Oktober 2000
Läsposition 34

Läs sidans text
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
– Därför är den sociala kompetensen så viktig, utan den kan en organisation slitas sönder av konflikter. Men idag har det gått så långt att arbetsgivarna ofta anpassar sönder en människas unika egenskaper, säger han.
Virva Herlitz är psykoterapeut och arbetar i företaget Sinova som konsult när det gäller fusioner mellan företag med fokus på hur man hanterar den mänskliga faktorn i förändringar.
Hon har bland annat jobbat tio år för Sida med att förbereda svenska biståndsarbetare att möta främmande kulturer.
– Det överdrivna behovet av att kategorisera och att stoppa människor i vissa fack ser vi alltför mycket av idag. Det tror jag bottnar i den otrygghet som de snabba förändringarna i samhället skapar hos individen. Försvar blir vårt skydd.
Att det är lågt i tak för olikheter märks tydligt i Virva Herlitz arbete.
– Vi stämplar hellre en människa som besvärlig än tänker ”gud vad spännande och annorlunda”. Vi reagerar helt enkelt primitivt på vissa signaler.
Tydligt är också att svenskar ofta betraktas och betraktar sig själva som konflikthämmade.
– I Finland är det viktigt att konfrontera varandra. I övriga Europa är det mycket viktigt att ha en åsikt, det spelar ingen roll om det är rätt eller fel, säger Virva Herlitz.
Johan Dann på företaget Multimind, som arbetar med att rekrytera högutbildade invandrare, anser att rädslan att göra fel gör rekryteringen slentrianmässig.
– En feg rekryterare sållar bort dem som skiljer sig från normen och tar en medioker medelväg, och då är risken stor för mental inavel.
PÅ MULTIMIND BETONAR MAN att det inte handlar om att vara en invandrarakut utan att det är en bra affär för alla parter. Enligt Dann sker 70 procent av dagens rekryteringar via kontakter och få lediga platser annonseras ut. Men en person som är inflyttad, antingen det är från Motala eller Marocko, har inget eget nätverk och hamnar utanför.
Och människor som tänker annorlunda skrämmer oss. De vänder upp och ner på värderingar och beslutsprocesser.
– Över huvud taget har de som avviker på ett eller annat sätt det ytterst svårt i samhället. Folkhemmet satte upp regler för vad som är normalt, säger Curt R Johansson, professor i psykologi vid Lunds universitet.
Han menar att det är vårt ursprung i det gamla bondesamhället med stark social kontroll som skapat vår konflikträdsla och vår likriktning. Och hans tes bekräftas av Jan Glete, professor i historia vid Stockholms universitet:
– Till skillnad från resten av Europa har vi i Norden ingen stark feodal tradition. Det spelar in att svenska bönder varit tvungna att lösa sina problem gemensamt, vi har varit beroende av det för att överleva.
Men i början av seklet började samhället förändras.
Kartgrafik: S:t Petersburg, Tallinn, ESTLAND, Tartu, Riga. Estland (hela landet): Mobilutbredning, Datorutbredning, Internetutbredning, Tillväxt i branschen1, Kunskapskluster, Årskostnad programmerare (värden beskurna).
Hjärnjakt i Estland…
…och Västerås.
…men har vi letat
28 SIDOR KOMPETENS: 36–51 VI JAGAR HJÄRNOR I ÖST 52–54 HÅRDA BUD I VÄSTERÅS
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
letat …menharvi 34 GURu OKTOBER 2000 – Därför är den sociala kompetensen så viktig, utan den kan en organisation slitas sönder av konflikter. Men idag har det gått så långt att arbetsgivarna ofta anpassar sönder en människas unika egenskaper, säger han. Virva Herlitz är psykoterapeut och arbetar i företaget Si- nova som konsult när det gäller fusioner mellan företag med fokus på hur man hanterar den mänskliga faktorn i för- ändringar. Hon har bland annat jobbat tio år för Sida med att förbe- reda svenska biståndsarbetare att möta främmande kulturer. –Det överdrivna behovet av att kategorisera och att stop- pa människor i vissa fack ser vi alltför mycket av idag. Det tror jag bottnar i den otrygghet som de snabba förändring- arna i samhället skapar hos individen. Försvar blir vårt skydd. Att det är lågt i tak för olikheter märks tydligt i Virva Her- litz arbete. – Vi stämplar hellre en människa som besvärlig än tänker ”gud vad spännande och annorlunda”. Vi reagerar helt en- kelt primitivt på vissa signaler. Tydligt är också att svenskar ofta betraktas och betraktar sig själva som konflikthämmade. – I Finland är det viktigt att konfrontera varandra. I övriga Europa är det mycket viktigt att ha en åsikt, det spelar ingen roll om det är rätt eller fel, säger Virva Her- litz. Johan Dann på företaget Multimind, som arbetar med att rekrytera högutbil- dade invandrare, anser att rädslan att göra fel gör rekryte- ringen slentrianmässig. –En feg rekryterare sållar bort dem som skiljer sig från normen och tar en medioker medelväg, och då är risken stor för mental inavel. på multimind betonar man att det inte handlar om att vara en invandrarakut utan att det är en bra affär för alla parter. Enligt Dann sker 70 procent av dagens rekryteringar via kontakter och få lediga platser annonseras ut. Men en person som är inflyttad, antingen det är från Motala eller Marocko, har inget eget nätverk och hamnar utanför. Och människor som tänker annorlunda skrämmer oss. De vänder upp och ner på värderingar och beslutsprocesser. –Över huvud taget har de som avviker på ett eller annat sätt det ytterst svårt i samhället. Folkhemmet satte upp reg- ler för vad som är normalt, säger Curt R Johansson, profes- sor i psykologi vid Lunds universitet. Han menar att det är vårt ursprung i det gamla bonde- samhället med stark social kontroll som skapat vår konflikt- rädsla och vår likriktning. Och hans tes bekräftas av Jan Gle- te, professor i historia vid Stockholms universitet: –Till skillnad från resten av Europa har vi i Norden ingen stark feodal tradition. Det spelar in att svenska bönder varit tvungna att lö- sa sina problem gemen- samt, vi har varit beroende av det för att överleva. Men i början av seklet började samhället förändras. VI JAGAR HJÄRNOR I ÖST SIDOR KOmPeTenS: 36–51 HÅRDA BUD I VÄSTeRÅS 52–54 ESTLAND Tallinn Tartu S:t Petersburg Riga Estland (hela landet) Mobilutbredning Datorutbredning Internetutbredning Tillväxt i branschen1 Kunskapskluster Årskostnad programmerare T Hjärnjakt i Estland… …och Västerås. 28