Oktober 2000 · reportage/analys
Kompetensbristen – vi glömmer vår egen bakgård
Reportage om kompetensbrist i it-sektorn: Sverige slösar enligt texten med invandrares kompetens, rekryterar via nätverk och präglas av likriktning; globalt konkurreras om it-specialister och utbildningsländer riskerar hjärnflykt. Sammanfogningen av läsutgåvans sidor 32–35 över saknade slots är hypotes.
Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.
Oktober 2000 · läsposition 32
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
Sveriges tillväxt är hotad. Företagen kan det kompetent
Östen är en kämpe.
Maria är modig.
Det visar en rapport från Konjunkturinstitutet, KI. Bara it-företagen skulle behöva nyanställa 60 000 personer, helst i morgon, enligt analysföretaget IDC. Ekvationen ter sig hopplös. För den som tänker traditionellt. För i den desperata jakten på kompetens glömmer vi vår egen bakgård. Det finns inget som säger att kompetent personal inte finns. En färsk rapport från Näringsdepartementet säger att vi är dåliga på att ta vara på kompetensen och att det är en paradox att hävda kompetensbrist.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
32 GURu OKTOBER 2000 ◗ Sveriges tillväxt är hotad. Företagen kan Det visar en rapport från Konjunkturinstitutet, KI. Bara it-företagen skulle behöva nyanställa 60000 personer, helst i morgon, enligt analysföretaget IDC. Ekvationen ter sig hopplös. För den som tänker traditionellt. För i den desperata jakten på kompetens glömmer vi vår egen bakgård. Det finns inget som säger att kompetent personal inte finns. En färsk rapport från Näringsdepar- tementet säger att vi är dåliga på att ta vara på kompetensen och att det är en paradox att hävda kompetensbrist. det kompetent TEXT ERIKA AUGUSTINSSON, JAN ISAKSON Östen är en kämpe. Maria är modig.
Oktober 2000 · läsposition 33
…inte expandera i den takt de vill – saknas personal.
Problemet med bristande resursanvändning måste tas på allvar. Det stämmer med Konjunkturinstitutets analys av läget, där man hävdar att det största problemet är att Sverige har dålig rörlighet, geografiskt och mellan yrkesgrupper.
Fram till förra året hade det till exempel inte ens gjorts någon inventering av den kompetens som våra invandrare faktiskt har.
– Vi har buntat ihop högutbildade och analfabeter i en grupp, säger Gunilla Dahlén på Statistiska Centralbyrån.
Ny statistisk visar att de invandrare som kommit sedan 1995 till och med har högre utbildning än svenskar (Se faktaruta på sidan 64).
Pieter Bevelander vid institutionen för ekonomisk historia på Lunds universitet skriver just nu en avhandling om högutbildade invandrares svårigheter att få ett jobb. Det handlar inte om brist på kompetens utan om informella kunskaper, och urvalskriterierna när du söker jobb blir alltmer subjektiva.
– Det är viktigt att du som arbetssökande har ”den rätta känslan”, och som invandrare kan ju den vara svår att förstå.
En invandrare behöver kanske vara 20 år i Sverige för att lära sig svenska koder och normer, vilket gör att utbildningen hinner bli gammal innan man accepterats av samhället.
Fattiga…
…och Riga.
När humankapitalet blir allt viktigare är också en felanställning dyr för ett företag. Konsekvensen blir att företagen ofta satsar på säkra kort.
– De som vågar anställa någon som är lite annorlunda upplever ofta att det gnisslar i början men att det klart lönar sig i det långa loppet, säger Pieter Bevelander.
Beteendevetaren Per-Markku Ristalammi vid Malmö högskola menar att urvalsmekanismerna vid anställning är mycket enkla.
Människan väljer den som är mest lik henne själv. Du utgår från kön, social bakgrund eller utbildning för att hitta gemensamma referenser och minsta motståndets lag gäller.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
OKTOBER 2000 GURu 33 Problemet med bristande resursanvändning måste tas på allvar. Det stämmer med Konjunkturinstitutets analys av lä- get, där man hävdar att det största problemet är att Sverige har dålig rörlighet, geografiskt och mellan yrkesgrupper. Fram till förra året hade det till exempel inte ens gjorts någon inventering av den kompetens som våra invandrare faktiskt har. –Vi har buntat ihop högutbildade och analfabeter i en grupp, säger Gunilla Dahlén på Statistiska Centralbyrån. Ny statistisk visar att de invandrare som kommit sedan 1995 till och med har högre utbildning än svenskar (Se fakta- ruta på sidan 64). Pieter Bevelander vid institutionen för ekonomisk histo- ria på Lunds universitet skriver just nu en avhandling om högutbildade invandrares svårigheter att få ett jobb. Det handlar inte om brist på kompetens utan om informella kunskaper, och urvalskriterierna när du söker jobb blir allt- mer subjektiva. –Det är viktigt att du som arbetssökande har ”den rätta känslan”, och som invandrare kan ju den vara svår att förstå. En invandrare behöver kanske vara 20 år i Sverige för att lära sig svenska koder och normer, vilket gör att utbildning- en hinner bli gammal innan man accepterats av samhället. När humankapitalet blir allt viktigare är också en felan- ställning dyr för ett företag. Konsekvensen blir att företagen ofta satsar på säkra kort. –De som vågar anställa någon som är lite annorlunda upplever ofta att det gnisslar i början men att det klart lönar sig i det långa loppet, säger Pieter Bevelander. Beteendevetaren Per-Markku Ristalammi vid Malmö högskola menar att urvalsmekanismerna vid anställning är mycket enkla. Människan väljer den som är mest lik henne själv. Du ut- går från kön, social bakgrund eller utbildning för att hitta gemensamma referenser och minsta motståndets lag gäller. n inte expandera i den takt de vill – saknas personal. Fattiga… …och Riga.
Oktober 2000 · läsposition 34
– Därför är den sociala kompetensen så viktig, utan den kan en organisation slitas sönder av konflikter. Men idag har det gått så långt att arbetsgivarna ofta anpassar sönder en människas unika egenskaper, säger han.
Virva Herlitz är psykoterapeut och arbetar i företaget Sinova som konsult när det gäller fusioner mellan företag med fokus på hur man hanterar den mänskliga faktorn i förändringar.
Hon har bland annat jobbat tio år för Sida med att förbereda svenska biståndsarbetare att möta främmande kulturer.
– Det överdrivna behovet av att kategorisera och att stoppa människor i vissa fack ser vi alltför mycket av idag. Det tror jag bottnar i den otrygghet som de snabba förändringarna i samhället skapar hos individen. Försvar blir vårt skydd.
Att det är lågt i tak för olikheter märks tydligt i Virva Herlitz arbete.
– Vi stämplar hellre en människa som besvärlig än tänker ”gud vad spännande och annorlunda”. Vi reagerar helt enkelt primitivt på vissa signaler.
Tydligt är också att svenskar ofta betraktas och betraktar sig själva som konflikthämmade.
– I Finland är det viktigt att konfrontera varandra. I övriga Europa är det mycket viktigt att ha en åsikt, det spelar ingen roll om det är rätt eller fel, säger Virva Herlitz.
Johan Dann på företaget Multimind, som arbetar med att rekrytera högutbildade invandrare, anser att rädslan att göra fel gör rekryteringen slentrianmässig.
– En feg rekryterare sållar bort dem som skiljer sig från normen och tar en medioker medelväg, och då är risken stor för mental inavel.
PÅ MULTIMIND BETONAR MAN att det inte handlar om att vara en invandrarakut utan att det är en bra affär för alla parter. Enligt Dann sker 70 procent av dagens rekryteringar via kontakter och få lediga platser annonseras ut. Men en person som är inflyttad, antingen det är från Motala eller Marocko, har inget eget nätverk och hamnar utanför.
Och människor som tänker annorlunda skrämmer oss. De vänder upp och ner på värderingar och beslutsprocesser.
– Över huvud taget har de som avviker på ett eller annat sätt det ytterst svårt i samhället. Folkhemmet satte upp regler för vad som är normalt, säger Curt R Johansson, professor i psykologi vid Lunds universitet.
Han menar att det är vårt ursprung i det gamla bondesamhället med stark social kontroll som skapat vår konflikträdsla och vår likriktning. Och hans tes bekräftas av Jan Glete, professor i historia vid Stockholms universitet:
– Till skillnad från resten av Europa har vi i Norden ingen stark feodal tradition. Det spelar in att svenska bönder varit tvungna att lösa sina problem gemensamt, vi har varit beroende av det för att överleva.
Men i början av seklet började samhället förändras.
Kartgrafik: S:t Petersburg, Tallinn, ESTLAND, Tartu, Riga. Estland (hela landet): Mobilutbredning, Datorutbredning, Internetutbredning, Tillväxt i branschen1, Kunskapskluster, Årskostnad programmerare (värden beskurna).
Hjärnjakt i Estland…
…och Västerås.
…men har vi letat
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
letat …menharvi 34 GURu OKTOBER 2000 – Därför är den sociala kompetensen så viktig, utan den kan en organisation slitas sönder av konflikter. Men idag har det gått så långt att arbetsgivarna ofta anpassar sönder en människas unika egenskaper, säger han. Virva Herlitz är psykoterapeut och arbetar i företaget Si- nova som konsult när det gäller fusioner mellan företag med fokus på hur man hanterar den mänskliga faktorn i för- ändringar. Hon har bland annat jobbat tio år för Sida med att förbe- reda svenska biståndsarbetare att möta främmande kulturer. –Det överdrivna behovet av att kategorisera och att stop- pa människor i vissa fack ser vi alltför mycket av idag. Det tror jag bottnar i den otrygghet som de snabba förändring- arna i samhället skapar hos individen. Försvar blir vårt skydd. Att det är lågt i tak för olikheter märks tydligt i Virva Her- litz arbete. – Vi stämplar hellre en människa som besvärlig än tänker ”gud vad spännande och annorlunda”. Vi reagerar helt en- kelt primitivt på vissa signaler. Tydligt är också att svenskar ofta betraktas och betraktar sig själva som konflikthämmade. – I Finland är det viktigt att konfrontera varandra. I övriga Europa är det mycket viktigt att ha en åsikt, det spelar ingen roll om det är rätt eller fel, säger Virva Her- litz. Johan Dann på företaget Multimind, som arbetar med att rekrytera högutbil- dade invandrare, anser att rädslan att göra fel gör rekryte- ringen slentrianmässig. –En feg rekryterare sållar bort dem som skiljer sig från normen och tar en medioker medelväg, och då är risken stor för mental inavel. på multimind betonar man att det inte handlar om att vara en invandrarakut utan att det är en bra affär för alla parter. Enligt Dann sker 70 procent av dagens rekryteringar via kontakter och få lediga platser annonseras ut. Men en person som är inflyttad, antingen det är från Motala eller Marocko, har inget eget nätverk och hamnar utanför. Och människor som tänker annorlunda skrämmer oss. De vänder upp och ner på värderingar och beslutsprocesser. –Över huvud taget har de som avviker på ett eller annat sätt det ytterst svårt i samhället. Folkhemmet satte upp reg- ler för vad som är normalt, säger Curt R Johansson, profes- sor i psykologi vid Lunds universitet. Han menar att det är vårt ursprung i det gamla bonde- samhället med stark social kontroll som skapat vår konflikt- rädsla och vår likriktning. Och hans tes bekräftas av Jan Gle- te, professor i historia vid Stockholms universitet: –Till skillnad från resten av Europa har vi i Norden ingen stark feodal tradition. Det spelar in att svenska bönder varit tvungna att lö- sa sina problem gemen- samt, vi har varit beroende av det för att överleva. Men i början av seklet började samhället förändras. VI JAGAR HJÄRNOR I ÖST SIDOR KOmPeTenS: 36–51 HÅRDA BUD I VÄSTeRÅS 52–54 ESTLAND Tallinn Tartu S:t Petersburg Riga Estland (hela landet) Mobilutbredning Datorutbredning Internetutbredning Tillväxt i branschen1 Kunskapskluster Årskostnad programmerare T Hjärnjakt i Estland… …och Västerås. 28
Oktober 2000 · läsposition 35
Vi flyttade från landsbygden till staden.
– Men de gamla värderingsmekanismerna har inte ersatts av några andra. Det gör att vi idag känner oss vilsna och osäkra på vår egen identitet. Rädslan för det annorlunda blir större, säger Curt R Johansson.
Både Ristalammi och Glete pekar också på svenskarnas stolthet över folkhemmet. Fördelningspolitiken gjorde att vi slapp många socialt betingade konflikter – Sverige hade funnit den ultimata lösningen.
Och så tänker vi än i dag: Sverige som det bästa landet som har hittat de bästa lösningarna. Andra sätt att tänka och agera blir ”fel”. Men eftersom vi är snälla människor försöker vi i god anda berätta och uppfostra andra folk till hur man ska agera.
Men nu gäller det att komma över rädslan för det främmande. Kampen om kompetensen är global, hela västvärlden skriker efter it-specialister.
IT-BRANSCHEN I VÄSTEUROPA behöver rekrytera över en miljon människor, enligt det svenska rekryteringsföretaget Wayne Recruitment.
Med bas i Lettland ska företaget starta rekrytering ”i industriell skala” i bland annat Baltikum, Polen och Ryssland.
Men Sverige får sätta fart för att komma in i matchen.
– Amerikanerna har funnits i Baltikum i tio år och redan plockat de fem till tio procenten som är absolut bäst. Men det finns många duktiga kvar, säger Johan Westerudd, vd.
Hjärnor som räknas…
…kompetens som slösas bort.
År 2050 kommer hälften av alla européer att vara pensionärer. En FN-kommitté har räknat ut att Europa behöver 159 miljoner nya invandrare eftersom det föds för få barn.
Tyskland har redan lagt fram en plan. Landet saknar 75 000 it-specialister. Det handlar enbart om människor med högre utbildning. Genom att dela ut 30 000 ”green cards” till it-specialister från Östeuropa, Ryssland och andra länder utanför EU ska landet ta ett språng in i det postindustriella samhället.
USA har tillämpat den här taktiken länge. En stor del av de anställda i den högteknologiska industrin i Silicon Valley är invandrare.
Med det i bakhuvudet kan framtidsscenariot verka skrämmande. När kompetensen inom ett visst område blir helt avgörande för en nation kommer länder inte att sky några medel för att locka de bästa hjärnorna.
Förlorarna blir de länder som bekostat dessa människors utbildning. Förr tog västmakterna de fattiga ländernas naturtillgångar. Idag tar de deras skarpaste hjärnor. Kalla det kunskapsimperialism.
Johan Westerudd på Wayne Recruitment inser problemet, men är inte oroad:
– De vi slussar hit stannar förmodligen i landet några år, sedan flyttar de tillbaka hem eller vidare till USA. Då har förmodligen deras hemmamarknader utvecklats och de kan bidra till den fortsatta utvecklingen i respektive land. ■
verkligen överallt?
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
t överallt? i verkligen Vi flyttade från landsbyg- den till staden. –Men de gamla värde- ringsmekanismerna har in- te ersatts av några andra. Det gör att vi idag känner oss vilsna och osäkra på vår egen identitet. Rädslan för det annorlunda blir större, säger Curt R Johansson. Både Ristalammi och Glete pekar också på svenskarnas stolthet över folkhemmet. Fördelningspolitiken gjorde att vi slapp många socialt be- tingade konflikter – Sverige hade funnit den ultimata lös- ningen. Och så tänker vi än i dag: Sverige som det bästa landet som harhittatdebästalösningarna.Andrasättatttänkaochagera blir”fel”.Meneftersomviärsnällamänniskorförsökerviigod anda berätta och uppfostra andra folk till hur man ska agera. Men nu gäller det att komma över rädslan för det främ- mande. Kampen om kompetensen är global, hela västvärl- den skriker efter it-specialister. it-branschen i västeuropa behöver rekrytera över en miljon människor, enligt det svenska rekryteringsföreta- get Wayne Recruitment. Med bas i Lettland ska företaget starta rekrytering ”i in- dustriell skala” i bland annat Baltikum, Polen och Ryssland. Men Sverige får sätta fart för att komma in i matchen. –Amerikanerna har funnits i Baltikum i tio år och redan plockat de fem till tio procenten som är absolut bäst. Men det finns många duktiga kvar, säger Johan Westerudd, vd. År 2050 kommer hälften av alla européer att vara pen- sionärer. En fn-kommitté har räknat ut att Europa be- höver 159 miljoner nya in- vandrare eftersom det föds för få barn. Tyskland har redan lagt fram en plan. Landet saknar 75000 it-specialister. Det handlar enbart om männis- kor med högre utbildning. Genom att dela ut 30000 ”green cards” till it-specialister från Östeuropa, Ryssland och andra länder utanför eu ska landet ta ett språng in i det postindus- triella samhället. usa har tillämpat den här taktiken länge. En stor del av de anställda i den högteknologiska industrin i Silicon Valley är invandrare. Med det i bakhuvudet kan framtidsscenariot verka skrämmande. När kompetensen inom ett visst område blir helt avgörande för en nation kommer länder inte att sky nå- gra medel för att locka de bästa hjärnorna. Förlorarna blir de länder som bekostat dessa människors utbildning. Förr tog västmakterna de fattiga ländernas na- turtillgångar. Idag tar de deras skarpaste hjärnor. Kalla det kunskapsimperialism. Johan Westerudd på Wayne Recruitment inser proble- met, men är inte oroad: –De vi slussar hit stannar förmodligen i landet några år, sedan flyttar de tillbaka hem eller vidare till usa. Då har för- modligen deras hemmamarknader utvecklats och de kan bi- dra till den fortsatta utvecklingen i respektive land. ■ OKTOBER 2000 GURu 35 VAR OLYDIG. DeT LÖNAR SIG. 56–60 RATTAR De RäTT FÖReTAG? 62–64 De VeT VaR De SKa LeTa 66–67 Hjärnor som räknas… …kompetens som slösas bort.