba en del med att över-
tyga den svenska ledningen.
– Jag blir sur på svenskarnas dåliga kun-
skaper. De tror att de blir rånade så fort de
kommer hit. Men det är ju inte så konstigt när massor av fulla
finnar och svenskar kommer hit och sprider sina pengar om-
kring sig. Klart att det skiner i ögonen på den del av folket som
knappt har mat för dagen.
Trävillor i pittoreska trädgårdar, sedan – längre ut – de alle-
städes närvarande miljonprogramshusen. Tallinn Technical
University ligger i stadens utkant. Där träffar vi professor Jaan
Penjam på institute för cybernetik där man bland annat arbe-
tar med artificiell intelligens. Han tror
att Estlands snabba utveckling på it-
området beror på landets traditioner
inom matematik och naturvetenskap.
Dessutom har regeringens program
”Det digitala språnget” inneburit att in-
ternet fått fäste bland ungdomarna.
– För fem år sedan ordnade staten
datorer och internetuppkopplingar till
skolor och bibliotek över hela landet. Vi
har tolvåriga killar som gör egna hemsi-
dor och många har utvecklats till dukti-
ga hackers.
Estland är ett litet land med få invå-
nare och därför lämpar sig landet bäst
för mindre företag. Ibland blir Jaan Pen-
jam kontaktad av amerikanska företag
som vill ha 300 programmerare för en
etablering, men de resurserna finns helt
enkelt inte. It-personal kan snart bli en
bristvara även här. För att utbilda fler
inrättas nu en kortare utbildning, ett
treårigt it-college, som ska utexaminera
tvåhundra studenter per år.
på väg ut från tallinn slänger vi i oss ett par ham-
burgare mellan barnfamiljerna på en drive-thru-McDonald’s i
förorten. Det är 25 mil till Riga i Lettland och vägen är förmodli-
gen dragen av någon sovjetisk militärstrateg med linjal. Rak-
sträckorna genom blandskogen är många och långa. Landsbyg-
den är förvånansvärt öde, men här och var sticker höghus i
46 GURu OKTOBER 2000
ANNA EKMAN VET HUR MAN TACKLAR EN RYSS
◗ Anna Ekman har studerat och
arbetat två år i Moskva. Sedan
ett par månader tillbaka arbetar
hon på Exportrådet i Riga, Lett-
land. Hon har också skrivit en c-
uppsats i sociologi om unga
kvinnors syn på jämställdhet i
Sverige respektive Ryssland.
– Ryska män är väldigt ma-
cho, vilket ofta tar sig sexistiska
uttryck. När jag arbetade på
svenska ambassaden kunde de
lämna in en visumansökan och
i nästa andetag fråga om vi inte
kunde gå ut och äta middag.
Får de ryska männen be-
stämma ska kvinnorna stå i
kort-kort vid spisen, vara söta
och laga mat. Även om alla ar-
beten från ingenjörer till mu-
rare och sopåkare länge varit
öppna för kvinnor har dessa
aldrig fått någon hjälp hem-
ma. Dubbelarbetet gör att
många i dag vill hitta en rik
man och stanna hemma för
att lätta bördan.
I diskussioner är det vanligt
att männen helt enkelt pratar
över huvudet på kvinnorna.
Men även kvinnorna vill ha
manliga chefer.
– Vi intervjuade hundra
kvinnor och en mycket stor
majoritet föredrog män på hö-
ga positioner i företag och
samhället i övrigt.
Hur tacklade du problemet?
– Det gäller att ha mycket
skinn på näsan, vara framåt
och hela tiden visa att man kan
sitt jobb. Det är en balansgång.
Men utvecklingen går
framåt och jämställdhet är
mycket en generationsfråga. I
Baltikum är situationen gene-
rellt något bättre än i Ryss-
land, enligt Anna Ekman.
Mer fart. Nyutvecklade kretskort från
Lanit Tercom hundrafaldigar kapacite-
ten i gamla sovjetiska telefonväxlar.
”I Ryssland anses det märkligt
att vara ogift vid 30”, säger
Anna Ekman.
’’VI RYSSAR ÄR BÄTTRE ÄN INDIERNA
NÄR DET ÄR ONT OM TID OCH DET INTE
FINNS EXAKTA SPECIFIKATIONER
’’
ARSENIJ B. BEREZIN

Texter på sidan

Samma position i PDF →