Oktober 2000 · reportage med infografik
Hjärnjakt i öst: Ryssland, Estland och Lettland
Resereportage om it-kompetens i S:t Petersburg, Estland och Lettland med kartor och kostnadsjämförelser. Svenska företag beskrivs som sena, medan amerikaner rekryterar; SEB etablerar sig i Tallinn och Software House arbetar för IBM. Sidor och kartdata är splittrade och slots 38–43, 47–48 och 50 saknas.
Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.
Hör ihop med: Krogguide S:t Petersburg
Oktober 2000 · läsposition 36
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
Hjärnbrist?
◗ Fyrtio mil från Stockholm finns den. Kompetensen som den svenska it-branschen skriker efter. ◗ Guru reste till Ryssland och Baltikum. Och upptäckte en glödhet region.
Kartgrafik: Oslo, SVERIGE, Uppsala, Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Gdansk, POLEN, Warszawa. Skala 0–200 km.
| Mått | Värde |
|---|---|
| Mobilutbredning | 55,2 % |
| Datorutbredning | 45 % |
| Internetutbredning | 59 % |
| Tillväxt i branschen* | 14,1 % |
| Kunskapskluster | Kista mfl |
| Årskostnad programmerare | 575 Tkr |
| Mått | Värde |
|---|---|
| Mobilutbredning | 10,0 % |
| Datorutbredning | 13,7 % |
| Internetutbredning | 4,7 % |
| Tillväxt i branschen1 | 24,3 % |
| Kunskapskluster | Warszawa, Krakow |
| Årskostnad programmerare2 | 240–290 Tkr |
Källor: Exportrådet, Eito, Civilingenjörsförbundet, Invest in Sweden agency, Hallway International, Fort Ross, Kordab, SEB it-partner. 1. Tillväxt marknadsvärde för mjukvara och tjänster i procent. 2. Total kostnad inklusive sociala avgifter och skatter.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
Stock- holm Warszawa SVERIGE POLEN Uppsala Göteborg Oslo Köpenhamn Gdansk Polen (hela landet) Mobilutbredning Datorutbredning Internetutbredning Tillväxt i branschen1 Kunskapskluster Årskostnad programmerare2 10,0 % 13,7 % 4,7 % 24,3 % Warszawa, Krakow 240–290 Tkr Sverige (hela landet) Mobilutbredning Datorutbredning Internetutbredning Tillväxt i branschen* Kunskapskluster Årskostnad programmerare 55,2 % 45 % 59 % 14,1 % Kista mfl 575 Tkr 36 GURu OKTOBER 2000 TEXT JAN ISAKSON FOTO FREDRIK HJERLING GRAFIK MARTIN EK Hjärnbrist? ◗ Fyrtio mil från Stockholm finns den. Kompetensen som den svenska it-branschen skriker efter. ◗ Guru reste till Ryssland och Baltikum. Och upptäckte en glödhet region. Källor: Exportrådet, Eito, Civilingenjörsför- bundet, Invest in Sweden agency, Hallway In- ternational, Fort Ross, Kordab, SEB it-partner. 1. Tillväxt marknadsvärde för mjukvara och tjänster i procent. 2. Total kostnad inklusive sociala avgifter och skatter.
Oktober 2000 · läsposition 37
Inte här.
Kartetiketter: FINLAND, ESTLAND, LETTLAND, LITAUEN, Helsingfors, Tallinn, Tartu, S:t Petersburg, Riga, Vilnius
| Indikator | Värde |
|---|---|
| Mobilutbredning | 0,9 % |
| Datorutbredning | mer än 4,3 % |
| Internetutbredning | 3,2 % |
| Tillväxt i branschen¹ | 5,6 % |
| Kunskapskluster | S:t Petersburg |
| Årskostnad programmerare² | 100 Tkr |
| Indikator | Värde |
|---|---|
| Mobilutbredning | 24,9 % |
| Datorutbredning | 6,9 % |
| Internetutbredning | 21,4 % |
| Tillväxt i branschen¹ | 38,2 % |
| Kunskapskluster | Tallinn, Tartu |
| Årskostnad programmerare² | 110–220 Tkr |
| Indikator | Värde |
|---|---|
| Mobilutbredning | 10,6 % |
| Datorutbredning | 9,1 % |
| Internetutbredning | 7,7 % |
| Tillväxt i branschen¹ | ca 40 % |
| Kunskapskluster | Riga |
| Årskostnad programmerare² | ca 220 Tkr |
| Indikator | Värde |
|---|---|
| Mobilutbredning | 8,4 % |
| Datorutbredning | 5,9 % |
| Internetutbredning | 3,9 % |
| Tillväxt i branschen¹ | i.u. % |
| Kunskapskluster | Vilnius, Kaunas |
| Årskostnad programmerare² | 240–290 Tkr |
Sprängattentat, bränder, maffiamord, kärnkraftsolyckor och förlista ubåtar. Den bild medierna förmedlar av grannarna i öst – Ryssland och Baltikum – kan skrämma vem som helst.
Men bakom rubrikerna gömmer sig en parallell verklighet. Under Sovjettiden var Östersjöregionen imperiets centrum för telekom- och programutveckling. I dag bygger tusentals högt kvalificerade forskare, ingenjörer, analytiker och programmerare en ny framtid efter Sovjetunionens kollaps. Bara 40 mil från Stockholm växer nya privata företag upp som svampar ur jorden.
Jakten på Österns intellektuella kapital är i full gång. Medan svenska it-företag yrvaket skakar av sig nedärvd rysskräck och fördomar är amerikaner, tyskar och finnar på plats sedan länge. Svenska storföretag har en stark och lång tradition av investeringar i Ryssland och främst S:t Petersburg. Men de svenska snabbväxarna i it-branschen är dåliga på att ta till vara den kompetens som finns på andra sidan Östersjön. Svenska företag riskerar att förlora kampen om kompetensen på sin egen bakgård.
– Amerikaner och finnar har redan ett försprång. Jänkarna går in stort, snabbt och tidigt. Deras inställning är att de måste göra sig av med bilden av Ryssland som det stora onda och se möjligheterna i stället, säger Mats Friberg, som vi träffar på hans kontor i jgb Business Center, en nyrenoverad fastighet i centrala S:t Petersburg.
I fem år har han som vd för konsultföretaget Hallway International arbetat med att hjälpa svenska företag in på den ryska marknaden. Många svenskar vill till S:t Petersburg för att sälja på den stora ryska marknaden, men de glömmer bort potentialen i det ryska humankapitalet.
– Titta här, fortsätter Mats Friberg och vecklar upp platsannonserna i S:t Petersburg Times:
– Varje dag finns här amerikanska företag som söker programmerare och webbadministratörer till tjänster både här och i usa. Men jag har aldrig sett ett svenskt företag annonsera.
Amerikanerna erbjuder hjälp att ordna arbetsvisum och en lön på 450 000 kronor per år. Ryssarna får ta med sin familj och arbeta upp till tre år i usa – självklart lockas många att ge sig av. Svenska myndigheter är betydligt restriktivare. Om ett svenskt företag vill ta över en rysk konsult i tio dagar kan det ta flera veckor att få papperen i ordning.
Hallway drivs av tre svenskar och tre ryssar. Affärsidén är helt enkelt att hjälpa främst svenska företag med allt från byråkrati och administration till lokaler.
– Vi ska vara garanten för att man slipper problem, säger
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
S FINLAND ESTLAND LETTLAND LITAUEN Helsingfors Tallinn Tartu S:t Petersburg Riga Vilnius S:t Petersburgregionen Mobilutbredning Datorutbredning Internetutbredning Tillväxt i branschen1 Kunskapskluster Årskostnad programmerare2 0,9 % mer än 4,3 % 3,2 % 5,6 % S:t Petersburg 100 Tkr Estland (hela landet) Mobilutbredning Datorutbredning Internetutbredning Tillväxt i branschen1 Kunskapskluster Årskostnad programmerare2 24,9 % 6,9 % 21,4 % 38,2 % Tallinn, Tartu 110–220 Tkr Lettland (hela landet) Mobilutbredning Datorutbredning Internetutbredning Tillväxt i branschen1 Kunskapskluster Årskostnad programmerare2 10,6 % 9,1 % 7,7 % ca 40 % Riga ca 220 Tkr Litauen (hela landet) Mobilutbredning Datorutbredning Internetutbredning Tillväxt i branschen1 Kunskapskluster Årskostnad programmerare2 8,4 % 5,9 % 3,9 % i.u. % Vilnius, Kaunas 240–290 Tkr OKTOBER 2000 GURu 37 ? Inte här. prängattentat, bränder, maffiamord, kärnkraftsolyckor och förlista ubåtar. Den bild medierna förmedlar av grannarna i öst – Ryssland och Baltikum – kan skrämma vem som helst. Men bakom rubrikerna gömmer sig en parallell verklighet. Under Sovjettiden var Östersjöregionen imperiets centrum för telekom- och programutveckling. I dag bygger tusentals högt kvalificerade forskare, ingenjörer, analytiker och pro- grammerare en ny framtid efter Sovjetunionens kollaps. Bara 40 mil från Stockholm växer nya privata företag upp som svampar ur jorden. Jakten på Österns intellektuella kapital är i full gång. Med- an svenska it-företag yrvaket skakar av sig nedärvd rysskräck och fördomar är amerikaner, tyskar och finnar på plats sedan länge. Svenska storföretag har en stark och lång tradition av investeringar i Ryssland och främst S:t Petersburg. Men de svenska snabbväxarna i it-branschen är dåliga på att ta till va- ra den kompetens som finns på andra sidan Östersjön. Sven- ska företag riskerar att förlora kampen om kompetensen på sin egen bakgård. –Amerikaner och finnar har redan ett försprång. Jänkarna går in stort, snabbt och tidigt. Deras inställning är att de måste göra sig av med bilden av Ryssland som det stora onda och se möjligheterna i stället, säger Mats Friberg, som vi träffar på hans kontor i jgb Business Center, en nyrenoverad fastighet i centrala S:t Petersburg. I fem år har han som vd för konsultföretaget Hallway Inter- national arbetat med att hjälpa svenska företag in på den rys- ka marknaden. Många svenskar vill till S:t Petersburg för att sälja på den stora ryska marknaden, men de glömmer bort po- tentialen i det ryska humankapitalet. –Titta här, fortsätter Mats Friberg och vecklar upp platsan- nonserna i S:t Petersburg Times: –Varje dag finns här amerikanska företag som söker pro- grammerare och webbadministratörer till tjänster både här och i usa. Men jag har aldrig sett ett svenskt företag annonse- ra. amerikanerna erbjuder hjälp att ordna arbetsvisum och en lön på 450000 kronor per år. Ryssarna får ta med sin familj och arbeta upp till tre år i usa – självklart lockas många att ge sig av. Svenska myndigheter är betydligt restriktivare. Om ett svenskt företag vill ta över en rysk konsult i tio dagar kan det ta flera veckor att få papperen i ordning. Hallway drivs av tre svenskar och tre ryssar. Affärsidén är helt enkelt att hjälpa främst svenska företag med allt från by- råkrati och administration till lokaler. –Vi ska vara garanten för att man slipper problem, säger
Oktober 2000 · läsposition 44
Flaggar för USA. Hos Contex/Santa Barbara hänger bara ryska, amerikanska och finska flaggor. Det är sämre med svenska.
Digital plogbillsrörelse. Contex största kund är amerikanska Harris Electronics. Ryssarna hjälper dem att ställa om från militär till civil produktion inom digital telefoni.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
44 GURu OKTOBER 2000 KAVIAR? JA, MAN MÅSTE JU ÄTA OCKSÅ. Det uppkopplade folket publice- rar sina egna recensioner på www. krogskinevski.ru. Den är på ryska och även om du klarar språket gör kanske inte din webbläsare det. Så Andreij R.Terechov på Lanit-Tercom tipsar om it-folkets favoritkro- gar. NOBLE NEST www.labirint.ru/restoran/ dv.gnesdo Dekabristovgatan 21 tel: 312-3205 ◗Nobla nästet gör skäl för nam- net på flera sätt. Dels ligger res- taurangen i Jusupov palatset, dels finns det inget tak för pri- serna (räkna med uppemot 2000 kronor per kuvert). Den som vill vältra sig i rysk lyx ska prova den här restaurangen. EUROPE Gorohovajagatan 27-26 tel: 314-0718 ◗Dyr och bra restaurang med europeiskt kök. Restaurangen har ett bra läge nära Nevskij Prospekt i centrum. Portioner- na är väl tilltagna och servicen okej. TANDOORI Voznesenskijavenyn 2 tel: 312-3886 ◗Stans bästa indiska restau- rang (åtminstone är det vår fa- vorit) ligger vid floden Neva nä- ra S:t Isakkatedralen, Vinter- palatset och hotell Astoria. Kos- tar runt 500 kronor per person, inklusive vin, vilket är ganska mycket för ryska förhållanden. Men maten är stark, god och nyttig. VALHALL Nevskij, 22/24 tel: 311-0024 ◗En mysig restaurang i hjärtat av staden, inspirerad av den fornnordiska mytologin och vi- kingatiden. Till och med servi- triserna är klädda som valky- rior. Lägre priser, men maten är helt okej. Sent på kvällen arran- geras en erotisk show. MONTREAL CANADIENS http://www.canadiens.spb.ru Apraksingatan 22 tel: 310-9256 ◗En av S:t Petersburgs få sportbarer. Den invigdes i vin- tras och med flera nhl-stjär- nor på plats. Tv-skärmar visar hela tiden sporthändelser. Köket är enkelt och ameri- kanskt. MOLLIES http://mollies.virtualave.net/ Rubinsjteinagatan 38 tel: 319-9768 ◗Internationell. Om du gillar ir- ländska pubar (med cigarett- rök, högljudda samtal och hög musik – mest u2) är det här ditt ställe. Dyrt dock. Flaggar för USA. Hos Contex/Santa Barbara hänger bara ryska, amerikanska och finska flaggor. Det är sämre med svenska. Digital plogbillsrörelse. Contex största kund är amerikanska Harris Electronics. Ryssarna hjälper dem att ställa om från militär till civil produktion inom digital telefoni.
Oktober 2000 · läsposition 45
S:t Petersburg ligger vid floden Nevas mynning i Östersjön. Från september 1941 till januari 1944 belägrades staden av tyskarna. Hitler var fast besluten att krossa bolsjevismens vagga. 500 000 människor dog av granater, svält och sjukdomar.
”DET RÄCKER MED ETT TELEFONSAMTAL SÅ KOMMER DET FOLK OCH RENSAR UPP MED KALASJNIKOVS” ARKADIJ CHOTIN
Vi fyller i den, men gör det fel. Har glömt att ange hur mycket pengar vi har med oss. Ett brott mot paragraf 279:2 i tullstadgan. Det är allvarligt, anser tjänstemannen. Men eftersom han tycker vi verkar ärliga går det bra med en liten privat penningbot.
Det börjar likna fars. För tydligen är det en näst intill övermäktig uppgift för tulltjänstemannen att bestämma vad vi bör betala, omräkningen till dollar tar all hans koncentration. Jag undviker att titta fotograf Fredrik Hjerling i ögonen, risken för en ohämmad skrattattack är för stor. Till slut blir det 20 dollar var.
Det är lätt att förstå varför Estland utgör ett attraktivare alternativ för svenska it-företag än Ryssland. Det är som att komma hem. Tullarna är effektiva och artiga, vägarna har likadana vita linjer som i Sverige, många byggnader är från tiden då Sverige var stormakt. Något mer konkret är svårt att peka på, känslan är intuitiv. Vår egen rysskräck som spökar?
Björn Nordström är en sprallig och sprudlande person, dessutom vd för seb it-partner i Estland. De baltiska tigrarna är åter på språng och utanför företagets mörka glasfasader tävlar byggherrarna om titeln Estlands högsta byggnad. Lokalerna kunde legat i Kista.
Möbler och datorer flyttades in bara någon dag före vårt besök, de står prydligt monterade och klara. Personal är anställd, men har inte hunnit flytta in. Bolaget bildades i juli i år.
seb vill bli en ledande internetbank, under år 2004 ska de ha fem miljoner internetkunder, men då krävs många duktiga utvecklare.
– Den 1 september är vi femton personer här och till nyår ska vi vara 25. Främsta anledningen till att vi är här är att det finns bra tillgång på mycket kompetent personal.
Tre programmerare i 20-årsåldern sitter redan i ett hörn och bygger företagets system för tiddebitering.
Innan seb bestämde sig för Estland undersökte Björn Nordström tillgången på it-kompetens i de baltiska staterna med hjälp av seb:s baltiska systerbanker. Enligt honom har svenskarna nu börjat inse vilken potential som finns i Estland.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
OKTOBER 2000 GURu 45 S:t Petersburg ligger vid floden Nevas mynning i Östersjön. Från september 1941 till januari 1944 belägrades staden av tyskarna. Hitler var fast beslu- ten att krossa bolsjevismens vagga. 500000 människor dog av granater, svält och sjukdomar. Vi fyller i den, men gör det fel. Har glömt att ange hur myck- et pengar vi har med oss. Ett brott mot paragraf 279:2 i tullstad- gan. Det är allvarligt, anser tjänstemannen. Men eftersom han tycker vi verkar ärliga går det bra med en liten privat penning- bot. Detbörjarliknafars.Förtydligenärdetennästintillövermäk- tiguppgiftförtulltjänstemannenattbestämmavadvibörbetala, omräkningen till dollar tar all hans koncentration. Jag undviker att titta fotograf Fredrik Hjerling i ögonen, risken för en ohäm- mad skrattattack är för stor. Till slut blir det 20 dollar var. Det är lätt att förstå varför Estland utgör ett attraktivare al- ternativ för svenska it-företag än Ryssland. Det är som att kom- ma hem. Tullarna är effektiva och artiga, vägarna har likadana vita linjer som i Sverige, många byggnader är från tiden då Sve- rige var stormakt. Något mer konkret är svårt att peka på, käns- lan är intuitiv. Vår egen rysskräck som spökar? Björn Nordström är en sprallig och sprudlande person, dess- utom vd för seb it-partner i Estland. De baltiska tigrarna är åter på språng och utanför företagets mörka glasfasader tävlar byggherrarna om titeln Estlands högsta byggnad. Lokalerna kunde legat i Kista. Möbler och datorer flyttades in bara någon dag före vårt be- sök, de står prydligt monterade och klara. Personal är anställd, men har inte hunnit flytta in. Bolaget bildades i juli i år. seb vill bli en ledande internetbank, under år 2004 ska de ha fem miljoner internetkunder, men då krävs många duktiga ut- vecklare. – Den 1 september är vi femton personer här och till nyår ska vi vara 25. Främsta anledningen till att vi är här är att det finns bra tillgång på mycket kompetent personal. Tre programmerare i 20-årsåldern sitter redan i ett hörn och bygger företagets system för tiddebitering. Innan seb bestämde sig för Estland undersökte Björn Nord- ström tillgången på it-kompetens i de baltiska staterna med hjälp av seb:s baltiska systerbanker. Enligt honom har svenskar- na nu börjat inse vilken potential som finns i Estland. ’’DET RÄCKER MED ETT TELEFON- SAMTAL SÅ KOMMER DET FOLK OCH RENSAR UPP MED KALASJNIKOVS ’’ ARKADIJ CHOTIN
Oktober 2000 · läsposition 46
”VI RYSSAR ÄR BÄTTRE ÄN INDIERNA NÄR DET ÄR ONT OM TID OCH DET INTE FINNS EXAKTA SPECIFIKATIONER” ARSENIJ B. BEREZIN
– Vi var första svenska bolag i Tallinn, men nu håller Tele 2 och ytterligare ett svenskt bolag på att bygga upp verksamheten.
I arbetet med att hitta bra personal har han använt sig av den östeuropeiska rekryteringstjänsten cv-online och tidningsannonser. Sedan har seb:s dotterbank Eesti Ühisbanks personalavdelning hjälpt till att kolla de sökandes bakgrund och gjort en säkerhetskontroll.
– Vi har tryckt på att vi har svenskt management och den senaste hårdvaran. Dessutom erbjuder vi kontinuerlig utbildning. Det har lockat många yngre sökande.
En majoritet av de anställda är etniska ryssar som allmänt har det svårare att komma in på estniska företag. Motsättningarna spelar utländska företag i händerna, eftersom ryssarna ofta är de bästa programmerarna.
Björn Nordström har stött på många fördomar om Baltikum under arbetet, och han fick jobba en del med att övertyga den svenska ledningen.
– Jag blir sur på svenskarnas dåliga kunskaper. De tror att de blir rånade så fort de kommer hit. Men det är ju inte så konstigt när massor av fulla finnar och svenskar kommer hit och sprider sina pengar omkring sig. Klart att det skiner i ögonen på den del av folket som knappt har mat för dagen.
Trävillor i pittoreska trädgårdar, sedan – längre ut – de allestädes närvarande miljonprogramshusen. Tallinn Technical University ligger i stadens utkant. Där träffar vi professor Jaan Penjam på institute för cybernetik där man bland annat arbetar med artificiell intelligens. Han tror att Estlands snabba utveckling på it-området beror på landets traditioner inom matematik och naturvetenskap. Dessutom har regeringens program ”Det digitala språnget” inneburit att internet fått fäste bland ungdomarna.
Mer fart. Nyutvecklade kretskort från Lanit Tercom hundrafaldigar kapaciteten i gamla sovjetiska telefonväxlar.
– För fem år sedan ordnade staten datorer och internetuppkopplingar till skolor och bibliotek över hela landet. Vi har tolvåriga killar som gör egna hemsidor och många har utvecklats till duktiga hackers.
Estland är ett litet land med få invånare och därför lämpar sig landet bäst för mindre företag. Ibland blir Jaan Penjam kontaktad av amerikanska företag som vill ha 300 programmerare för en etablering, men de resurserna finns helt enkelt inte. It-personal kan snart bli en bristvara även här. För att utbilda fler inrättas nu en kortare utbildning, ett treårigt it-college, som ska utexaminera tvåhundra studenter per år.
På väg ut från Tallinn slänger vi i oss ett par hamburgare mellan barnfamiljerna på en drive-thru-McDonald’s i förorten. Det är 25 mil till Riga i Lettland och vägen är förmodligen dragen av någon sovjetisk militärstrateg med linjal. Raksträckorna genom blandskogen är många och långa. Landsbygden är förvånansvärt öde, men här och var sticker höghus i
”I Ryssland anses det märkligt att vara ogift vid 30”, säger Anna Ekman.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
–Vi var första svenska bolag i Tallinn, men nu håller Tele 2 och ytterligare ett svenskt bolag på att bygga upp verksamhe- ten. I arbetet med att hitta bra personal har han använt sig av den östeuropeiska rekry- teringstjänsten cv-online och tidningsan- nonser. Sedan har seb:s dotterbank Eesti Ühisbanks personalavdelning hjälpt till att kolla de sökandes bakgrund och gjort en sä- kerhetskontroll. – Vi har tryckt på att vi har svenskt mana- gement och den senaste hårdvaran. Dessut- om erbjuder vi kontinuerlig utbildning. Det har lockat många yngre sökande. En majoritet av de anställda är etniska ryssar som allmänt har det svårare att kom- ma in på estniska företag. Motsättningarna spelar utländska företag i händerna, efter- som ryssarna ofta är de bästa programme- rarna. björn nordström har stött på många fördomar om Baltikum under arbe- tet, och han fick jobba en del med att över- tyga den svenska ledningen. – Jag blir sur på svenskarnas dåliga kun- skaper. De tror att de blir rånade så fort de kommer hit. Men det är ju inte så konstigt när massor av fulla finnar och svenskar kommer hit och sprider sina pengar om- kring sig. Klart att det skiner i ögonen på den del av folket som knappt har mat för dagen. Trävillor i pittoreska trädgårdar, sedan – längre ut – de alle- städes närvarande miljonprogramshusen. Tallinn Technical University ligger i stadens utkant. Där träffar vi professor Jaan Penjam på institute för cybernetik där man bland annat arbe- tar med artificiell intelligens. Han tror att Estlands snabba utveckling på it- området beror på landets traditioner inom matematik och naturvetenskap. Dessutom har regeringens program ”Det digitala språnget” inneburit att in- ternet fått fäste bland ungdomarna. – För fem år sedan ordnade staten datorer och internetuppkopplingar till skolor och bibliotek över hela landet. Vi har tolvåriga killar som gör egna hemsi- dor och många har utvecklats till dukti- ga hackers. Estland är ett litet land med få invå- nare och därför lämpar sig landet bäst för mindre företag. Ibland blir Jaan Pen- jam kontaktad av amerikanska företag som vill ha 300 programmerare för en etablering, men de resurserna finns helt enkelt inte. It-personal kan snart bli en bristvara även här. För att utbilda fler inrättas nu en kortare utbildning, ett treårigt it-college, som ska utexaminera tvåhundra studenter per år. på väg ut från tallinn slänger vi i oss ett par ham- burgare mellan barnfamiljerna på en drive-thru-McDonald’s i förorten. Det är 25 mil till Riga i Lettland och vägen är förmodli- gen dragen av någon sovjetisk militärstrateg med linjal. Rak- sträckorna genom blandskogen är många och långa. Landsbyg- den är förvånansvärt öde, men här och var sticker höghus i 46 GURu OKTOBER 2000 ANNA EKMAN VET HUR MAN TACKLAR EN RYSS ◗ Anna Ekman har studerat och arbetat två år i Moskva. Sedan ett par månader tillbaka arbetar hon på Exportrådet i Riga, Lett- land. Hon har också skrivit en c- uppsats i sociologi om unga kvinnors syn på jämställdhet i Sverige respektive Ryssland. – Ryska män är väldigt ma- cho, vilket ofta tar sig sexistiska uttryck. När jag arbetade på svenska ambassaden kunde de lämna in en visumansökan och i nästa andetag fråga om vi inte kunde gå ut och äta middag. Får de ryska männen be- stämma ska kvinnorna stå i kort-kort vid spisen, vara söta och laga mat. Även om alla ar- beten från ingenjörer till mu- rare och sopåkare länge varit öppna för kvinnor har dessa aldrig fått någon hjälp hem- ma. Dubbelarbetet gör att många i dag vill hitta en rik man och stanna hemma för att lätta bördan. I diskussioner är det vanligt att männen helt enkelt pratar över huvudet på kvinnorna. Men även kvinnorna vill ha manliga chefer. – Vi intervjuade hundra kvinnor och en mycket stor majoritet föredrog män på hö- ga positioner i företag och samhället i övrigt. Hur tacklade du problemet? – Det gäller att ha mycket skinn på näsan, vara framåt och hela tiden visa att man kan sitt jobb. Det är en balansgång. Men utvecklingen går framåt och jämställdhet är mycket en generationsfråga. I Baltikum är situationen gene- rellt något bättre än i Ryss- land, enligt Anna Ekman. Mer fart. Nyutvecklade kretskort från Lanit Tercom hundrafaldigar kapacite- ten i gamla sovjetiska telefonväxlar. ”I Ryssland anses det märkligt att vara ogift vid 30”, säger Anna Ekman. ’’VI RYSSAR ÄR BÄTTRE ÄN INDIERNA NÄR DET ÄR ONT OM TID OCH DET INTE FINNS EXAKTA SPECIFIKATIONER ’’ ARSENIJ B. BEREZIN
Oktober 2000 · läsposition 49
Först på banan. SEB IT-partner var första helsvenska it-företag på plats i Tallinn i Estland. ”Nästa steg blir etablering i Tartu, där är kostnaderna lägre”, säger Björn Nordström, vd.
”JAG BLIR SUR PÅ SVENSKARNAS DÅLIGA KUNSKAPER. DE TROR ATT DE BLIR RÅNADE SÅ FORT DE KOMMER HIT” BJÖRN NORDSTRÖM
miljonprogramstil upp mitt i skogen. I solnedgången kommer vi till badorten Pärnu, som för tankarna till skånska Skanör/Falsterbo. Här växer Estlands verkliga gräddhylla fram.
Gränsen mot Lettland dyker upp som ett lysande rymdskepp i den kompakta baltiska natten. Gränspassagen går smidigt.
Första intrycken av Lettland blir vaga i mörkret, men vägen håller lika god standard som på estniska sidan eller bättre.
Det första som möter oss i Riga är avspärrningar, brandmän och poliser. Jaha, det brinner någonstans, tänker vi. Dagen efter, på Svenska Exportrådet, klarnar bilden. Norska matkedjan
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
OKTOBER 2000 GURu 49 Först på banan. SEB IT- partner var första hel- svenska it-företag på plats i Tallinn i Estland. ”Nästa steg blir etablering i Tartu, där är kostnaderna lägre”, säger Björn Nordström, vd. miljonprogramstil upp mitt i skogen. I solnedgången kommer vi till badorten Pärnu, som för tankarna till skånska Skanör/Fal- sterbo. Här växer Estlands verkliga gräddhylla fram. Gränsen mot Lettland dyker upp som ett lysande rymdskepp i den kompakta baltiska natten. Gränspassagen går smidigt. Första intrycken av Lettland blir vaga i mörkret, men vägen hål- ler lika god standard som på estniska sidan eller bättre. Det första som möter oss i Riga är avspärrningar, brandmän och poliser. Jaha, det brinner någonstans, tänker vi. Dagen ef- ter, på Svenska Exportrådet, klarnar bilden. Norska matkedjan ’’JAG BLIR SUR PÅ SVENSKARNAS DÅLIGA KUNSKAPER. DE TROR ATT DE BLIR RÅNADE SÅ FORT DE KOMMER HIT ’’ BJÖRN NORDSTRÖM
Oktober 2000 · läsposition 51
Brist på projektledare. Enligt professor Jaan Penjam på Tallinn Technical University har Estland idag många unga begåvade ”hackers”.
Mycket skrapa blir det. I centrala Tallinn syns inte mycket av vanskötseln under Sovjetåren. Men än återstår en del.
Ingen brain-drain. ”Letterna är hemkära. De har svårt att ta tillfälliga utlandsjobb”, säger Peteris Krastins, vice vd på SWH Technologies.
”VI HAR TOLVÅRIGA KILLAR SOM GÖR EGNA HEMSIDOR OCH MÅNGA HAR UTVECKLATS TILL DUKTIGA HACKERS” JAAN PENJAM
Rimis Lettlandchef och hans sekreterare har utsatts för ett sprängattentat.
– Det är bara detaljhandeln som har problem med maffian. Den kontrollerar matmarknaden här i Riga och den gillar inte när den får konkurrens, berättar Jens Bruno, Exportrådet.
Han tycker att svenskarna kunde vara mer offensiva med att ta till vara kompetensen i Lettland. Han har svårt att förstå varför många väljer att vända sig till Indien i stället, trots att Baltikum bara ligger en timme bort.
– Lettland har alltid varit ett land av ingenjörer och Riga University of technologies har ett mycket bra rykte. Danskarna samlade nyligen ett antal lettiska it-företag och flög över dem till ett seminarium i Köpenhamn. Syftet var att berätta vad de behöver och ge ett tillfälle att tala om vad de kan erbjuda. Kanske måste vi göra något liknande, funderar Jens Bruno.
AMERIKANERNA ÄR SOM VANLIGT på hugget. På Sovjettiden fanns ett stort företag i Riga som sysslade med att tyda och bearbeta stulen programvara från väst. Programmen anpassades sedan till Sovjets egen hårdvara. Vanligast var IBM-kopior.
Företaget har nu förvandlats till Lettlands två största mjukvaruföretag. Det ena, Software House Technologies, SWH, köptes nyligen av amerikanska Exigen, som tar fram totalkommunikationslösningar för stora företag.
När vice vd Peteris Krastins, en välklädd John Cleese-lookalike, berättar om företaget känns det som om historien upprepade sig. Det blir tydligt att alla affärer startar med relationer.
– Första kontakten mellan SWH och vår hittills största kund IBM togs via Janis Gobilus, en lett som bott länge i USA. Gobilus visste naturligtvis att programmerarna på Software House kunde IBM:s produkter på sina fem fingrar, vilket ledde till ett samarbete, säger Peteris Krastins.
Han visar oss runt i de fräscha lokalerna och vid varje dörr drar han sitt passerkort genom en läsare för att släppa in oss. För IBM tar Software House bland annat fram drivrutiner för vissa tillbehör. Dessutom testar företaget skrivare och övriga tillbehör från andra tillverkare så att de fungerar ordentligt tillsammans med IBM:s maskiner.
Affären med Exigen var strategiskt viktig för företaget.
– Tidigare var vi alltför beroende av IBM. Med Exigen får vi en annan stabilitet.
Han berättar att finnarna har mycket affärer med Lettlands andra stora mjukvaruföretag Dati, som har 500 anställda och även det är sprunget ur den gamla kopieringsfabriken.
Varför svenskarna inte är här?
– Jag tror inte de litar på oss i öst helt enkelt. ■
Vill du veta mer: Länkar, tips och kontaktpersoner finns på guru.nu
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
OKTOBER 2000 GURu 51 Brist på projektledare. Enligt professor Jaan Penjam på Tallinn Technical University har Est- land idag många unga begåvade ”hackers”. Ingen brain-drain. ”Letterna är hemkära. De har svårt att ta tillfälliga utlandsjobb”, säger Peteris Krastins, vice vd på SWH Technologies. Mycket skrapa blir det. I centrala Tallinn syns inte mycket av vanskötseln under Sovjetåren. Men än återstår en del. Rimis Lettlandchef och hans sekreterare har utsatts för ett sprängattentat. –Det är bara detaljhandeln som har problem med maffian. Den kontrollerar matmarknaden här i Riga och den gillar inte när den får konkurrens, berättar Jens Bruno, Exportrådet. Han tycker att svenskarna kunde vara mer offensiva med att ta till vara kompetensen i Lettland. Han har svårt att förstå var- för många väljer att vända sig till Indien i stället, trots att Balti- kum bara ligger en timme bort. – Lettland har alltid varit ett land av ingenjörer och Riga Uni- versity of technologies har ett mycket bra rykte. Danskarna samlade nyligen ett antal lettiska it-företag och flög över dem till ett seminarium i Köpenhamn. Syftet var att berätta vad de behöver och ge ett tillfälle att tala om vad de kan erbjuda. Kan- ske måste vi göra något liknande, funderar Jens Bruno. amerikanerna är som vanligt på hugget. På Sovjetti- den fanns ett stort företag i Riga som sysslade med att tyda och bearbeta stulen programvara från väst. Programmen anpassa- des sedan till Sovjets egen hårdvara. Vanligast var ibm-kopior. Företaget har nu förvandlats till Lettlands två största mjuk- varuföretag. Det ena, Software House Technologies, swh, köp- tes nyligen av amerikanska Exigen, som tar fram totalkommu- nikationslösningar för stora företag. När vice vd Peteris Krastins, en välklädd John Cleese-look- alike, berättar om företaget känns det som om historien uppre- pade sig. Det blir tydligt att alla affärer startar med relationer. –Första kontakten mellan swh och vår hittills största kund ibm togs via Janis Gobilus, en lett som bott länge i usa. Gobilus visste naturligtvis att programmerarna på Software House kun- de ibm:s produkter på sina fem fingrar, vilket ledde till ett sam- arbete, säger Peteris Krastins. Han visar oss runt i de fräscha lokalerna och vid varje dörr drar han sitt passerkort genom en läsare för att släppa in oss. För ibm tar Software House bland annat fram drivrutiner för vis- sa tillbehör. Dessutom testar företaget skrivare och övriga till- behör från andra tillverkare så att de fungerar ordentligt till- sammans med ibm:s maskiner. Affären med Exigen var strategiskt viktig för företaget. – Tidigare var vi alltför beroende av ibm. Med Exigen får vi en annan stabilitet. Han berättar att finnarna har mycket affärer med Lettlands andra stora mjukvaruföretag Dati, som har 500 anställda och även det är sprunget ur den gamla kopieringsfabriken. Varför svenskarna inte är här? – Jag tror inte de litar på oss i öst helt enkelt. ■ ’’VI HAR TOLVÅRIGA KILLAR SOM GÖR EGNA HEMSIDOR OCH MÅNGA HAR UTVECKLATS TILL DUKTIGA HACKERS ’’ JAAN PENJAM Vill du veta mer: Länkar, tips och kontaktpersoner finns på guru.nu