guru.

Oktober 2000 · reportage med infografik

Hjärnjakt i öst: Ryssland, Estland och Lettland

Resereportage om it-kompetens i S:t Petersburg, Estland och Lettland med kartor och kostnadsjämförelser. Svenska företag beskrivs som sena, medan amerikaner rekryterar; SEB etablerar sig i Tallinn och Software House arbetar för IBM. Sidor och kartdata är splittrade och slots 38–43, 47–48 och 50 saknas.

Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.

Hör ihop med: Krogguide S:t Petersburg

Oktober 2000 · läsposition 36

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

Hjärnbrist?

◗ Fyrtio mil från Stockholm finns den. Kompetensen som den svenska it-branschen skriker efter. ◗ Guru reste till Ryssland och Baltikum. Och upptäckte en glödhet region.

Kartgrafik: Oslo, SVERIGE, Uppsala, Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Gdansk, POLEN, Warszawa. Skala 0–200 km.

Sverige (hela landet)
MåttVärde
Mobilutbredning55,2 %
Datorutbredning45 %
Internetutbredning59 %
Tillväxt i branschen*14,1 %
KunskapsklusterKista mfl
Årskostnad programmerare575 Tkr
Polen (hela landet)
MåttVärde
Mobilutbredning10,0 %
Datorutbredning13,7 %
Internetutbredning4,7 %
Tillväxt i branschen124,3 %
KunskapsklusterWarszawa, Krakow
Årskostnad programmerare2240–290 Tkr

Källor: Exportrådet, Eito, Civilingenjörsförbundet, Invest in Sweden agency, Hallway International, Fort Ross, Kordab, SEB it-partner. 1. Tillväxt marknadsvärde för mjukvara och tjänster i procent. 2. Total kostnad inklusive sociala avgifter och skatter.

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

Stock-
holm
Warszawa
SVERIGE
POLEN
Uppsala
Göteborg
Oslo
Köpenhamn
Gdansk
Polen (hela landet)
Mobilutbredning
Datorutbredning
Internetutbredning
Tillväxt i branschen1
Kunskapskluster
Årskostnad programmerare2
10,0 %
13,7 %
4,7 %
24,3 %
Warszawa, Krakow
240–290 Tkr
Sverige (hela landet)
Mobilutbredning
Datorutbredning
Internetutbredning
Tillväxt i branschen*
Kunskapskluster
Årskostnad programmerare
55,2 %
45 %
59 %
14,1 %
Kista mfl
575 Tkr
36 GURu OKTOBER 2000
TEXT JAN ISAKSON FOTO FREDRIK HJERLING GRAFIK MARTIN EK
Hjärnbrist?
◗ Fyrtio mil från
Stockholm finns
den. Kompetensen
som den svenska
it-branschen
skriker efter.
◗ Guru reste till
Ryssland och
Baltikum. Och
upptäckte en
glödhet region.
Källor: Exportrådet, Eito, Civilingenjörsför-
bundet, Invest in Sweden agency, Hallway In-
ternational, Fort Ross, Kordab, SEB it-partner.
1. Tillväxt marknadsvärde för mjukvara och
tjänster i procent. 2. Total kostnad inklusive
sociala avgifter och skatter.

Läs sidan med originalbild →

Oktober 2000 · läsposition 37

Inte här.

Kartetiketter: FINLAND, ESTLAND, LETTLAND, LITAUEN, Helsingfors, Tallinn, Tartu, S:t Petersburg, Riga, Vilnius

S:t Petersburgregionen
IndikatorVärde
Mobilutbredning0,9 %
Datorutbredningmer än 4,3 %
Internetutbredning3,2 %
Tillväxt i branschen¹5,6 %
KunskapsklusterS:t Petersburg
Årskostnad programmerare²100 Tkr
Estland (hela landet)
IndikatorVärde
Mobilutbredning24,9 %
Datorutbredning6,9 %
Internetutbredning21,4 %
Tillväxt i branschen¹38,2 %
KunskapsklusterTallinn, Tartu
Årskostnad programmerare²110–220 Tkr
Lettland (hela landet)
IndikatorVärde
Mobilutbredning10,6 %
Datorutbredning9,1 %
Internetutbredning7,7 %
Tillväxt i branschen¹ca 40 %
KunskapsklusterRiga
Årskostnad programmerare²ca 220 Tkr
Litauen (hela landet)
IndikatorVärde
Mobilutbredning8,4 %
Datorutbredning5,9 %
Internetutbredning3,9 %
Tillväxt i branschen¹i.u. %
KunskapsklusterVilnius, Kaunas
Årskostnad programmerare²240–290 Tkr

Sprängattentat, bränder, maffiamord, kärnkraftsolyckor och förlista ubåtar. Den bild medierna förmedlar av grannarna i öst – Ryssland och Baltikum – kan skrämma vem som helst.

Men bakom rubrikerna gömmer sig en parallell verklighet. Under Sovjettiden var Östersjöregionen imperiets centrum för telekom- och programutveckling. I dag bygger tusentals högt kvalificerade forskare, ingenjörer, analytiker och programmerare en ny framtid efter Sovjetunionens kollaps. Bara 40 mil från Stockholm växer nya privata företag upp som svampar ur jorden.

Jakten på Österns intellektuella kapital är i full gång. Medan svenska it-företag yrvaket skakar av sig nedärvd rysskräck och fördomar är amerikaner, tyskar och finnar på plats sedan länge. Svenska storföretag har en stark och lång tradition av investeringar i Ryssland och främst S:t Petersburg. Men de svenska snabbväxarna i it-branschen är dåliga på att ta till vara den kompetens som finns på andra sidan Östersjön. Svenska företag riskerar att förlora kampen om kompetensen på sin egen bakgård.

– Amerikaner och finnar har redan ett försprång. Jänkarna går in stort, snabbt och tidigt. Deras inställning är att de måste göra sig av med bilden av Ryssland som det stora onda och se möjligheterna i stället, säger Mats Friberg, som vi träffar på hans kontor i jgb Business Center, en nyrenoverad fastighet i centrala S:t Petersburg.

I fem år har han som vd för konsultföretaget Hallway International arbetat med att hjälpa svenska företag in på den ryska marknaden. Många svenskar vill till S:t Petersburg för att sälja på den stora ryska marknaden, men de glömmer bort potentialen i det ryska humankapitalet.

– Titta här, fortsätter Mats Friberg och vecklar upp platsannonserna i S:t Petersburg Times:

– Varje dag finns här amerikanska företag som söker programmerare och webbadministratörer till tjänster både här och i usa. Men jag har aldrig sett ett svenskt företag annonsera.

Amerikanerna erbjuder hjälp att ordna arbetsvisum och en lön på 450 000 kronor per år. Ryssarna får ta med sin familj och arbeta upp till tre år i usa – självklart lockas många att ge sig av. Svenska myndigheter är betydligt restriktivare. Om ett svenskt företag vill ta över en rysk konsult i tio dagar kan det ta flera veckor att få papperen i ordning.

Hallway drivs av tre svenskar och tre ryssar. Affärsidén är helt enkelt att hjälpa främst svenska företag med allt från byråkrati och administration till lokaler.

– Vi ska vara garanten för att man slipper problem, säger

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

S
FINLAND
ESTLAND
LETTLAND
LITAUEN
Helsingfors
Tallinn
Tartu
S:t Petersburg
Riga
Vilnius
S:t Petersburgregionen
Mobilutbredning
Datorutbredning
Internetutbredning
Tillväxt i branschen1
Kunskapskluster
Årskostnad programmerare2
0,9 %
mer än 4,3 %
3,2 %
5,6 %
S:t Petersburg
100 Tkr
Estland (hela landet)
Mobilutbredning
Datorutbredning
Internetutbredning
Tillväxt i branschen1
Kunskapskluster
Årskostnad programmerare2
24,9 %
6,9 %
21,4 %
38,2 %
Tallinn, Tartu
110–220 Tkr
Lettland (hela landet)
Mobilutbredning
Datorutbredning
Internetutbredning
Tillväxt i branschen1
Kunskapskluster
Årskostnad programmerare2
10,6 %
9,1 %
7,7 %
ca 40 %
Riga
ca 220 Tkr
Litauen (hela landet)
Mobilutbredning
Datorutbredning
Internetutbredning
Tillväxt i branschen1
Kunskapskluster
Årskostnad programmerare2
8,4 %
5,9 %
3,9 %
i.u. %
Vilnius, Kaunas
240–290 Tkr
OKTOBER 2000 GURu 37
? Inte här.
prängattentat, bränder, maffiamord, kärnkraftsolyckor och
förlista ubåtar. Den bild medierna förmedlar av grannarna i
öst – Ryssland och Baltikum – kan skrämma vem som helst.
Men bakom rubrikerna gömmer sig en parallell verklighet.
Under Sovjettiden var Östersjöregionen imperiets centrum
för telekom- och programutveckling. I dag bygger tusentals
högt kvalificerade forskare, ingenjörer, analytiker och pro-
grammerare en ny framtid efter Sovjetunionens kollaps. Bara
40 mil från Stockholm växer nya privata företag upp som
svampar ur jorden.
Jakten på Österns intellektuella kapital är i full gång. Med-
an svenska it-företag yrvaket skakar av sig nedärvd rysskräck
och fördomar är amerikaner, tyskar och finnar på plats sedan
länge. Svenska storföretag har en stark och lång tradition av
investeringar i Ryssland och främst S:t Petersburg. Men de
svenska snabbväxarna i it-branschen är dåliga på att ta till va-
ra den kompetens som finns på andra sidan Östersjön. Sven-
ska företag riskerar att förlora kampen om kompetensen på
sin egen bakgård.
–Amerikaner och finnar har redan ett försprång. Jänkarna
går in stort, snabbt och tidigt. Deras inställning är att de måste
göra sig av med bilden av Ryssland som det stora onda och se
möjligheterna i stället, säger Mats Friberg, som vi träffar på
hans kontor i jgb Business Center, en nyrenoverad fastighet i
centrala S:t Petersburg.
I fem år har han som vd för konsultföretaget Hallway Inter-
national arbetat med att hjälpa svenska företag in på den rys-
ka marknaden. Många svenskar vill till S:t Petersburg för att
sälja på den stora ryska marknaden, men de glömmer bort po-
tentialen i det ryska humankapitalet.
–Titta här, fortsätter Mats Friberg och vecklar upp platsan-
nonserna i S:t Petersburg Times:
–Varje dag finns här amerikanska företag som söker pro-
grammerare och webbadministratörer till tjänster både här
och i usa. Men jag har aldrig sett ett svenskt företag annonse-
ra.
amerikanerna erbjuder hjälp att ordna arbetsvisum och
en lön på 450000 kronor per år. Ryssarna får ta med sin familj
och arbeta upp till tre år i usa – självklart lockas många att ge
sig av. Svenska myndigheter är betydligt restriktivare. Om ett
svenskt företag vill ta över en rysk konsult i tio dagar kan det ta
flera veckor att få papperen i ordning.
Hallway drivs av tre svenskar och tre ryssar. Affärsidén är
helt enkelt att hjälpa främst svenska företag med allt från by-
råkrati och administration till lokaler.
–Vi ska vara garanten för att man slipper problem, säger

Läs sidan med originalbild →

Oktober 2000 · läsposition 44

Flaggar för USA. Hos Contex/Santa Barbara hänger bara ryska, amerikanska och finska flaggor. Det är sämre med svenska.

Digital plogbillsrörelse. Contex största kund är amerikanska Harris Electronics. Ryssarna hjälper dem att ställa om från militär till civil produktion inom digital telefoni.

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

44 GURu OKTOBER 2000
KAVIAR? JA, MAN MÅSTE JU ÄTA OCKSÅ.
Det uppkopplade folket publice-
rar sina egna recensioner på
www. krogskinevski.ru. Den är på
ryska och även om du klarar
språket gör kanske inte din
webbläsare det. Så Andreij
R.Terechov på Lanit-Tercom
tipsar om it-folkets favoritkro-
gar.
NOBLE NEST
www.labirint.ru/restoran/
dv.gnesdo
Dekabristovgatan 21
tel: 312-3205
◗Nobla nästet gör skäl för nam-
net på flera sätt. Dels ligger res-
taurangen i Jusupov palatset,
dels finns det inget tak för pri-
serna (räkna med uppemot
2000 kronor per kuvert). Den
som vill vältra sig i rysk lyx ska
prova den här restaurangen.
EUROPE
Gorohovajagatan 27-26
tel: 314-0718
◗Dyr och bra restaurang med
europeiskt kök. Restaurangen
har ett bra läge nära Nevskij
Prospekt i centrum. Portioner-
na är väl tilltagna och servicen
okej.
TANDOORI
Voznesenskijavenyn 2
tel: 312-3886
◗Stans bästa indiska restau-
rang (åtminstone är det vår fa-
vorit) ligger vid floden Neva nä-
ra S:t Isakkatedralen, Vinter-
palatset och hotell Astoria. Kos-
tar runt 500 kronor per person,
inklusive vin, vilket är ganska
mycket för ryska förhållanden.
Men maten är stark, god och
nyttig.
VALHALL
Nevskij, 22/24
tel: 311-0024
◗En mysig restaurang i hjärtat
av staden, inspirerad av den
fornnordiska mytologin och vi-
kingatiden. Till och med servi-
triserna är klädda som valky-
rior. Lägre priser, men maten är
helt okej. Sent på kvällen arran-
geras en erotisk show.
MONTREAL CANADIENS
http://www.canadiens.spb.ru
Apraksingatan 22
tel: 310-9256
◗En av S:t Petersburgs få
sportbarer. Den invigdes i vin-
tras och med flera nhl-stjär-
nor på plats. Tv-skärmar visar
hela tiden sporthändelser.
Köket är enkelt och ameri-
kanskt.
MOLLIES
http://mollies.virtualave.net/
Rubinsjteinagatan 38
tel: 319-9768
◗Internationell. Om du gillar ir-
ländska pubar (med cigarett-
rök, högljudda samtal och hög
musik – mest u2) är det här ditt
ställe. Dyrt dock.
Flaggar för USA. Hos Contex/Santa Barbara hänger bara ryska, amerikanska
och finska flaggor. Det är sämre med svenska.
Digital plogbillsrörelse. Contex största kund är amerikanska Harris
Electronics. Ryssarna hjälper dem att ställa om från militär till civil
produktion inom digital telefoni.

Läs sidan med originalbild →

Oktober 2000 · läsposition 45

S:t Petersburg ligger vid floden Nevas mynning i Östersjön. Från september 1941 till januari 1944 belägrades staden av tyskarna. Hitler var fast besluten att krossa bolsjevismens vagga. 500 000 människor dog av granater, svält och sjukdomar.

”DET RÄCKER MED ETT TELEFONSAMTAL SÅ KOMMER DET FOLK OCH RENSAR UPP MED KALASJNIKOVS” ARKADIJ CHOTIN

Vi fyller i den, men gör det fel. Har glömt att ange hur mycket pengar vi har med oss. Ett brott mot paragraf 279:2 i tullstadgan. Det är allvarligt, anser tjänstemannen. Men eftersom han tycker vi verkar ärliga går det bra med en liten privat penningbot.

Det börjar likna fars. För tydligen är det en näst intill övermäktig uppgift för tulltjänstemannen att bestämma vad vi bör betala, omräkningen till dollar tar all hans koncentration. Jag undviker att titta fotograf Fredrik Hjerling i ögonen, risken för en ohämmad skrattattack är för stor. Till slut blir det 20 dollar var.

Det är lätt att förstå varför Estland utgör ett attraktivare alternativ för svenska it-företag än Ryssland. Det är som att komma hem. Tullarna är effektiva och artiga, vägarna har likadana vita linjer som i Sverige, många byggnader är från tiden då Sverige var stormakt. Något mer konkret är svårt att peka på, känslan är intuitiv. Vår egen rysskräck som spökar?

Björn Nordström är en sprallig och sprudlande person, dessutom vd för seb it-partner i Estland. De baltiska tigrarna är åter på språng och utanför företagets mörka glasfasader tävlar byggherrarna om titeln Estlands högsta byggnad. Lokalerna kunde legat i Kista.

Möbler och datorer flyttades in bara någon dag före vårt besök, de står prydligt monterade och klara. Personal är anställd, men har inte hunnit flytta in. Bolaget bildades i juli i år.

seb vill bli en ledande internetbank, under år 2004 ska de ha fem miljoner internetkunder, men då krävs många duktiga utvecklare.

– Den 1 september är vi femton personer här och till nyår ska vi vara 25. Främsta anledningen till att vi är här är att det finns bra tillgång på mycket kompetent personal.

Tre programmerare i 20-årsåldern sitter redan i ett hörn och bygger företagets system för tiddebitering.

Innan seb bestämde sig för Estland undersökte Björn Nordström tillgången på it-kompetens i de baltiska staterna med hjälp av seb:s baltiska systerbanker. Enligt honom har svenskarna nu börjat inse vilken potential som finns i Estland.

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

OKTOBER 2000 GURu 45
S:t Petersburg ligger vid floden Nevas mynning i Östersjön. Från september 1941 till januari 1944 belägrades staden av tyskarna. Hitler var fast beslu-
ten att krossa bolsjevismens vagga. 500000 människor dog av granater, svält och sjukdomar.
Vi fyller i den, men gör det fel. Har glömt att ange hur myck-
et pengar vi har med oss. Ett brott mot paragraf 279:2 i tullstad-
gan. Det är allvarligt, anser tjänstemannen. Men eftersom han
tycker vi verkar ärliga går det bra med en liten privat penning-
bot.
Detbörjarliknafars.Förtydligenärdetennästintillövermäk-
tiguppgiftförtulltjänstemannenattbestämmavadvibörbetala,
omräkningen till dollar tar all hans koncentration. Jag undviker
att titta fotograf Fredrik Hjerling i ögonen, risken för en ohäm-
mad skrattattack är för stor. Till slut blir det 20 dollar var.
Det är lätt att förstå varför Estland utgör ett attraktivare al-
ternativ för svenska it-företag än Ryssland. Det är som att kom-
ma hem. Tullarna är effektiva och artiga, vägarna har likadana
vita linjer som i Sverige, många byggnader är från tiden då Sve-
rige var stormakt. Något mer konkret är svårt att peka på, käns-
lan är intuitiv. Vår egen rysskräck som spökar?
Björn Nordström är en sprallig och sprudlande person, dess-
utom vd för seb it-partner i Estland. De baltiska tigrarna är åter
på språng och utanför företagets mörka glasfasader tävlar
byggherrarna om titeln Estlands högsta byggnad. Lokalerna
kunde legat i Kista.
Möbler och datorer flyttades in bara någon dag före vårt be-
sök, de står prydligt monterade och klara. Personal är anställd,
men har inte hunnit flytta in. Bolaget bildades i juli i år.
seb vill bli en ledande internetbank, under år 2004 ska de ha
fem miljoner internetkunder, men då krävs många duktiga ut-
vecklare.
– Den 1 september är vi femton personer här och till nyår ska
vi vara 25. Främsta anledningen till att vi är här är att det finns
bra tillgång på mycket kompetent personal.
Tre programmerare i 20-årsåldern sitter redan i ett hörn och
bygger företagets system för tiddebitering.
Innan seb bestämde sig för Estland undersökte Björn Nord-
ström tillgången på it-kompetens i de baltiska staterna med
hjälp av seb:s baltiska systerbanker. Enligt honom har svenskar-
na nu börjat inse vilken potential som finns i Estland.
’’DET RÄCKER MED ETT TELEFON-
SAMTAL SÅ KOMMER DET FOLK
OCH RENSAR UPP MED KALASJNIKOVS
’’
ARKADIJ CHOTIN

Läs sidan med originalbild →

Oktober 2000 · läsposition 46

”VI RYSSAR ÄR BÄTTRE ÄN INDIERNA NÄR DET ÄR ONT OM TID OCH DET INTE FINNS EXAKTA SPECIFIKATIONER” ARSENIJ B. BEREZIN

– Vi var första svenska bolag i Tallinn, men nu håller Tele 2 och ytterligare ett svenskt bolag på att bygga upp verksamheten.

I arbetet med att hitta bra personal har han använt sig av den östeuropeiska rekryteringstjänsten cv-online och tidningsannonser. Sedan har seb:s dotterbank Eesti Ühisbanks personalavdelning hjälpt till att kolla de sökandes bakgrund och gjort en säkerhetskontroll.

– Vi har tryckt på att vi har svenskt management och den senaste hårdvaran. Dessutom erbjuder vi kontinuerlig utbildning. Det har lockat många yngre sökande.

En majoritet av de anställda är etniska ryssar som allmänt har det svårare att komma in på estniska företag. Motsättningarna spelar utländska företag i händerna, eftersom ryssarna ofta är de bästa programmerarna.

Björn Nordström har stött på många fördomar om Baltikum under arbetet, och han fick jobba en del med att övertyga den svenska ledningen.

– Jag blir sur på svenskarnas dåliga kunskaper. De tror att de blir rånade så fort de kommer hit. Men det är ju inte så konstigt när massor av fulla finnar och svenskar kommer hit och sprider sina pengar omkring sig. Klart att det skiner i ögonen på den del av folket som knappt har mat för dagen.

Trävillor i pittoreska trädgårdar, sedan – längre ut – de allestädes närvarande miljonprogramshusen. Tallinn Technical University ligger i stadens utkant. Där träffar vi professor Jaan Penjam på institute för cybernetik där man bland annat arbetar med artificiell intelligens. Han tror att Estlands snabba utveckling på it-området beror på landets traditioner inom matematik och naturvetenskap. Dessutom har regeringens program ”Det digitala språnget” inneburit att internet fått fäste bland ungdomarna.

Mer fart. Nyutvecklade kretskort från Lanit Tercom hundrafaldigar kapaciteten i gamla sovjetiska telefonväxlar.

– För fem år sedan ordnade staten datorer och internetuppkopplingar till skolor och bibliotek över hela landet. Vi har tolvåriga killar som gör egna hemsidor och många har utvecklats till duktiga hackers.

Estland är ett litet land med få invånare och därför lämpar sig landet bäst för mindre företag. Ibland blir Jaan Penjam kontaktad av amerikanska företag som vill ha 300 programmerare för en etablering, men de resurserna finns helt enkelt inte. It-personal kan snart bli en bristvara även här. För att utbilda fler inrättas nu en kortare utbildning, ett treårigt it-college, som ska utexaminera tvåhundra studenter per år.

På väg ut från Tallinn slänger vi i oss ett par hamburgare mellan barnfamiljerna på en drive-thru-McDonald’s i förorten. Det är 25 mil till Riga i Lettland och vägen är förmodligen dragen av någon sovjetisk militärstrateg med linjal. Raksträckorna genom blandskogen är många och långa. Landsbygden är förvånansvärt öde, men här och var sticker höghus i

”I Ryssland anses det märkligt att vara ogift vid 30”, säger Anna Ekman.

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

–Vi var första svenska bolag i Tallinn, men nu håller Tele 2
och ytterligare ett svenskt bolag på att bygga upp verksamhe-
ten.
I arbetet med att hitta bra personal har
han använt sig av den östeuropeiska rekry-
teringstjänsten cv-online och tidningsan-
nonser. Sedan har seb:s dotterbank Eesti
Ühisbanks personalavdelning hjälpt till att
kolla de sökandes bakgrund och gjort en sä-
kerhetskontroll.
– Vi har tryckt på att vi har svenskt mana-
gement och den senaste hårdvaran. Dessut-
om erbjuder vi kontinuerlig utbildning. Det
har lockat många yngre sökande.
En majoritet av de anställda är etniska
ryssar som allmänt har det svårare att kom-
ma in på estniska företag. Motsättningarna
spelar utländska företag i händerna, efter-
som ryssarna ofta är de bästa programme-
rarna.
björn nordström har stött på
många fördomar om Baltikum under arbe-
tet, och han fick jobba en del med att över-
tyga den svenska ledningen.
– Jag blir sur på svenskarnas dåliga kun-
skaper. De tror att de blir rånade så fort de
kommer hit. Men det är ju inte så konstigt när massor av fulla
finnar och svenskar kommer hit och sprider sina pengar om-
kring sig. Klart att det skiner i ögonen på den del av folket som
knappt har mat för dagen.
Trävillor i pittoreska trädgårdar, sedan – längre ut – de alle-
städes närvarande miljonprogramshusen. Tallinn Technical
University ligger i stadens utkant. Där träffar vi professor Jaan
Penjam på institute för cybernetik där man bland annat arbe-
tar med artificiell intelligens. Han tror
att Estlands snabba utveckling på it-
området beror på landets traditioner
inom matematik och naturvetenskap.
Dessutom har regeringens program
”Det digitala språnget” inneburit att in-
ternet fått fäste bland ungdomarna.
– För fem år sedan ordnade staten
datorer och internetuppkopplingar till
skolor och bibliotek över hela landet. Vi
har tolvåriga killar som gör egna hemsi-
dor och många har utvecklats till dukti-
ga hackers.
Estland är ett litet land med få invå-
nare och därför lämpar sig landet bäst
för mindre företag. Ibland blir Jaan Pen-
jam kontaktad av amerikanska företag
som vill ha 300 programmerare för en
etablering, men de resurserna finns helt
enkelt inte. It-personal kan snart bli en
bristvara även här. För att utbilda fler
inrättas nu en kortare utbildning, ett
treårigt it-college, som ska utexaminera
tvåhundra studenter per år.
på väg ut från tallinn slänger vi i oss ett par ham-
burgare mellan barnfamiljerna på en drive-thru-McDonald’s i
förorten. Det är 25 mil till Riga i Lettland och vägen är förmodli-
gen dragen av någon sovjetisk militärstrateg med linjal. Rak-
sträckorna genom blandskogen är många och långa. Landsbyg-
den är förvånansvärt öde, men här och var sticker höghus i
46 GURu OKTOBER 2000
ANNA EKMAN VET HUR MAN TACKLAR EN RYSS
◗ Anna Ekman har studerat och
arbetat två år i Moskva. Sedan
ett par månader tillbaka arbetar
hon på Exportrådet i Riga, Lett-
land. Hon har också skrivit en c-
uppsats i sociologi om unga
kvinnors syn på jämställdhet i
Sverige respektive Ryssland.
– Ryska män är väldigt ma-
cho, vilket ofta tar sig sexistiska
uttryck. När jag arbetade på
svenska ambassaden kunde de
lämna in en visumansökan och
i nästa andetag fråga om vi inte
kunde gå ut och äta middag.
Får de ryska männen be-
stämma ska kvinnorna stå i
kort-kort vid spisen, vara söta
och laga mat. Även om alla ar-
beten från ingenjörer till mu-
rare och sopåkare länge varit
öppna för kvinnor har dessa
aldrig fått någon hjälp hem-
ma. Dubbelarbetet gör att
många i dag vill hitta en rik
man och stanna hemma för
att lätta bördan.
I diskussioner är det vanligt
att männen helt enkelt pratar
över huvudet på kvinnorna.
Men även kvinnorna vill ha
manliga chefer.
– Vi intervjuade hundra
kvinnor och en mycket stor
majoritet föredrog män på hö-
ga positioner i företag och
samhället i övrigt.
Hur tacklade du problemet?
– Det gäller att ha mycket
skinn på näsan, vara framåt
och hela tiden visa att man kan
sitt jobb. Det är en balansgång.
Men utvecklingen går
framåt och jämställdhet är
mycket en generationsfråga. I
Baltikum är situationen gene-
rellt något bättre än i Ryss-
land, enligt Anna Ekman.
Mer fart. Nyutvecklade kretskort från
Lanit Tercom hundrafaldigar kapacite-
ten i gamla sovjetiska telefonväxlar.
”I Ryssland anses det märkligt
att vara ogift vid 30”, säger
Anna Ekman.
’’VI RYSSAR ÄR BÄTTRE ÄN INDIERNA
NÄR DET ÄR ONT OM TID OCH DET INTE
FINNS EXAKTA SPECIFIKATIONER
’’
ARSENIJ B. BEREZIN

Läs sidan med originalbild →

Oktober 2000 · läsposition 49

Först på banan. SEB IT-partner var första helsvenska it-företag på plats i Tallinn i Estland. ”Nästa steg blir etablering i Tartu, där är kostnaderna lägre”, säger Björn Nordström, vd.

”JAG BLIR SUR PÅ SVENSKARNAS DÅLIGA KUNSKAPER. DE TROR ATT DE BLIR RÅNADE SÅ FORT DE KOMMER HIT” BJÖRN NORDSTRÖM

miljonprogramstil upp mitt i skogen. I solnedgången kommer vi till badorten Pärnu, som för tankarna till skånska Skanör/Falsterbo. Här växer Estlands verkliga gräddhylla fram.

Gränsen mot Lettland dyker upp som ett lysande rymdskepp i den kompakta baltiska natten. Gränspassagen går smidigt.

Första intrycken av Lettland blir vaga i mörkret, men vägen håller lika god standard som på estniska sidan eller bättre.

Det första som möter oss i Riga är avspärrningar, brandmän och poliser. Jaha, det brinner någonstans, tänker vi. Dagen efter, på Svenska Exportrådet, klarnar bilden. Norska matkedjan

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

OKTOBER 2000 GURu 49
Först på banan. SEB IT-
partner var första hel-
svenska it-företag på plats
i Tallinn i Estland. ”Nästa
steg blir etablering i Tartu,
där är kostnaderna lägre”,
säger Björn Nordström, vd.
miljonprogramstil upp mitt i skogen. I solnedgången kommer
vi till badorten Pärnu, som för tankarna till skånska Skanör/Fal-
sterbo. Här växer Estlands verkliga gräddhylla fram.
Gränsen mot Lettland dyker upp som ett lysande rymdskepp
i den kompakta baltiska natten. Gränspassagen går smidigt.
Första intrycken av Lettland blir vaga i mörkret, men vägen hål-
ler lika god standard som på estniska sidan eller bättre.
Det första som möter oss i Riga är avspärrningar, brandmän
och poliser. Jaha, det brinner någonstans, tänker vi. Dagen ef-
ter, på Svenska Exportrådet, klarnar bilden. Norska matkedjan
’’JAG BLIR SUR PÅ SVENSKARNAS DÅLIGA
KUNSKAPER. DE TROR ATT DE BLIR RÅNADE
SÅ FORT DE KOMMER HIT
’’ BJÖRN NORDSTRÖM

Läs sidan med originalbild →

Oktober 2000 · läsposition 51

Brist på projektledare. Enligt professor Jaan Penjam på Tallinn Technical University har Estland idag många unga begåvade ”hackers”.

Mycket skrapa blir det. I centrala Tallinn syns inte mycket av vanskötseln under Sovjetåren. Men än återstår en del.

Ingen brain-drain. ”Letterna är hemkära. De har svårt att ta tillfälliga utlandsjobb”, säger Peteris Krastins, vice vd på SWH Technologies.

”VI HAR TOLVÅRIGA KILLAR SOM GÖR EGNA HEMSIDOR OCH MÅNGA HAR UTVECKLATS TILL DUKTIGA HACKERS” JAAN PENJAM

Rimis Lettlandchef och hans sekreterare har utsatts för ett sprängattentat.

– Det är bara detaljhandeln som har problem med maffian. Den kontrollerar matmarknaden här i Riga och den gillar inte när den får konkurrens, berättar Jens Bruno, Exportrådet.

Han tycker att svenskarna kunde vara mer offensiva med att ta till vara kompetensen i Lettland. Han har svårt att förstå varför många väljer att vända sig till Indien i stället, trots att Baltikum bara ligger en timme bort.

– Lettland har alltid varit ett land av ingenjörer och Riga University of technologies har ett mycket bra rykte. Danskarna samlade nyligen ett antal lettiska it-företag och flög över dem till ett seminarium i Köpenhamn. Syftet var att berätta vad de behöver och ge ett tillfälle att tala om vad de kan erbjuda. Kanske måste vi göra något liknande, funderar Jens Bruno.

AMERIKANERNA ÄR SOM VANLIGT på hugget. På Sovjettiden fanns ett stort företag i Riga som sysslade med att tyda och bearbeta stulen programvara från väst. Programmen anpassades sedan till Sovjets egen hårdvara. Vanligast var IBM-kopior.

Företaget har nu förvandlats till Lettlands två största mjukvaruföretag. Det ena, Software House Technologies, SWH, köptes nyligen av amerikanska Exigen, som tar fram totalkommunikationslösningar för stora företag.

När vice vd Peteris Krastins, en välklädd John Cleese-lookalike, berättar om företaget känns det som om historien upprepade sig. Det blir tydligt att alla affärer startar med relationer.

– Första kontakten mellan SWH och vår hittills största kund IBM togs via Janis Gobilus, en lett som bott länge i USA. Gobilus visste naturligtvis att programmerarna på Software House kunde IBM:s produkter på sina fem fingrar, vilket ledde till ett samarbete, säger Peteris Krastins.

Han visar oss runt i de fräscha lokalerna och vid varje dörr drar han sitt passerkort genom en läsare för att släppa in oss. För IBM tar Software House bland annat fram drivrutiner för vissa tillbehör. Dessutom testar företaget skrivare och övriga tillbehör från andra tillverkare så att de fungerar ordentligt tillsammans med IBM:s maskiner.

Affären med Exigen var strategiskt viktig för företaget.

– Tidigare var vi alltför beroende av IBM. Med Exigen får vi en annan stabilitet.

Han berättar att finnarna har mycket affärer med Lettlands andra stora mjukvaruföretag Dati, som har 500 anställda och även det är sprunget ur den gamla kopieringsfabriken.

Varför svenskarna inte är här?

– Jag tror inte de litar på oss i öst helt enkelt. ■

Vill du veta mer: Länkar, tips och kontaktpersoner finns på guru.nu

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

OKTOBER 2000 GURu 51
Brist på projektledare. Enligt professor Jaan
Penjam på Tallinn Technical University har Est-
land idag många unga begåvade ”hackers”.
Ingen brain-drain. ”Letterna är hemkära. De
har svårt att ta tillfälliga utlandsjobb”, säger
Peteris Krastins, vice vd på SWH Technologies.
Mycket skrapa blir det. I centrala Tallinn syns
inte mycket av vanskötseln under Sovjetåren.
Men än återstår en del.
Rimis Lettlandchef och hans sekreterare har utsatts för ett
sprängattentat.
–Det är bara detaljhandeln som har problem med maffian.
Den kontrollerar matmarknaden här i Riga och den gillar inte
när den får konkurrens, berättar Jens Bruno, Exportrådet.
Han tycker att svenskarna kunde vara mer offensiva med att
ta till vara kompetensen i Lettland. Han har svårt att förstå var-
för många väljer att vända sig till Indien i stället, trots att Balti-
kum bara ligger en timme bort.
– Lettland har alltid varit ett land av ingenjörer och Riga Uni-
versity of technologies har ett mycket bra rykte. Danskarna
samlade nyligen ett antal lettiska it-företag och flög över dem
till ett seminarium i Köpenhamn. Syftet var att berätta vad de
behöver och ge ett tillfälle att tala om vad de kan erbjuda. Kan-
ske måste vi göra något liknande, funderar Jens Bruno.
amerikanerna är som vanligt på hugget. På Sovjetti-
den fanns ett stort företag i Riga som sysslade med att tyda och
bearbeta stulen programvara från väst. Programmen anpassa-
des sedan till Sovjets egen hårdvara. Vanligast var ibm-kopior.
Företaget har nu förvandlats till Lettlands två största mjuk-
varuföretag. Det ena, Software House Technologies, swh, köp-
tes nyligen av amerikanska Exigen, som tar fram totalkommu-
nikationslösningar för stora företag.
När vice vd Peteris Krastins, en välklädd John Cleese-look-
alike, berättar om företaget känns det som om historien uppre-
pade sig. Det blir tydligt att alla affärer startar med relationer.
–Första kontakten mellan swh och vår hittills största kund
ibm togs via Janis Gobilus, en lett som bott länge i usa. Gobilus
visste naturligtvis att programmerarna på Software House kun-
de ibm:s produkter på sina fem fingrar, vilket ledde till ett sam-
arbete, säger Peteris Krastins.
Han visar oss runt i de fräscha lokalerna och vid varje dörr
drar han sitt passerkort genom en läsare för att släppa in oss.
För ibm tar Software House bland annat fram drivrutiner för vis-
sa tillbehör. Dessutom testar företaget skrivare och övriga till-
behör från andra tillverkare så att de fungerar ordentligt till-
sammans med ibm:s maskiner.
Affären med Exigen var strategiskt viktig för företaget.
– Tidigare var vi alltför beroende av ibm. Med Exigen får vi en
annan stabilitet.
Han berättar att finnarna har mycket affärer med Lettlands
andra stora mjukvaruföretag Dati, som har 500 anställda och
även det är sprunget ur den gamla kopieringsfabriken.
Varför svenskarna inte är här?
– Jag tror inte de litar på oss i öst helt enkelt. ■
’’VI HAR TOLVÅRIGA KILLAR SOM GÖR
EGNA HEMSIDOR OCH MÅNGA HAR UTVECKLATS
TILL DUKTIGA HACKERS
’’ JAAN PENJAM
Vill du veta mer: Länkar, tips och kontaktpersoner finns på guru.nu

Läs sidan med originalbild →