December 2000 · reportage
Google: historien om sökmotorn
Reportage om Google och grundarna Larry Page och Sergey Brin, med skildring av Silicon Valley, Googles lugna kontor i Mountain View, finansiering med riskkapital, intäkter via samarbete och annonser, tankar om börsnotering och sökteknikens princip. läsutgåvans sida 71 är en sparsam bildsida. läsutgåvans sidor 72–73 går in på länkbaserad rangordning och visionen om tillgänglighet överallt.
Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.
December 2000 · läsposition 70
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
◗ Det här är historien om två unga dataingenjörer med en vision och ett uppdrag: ATT KARTLÄGGA INTERNET. Samtidigt är det berättelsen om det märkliga Silicon Valley i norra Kalifornien, it-världens nav där riskkapitalisten är kung och du kan bli dollarmiljonär på en eftermiddag. Där bilköerna ringlar sig tröstlöst milslånga längs Interstate 101 varje morgon och kväll. Där ingenting är som det borde vara, men allt är som det måste vara i den nya ekonomin. Det här är historien om SÖKMOTORN GOOGLE.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
70 GURu DECEMBER 2000 ◗ Det här är historien om två unga dataingenjörer med en vision och ett uppdrag: ATT KaRTLäGGa inTeRneT. Samtidigt är det berättelsen om det märkliga Silicon Valley i norra Kalifornien, it-världens nav där riskkapitalisten är kung och du kan bli dollarmiljonär på en eftermiddag. Där bilköerna ringlar sig tröstlöst milslånga längs Interstate 101 varje morgon och kväll. Där ingenting är som det borde vara, men allt är som det måste vara i den nya ekonomin. Det här är historien om SÖKmOTORn GOOGLe. h TEXT ERIK BERGIN
December 2000 · läsposition 71
http://www.varldensbastasokmotor.com
▶
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
DECEMBER 2000 GURu 71 http://www.varldens bastasokmotor.com ▼
December 2000 · läsposition 72
”Vad sägs om hundra tusen dollar? Behöver ni mer? Två hundra?”
Den som besöker Googles högkvarter vid Bayshore Parkway i Mountain View, Kalifornien, ett stenkast från Sun Microsystems, känner sig omedelbart välkommen. Receptionen domineras av två frikostiga röda soffor man helst vill krypa ner och mysa i med en gång. På golvet och på bordet vid väggen trängs ett helt gäng lavalampor, vars sävliga bubblande skänker frid och lättsinne åt tillvaron. Hissen är inramad av stora färgglada plattor i Googles färger, rött, grönt, blått och gult, och kylen fullproppad av jordgubbs- och apelsinjuice för den väntande besökaren att smutta på.
– Vill du ha en glass? undrar pr-managern Hilary Chambers.
”Laid back”, alltså. Som sig bör i det soliga Kalifornien.
En trappa upp sitter företagets president, Sergey Brin, och vd, Larry Page, i var sitt kontor. Larry har tre datormonitorer framför sig att försöka hålla ordning på samtidigt, Sergey bara en. Utanför i korridoren står en sparkcykel och två mountainbikes.
Varken Sergey eller Larry har ännu fyllt 30. För några år sedan pluggade de fortfarande till dataingenjörer på Stanforduniversitetet i Palo Alto, alldeles i närheten. När internet var ungt – i mitten på 1990-talet – började de samla på länkar utan att veta vad de egentligen skulle ha dem till.
Liksom fallet var med grundarna till portalen Yahoo, Jerry Yang och David Filo, har Sergey och Larry sedan dess lyckats förvandla sin hobby till en affärsidé så intressant att Silicon Valleys riskkapitalister funnit det värt att satsa åtskilliga av sina miljoner i företaget.
SERGEY BRIN SITTER INNE på kontoret i en grå t-shirt och svarta jeans och granskar ett diagram på en datorskärm som visar antalet sökningar gjorda på Googles sajt de senaste dygnen. Det blir inte så mycket programmerande för honom eller Larry numera. Googles stab av ingenjörer tar hand om den saken, själva har de fullt upp med att träffa investerare och förhandla med affärspartners, säger de.
Och att träffa journalister som är nyfikna på historien bakom vad som kallats världens smartaste söktjänst på internet.
– Idén föddes utifrån forskning vid Stanford, berättar Sergey. Larry och jag gick PhD-programmet för datavetenskap. Vi sysslade med att studera webben och forska om datautvinning (data mining), vilket innebär att leta efter mönster i och strukturera stora mängder av data. Forskningen inom de områdena ledde till vad som blev den ursprungliga tekniken bakom Google.
Sedan planen på en sökmotor som skulle överträffa alla andra arbetats fram, fortsatte Sergey Brin och Larry Page att utveckla tekniken på Stanford. Det här var för fem år sedan, på hösten 1995, men ännu hade de inget företag, än mindre några finansiärer.
När Guru besöker Google jobbar ungefär 150 personer i företaget, plus ett nyöppnat försäljningskontor i New York med drygt tio personer.
– Det kommer nya människor varje vecka, konstaterar Hilary Chambers, själv en av de senast rekryterade, och blickar ut över den bortre delen av lokalen som ännu inte rutats in med flyttbara kontorskuber i plåt. Det är inte mycket plats kvar.
MEN GOOGLE HAR RÅD att expandera, än så länge. Po Bronson, författaren till den träffsäkra Silicon Valley-skildringen ”The Nudist on the Late Shift”, har beskrivit Kiseldalen som en svart låda som pumpar ut pengar. I Silicon Valley är riskkapitalisten kung och ingen vill banga ur en cool investering. 1998 hade världen heller ännu inte upplevt de magnifika it-rasen på Nasdaq och den blinda skövlingen av internet-bolag.
Bidraget till världen ska bli att göra Google tillgängligt för alla, överallt, alltid.
En dag sprang Larry och Sergey ihop med en av grundarna till Sun Microsystems, Andy Bechtelsheim. Andy är inte känd för att hålla onödigt hårt i checkhäftet, och när Larry Page berättar historien om Google-pengarna lyser hans bruna ögon. Han verkar knappast tro själv att det han säger är sant.
– Möjligheterna och resurserna här är otroliga. Vi satt på en veranda nere i Palo Alto med Andy och berättade om vår sökmotor, så här fungerar den, så många besökare har vi och så vidare.
– Jag är säker på att ni behöver lite pengar, sa Andy när han fått de två ingenjörernas idé klar för sig. Vad sägs om hundra tusen dollar? Behöver ni mer? Två hundra? Ni kan betala tillbaka senare om ni vill.
Enligt Larry trissade Andy Bechtelsheim upp sitt eget bud flera gånger om. Med hans check som grundplåt knallade de då drygt 20-åriga teknikerna hem och startade Google, vars namn förövrigt är precis lika meningslöst som det låter.
– Vi var väldigt noga med att välja ett namn som inte betyder något, inflikar Larry Page med ett flin.
Företaget är fortfarande privatägt, men hur stor del av aktierna grundarna själva äger vägrar de att säga.
Som alla hippa internetföretag i Kalifornien planerar Google att göra en ipo (Initial Public Offering), det vill säga att notera sig på Nasdaq-börsen.
Financial Times spekulerade för några månader sedan om att Googles ipo kunde komma redan i år, men när Larry får höra det blir han förskräckt och dementerar.
– Det där har de hittat på, det kan vi aldrig ha sagt, säger han och sneglar nervöst åt pr-managern som sitter med under intervjun (”för att lära mig, jag är ju nyanställd”).
ÄN SÅ LÄNGE LEVER GOOGLE på sina investerare, fast företaget drar också in egna pengar. Nyligen slöts till exempel ett samarbetsavtal med Yahoo, enligt vilket Google bidrar med sin sökteknik när någon letar efter information via Yahoos sajt, mot att Yahoo betalar för tjänsten. En annan väg till inkomster är sponsrade länkar, en finess som Google introducerade sent i oktober i år under vinjetten AdWords. Har du ett bilföretag kan du på Googles sajt komponera ihop en liten textannons, betala med kreditkortet och vips kommer din länk upp när någon söker på ”bil”.
Sergey hävdar lite svävande att företaget skulle kunna gå med vinst nästa år, men att man valt att göra resan mot svarta siffror i resultaträkningen i långsam takt med investerarnas goda minne.
– Vi har alltid varit försiktiga med hur vi spenderar pengar, säger han. Strax därefter berättar en av receptionisterna hur Sergey en dag kom till jobbet och hade tokhandlat lavalampor till hela kontoret, säkert över hundra lampor som nu står spridda överallt i huset.
Men för all del – en mysig arbetsmiljö kan väl gott få kosta några hundra dollar. Det är egentligen bara två saker hos Googles lättsamma högkvarter i Mountain View som tyder på att någon yttre verksamhet alls försiggår, att människor dygnet runt, världen över letar efter information via Googles sajt. Den ena möts man av direkt vid entrén.
Bakom disken vid receptionen rullar ord fram på en skärm, nedifrån och upp i maklig takt. Det är en strid ström av personnamn, akademiska ämnen, blommor, bilmärken, allt man någonsin kan tänka sig att söka efter på internet. Orden bara flödar på, helt stilla, och det tar ett tag att greppa storheten i att någon, någonstans i världen, just i denna sekund sitter framför sin skärm och just har sökt på ordet som rullar fram på skärmen.
– Fast sökningarna är censurerade lite
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
72 GURu DECEMBER 2000 en som besöker Googles högkvarter vid Bayshore Parkway i Mountain View, Kalifornien, ett stenkast från Sun Microsystems, känner sig ome- delbart välkommen. Receptionen domineras av två frikostiga röda soffor man helst vill krypa ner och mysa i med en gång. På golvet och på bordet vid väggen trängs ett helt gäng lavalam- por, vars sävliga bubblande skänker frid och lättsinne åt tillvaron. Hissen är inramad av sto- ra färgglada plattor i Googles färger, rött, grönt, blått och gult, och kylen fullproppad av jordgubbs- och apelsinjuice för den väntande besökaren att smutta på. –Vill du ha en glass? undrar pr-managern Hilary Chambers. ”Laid back”, alltså. Som sig bör i det soliga Kalifornien. En trappa upp sitter företagets president, Sergey Brin, och vd, Larry Page, i var sitt kon- tor. Larry har tre datormonitorer framför sig att försöka hålla ordning på samtidigt, Sergey bara en. Utanför i korridoren står en sparkcykel och två mountainbikes. Varken Sergey eller Larry har ännu fyllt 30. För några år sedan pluggade de fortfarande till dataingenjörer på Stanforduniversitetet i Palo Alto, alldeles i närheten. När internet var ungt – i mitten på 1990-talet – började de samla på län- kar utan att veta vad de egentligen skulle ha dem till. Liksom fallet var med grundarna till porta- len Yahoo, Jerry Yang och David Filo, har Ser- gey och Larry sedan dess lyckats förvandla sin hobby till en affärsidé så intressant att Silicon Valleys riskkapitalister funnit det värt att satsa åtskilliga av sina miljoner i företaget. sergey brin sitter inne på kontoret i en grå t-shirt och svarta jeans och granskar ett dia- gram på en datorskärm som visar antalet sök- ningar gjorda på Googles sajt de senaste dyg- nen. Det blir inte så mycket programmerande för honom eller Larry numera. Googles stab av ingenjörer tar hand om den saken, själva har de fullt upp med att träffa investerare och för- handla med affärspartners, säger de. Och att träffa journalister som är nyfikna på historien bakom vad som kallats världens smartaste söktjänst på internet. – Idén föddes utifrån forskning vid Stanford, berättar Sergey. Larry och jag gick PhD-pro- grammet för datavetenskap. Vi sysslade med att studera webben och forska om datautvinning (data mining), vilket innebär att leta efter mön- ster i och strukturera stora mängder av data. Forskningen inom de områdena ledde till vad som blev den ursprungliga tekniken bakom Google. Sedan planen på en sökmotor som skulle överträffa alla andra arbetats fram, fortsatte Sergey Brin och Larry Page att utveckla tekni- ken på Stanford. Det här var för fem år sedan, på hösten 1995, men ännu hade de inget företag, än mindre några finansiärer. När Guru besöker Google jobbar ungefär 150 personer i företaget, plus ett nyöppnat för- säljningskontor i New York med drygt tio per- soner. –Det kommer nya människor varje vecka, konstaterar Hilary Chambers, själv en av de se- nast rekryterade, och blickar ut över den bortre delen av lokalen som ännu inte rutats in med flyttbara kontorskuber i plåt. Det är inte mycket plats kvar. men google har råd att expandera, än så länge. Po Bronson, författaren till den träffsä- kra Silicon Valley-skildringen ”The Nudist on the Late Shift”, har be- skrivit Kiseldalen som en svart låda som pumpar ut pengar. I Silicon Valley är risk- kapitalisten kung och ingen vill banga ur en cool investering. 1998 hade världen heller ännu inte upplevt de magnifika it-rasen på Nasdaq och den blin- da skövlingen av in- ternet-bolag. En dag sprang Lar- ry och Sergey ihop med en av grundarna till Sun Microsystems, Andy Bechtelsheim. Andy är in- te känd för att hålla onödigt hårt i checkhäftet, och när Larry Page berättar historien om Goo- gle-pengarna lyser hans bruna ögon. Han ver- kar knappast tro själv att det han säger är sant. – Möjligheterna och resurserna här är otroli- ga. Vi satt på en veranda nere i Palo Alto med Andy och berättade om vår sökmotor, så här fungerar den, så många besökare har vi och så vidare. – Jag är säker på att ni behöver lite pengar, sa Andy när han fått de två ingenjörernas idé klar för sig. Vad sägs om hundra tusen dollar? Behö- ver ni mer? Två hundra? Ni kan betala tillbaka senare om ni vill. Enligt Larry trissade Andy Bechtelsheim upp sitt eget bud flera gånger om. Med hans check som grundplåt knallade de då drygt 20-åriga teknikerna hem och startade Google, vars namn förövrigtärprecislikameningslöstsomdetlåter. – Vi var väldigt noga med att välja ett namn som inte betyder något, inflikar Larry Page med ett flin. Företaget är fortfarande privatägt, men hur stor del av aktierna grundarna själva äger väg- rar de att säga. Som alla hippa internetföretag i Kalifornien planerar Google att göra en ipo (Initial Public Offering), det vill säga att notera sig på Nasdaq- börsen. Financial Times spekulerade för några må- nader sedan om att Googles ipo kunde komma redan i år, men när Larry får höra det blir han förskräckt och dementerar. – Det där har de hittat på, det kan vi aldrig ha sagt, säger han och sneglar nervöst åt pr-mana- gern som sitter med under intervjun (”för att lä- ra mig, jag är ju nyanställd”). än så länge lever google på sina inves- terare, fast företaget drar också in egna pengar. Nyligen slöts till exempel ett samarbetsavtal med Yahoo, enligt vilket Google bidrar med sin sökteknik när någon letar efter information via Yahoos sajt, mot att Yahoo betalar för tjänsten. En annan väg till inkomster är sponsrade län- kar, en finess som Google introducerade sent i oktober i år under vinjetten AdWords. Har du ett bilföretag kan du på Googles sajt kompone- ra ihop en liten textannons, betala med kredit- kortet och vips kommer din länk upp när nå- gon söker på ”bil”. Sergey hävdar lite svävande att företaget skulle kunna gå med vinst nästa år, men att man valt att göra resan mot svarta siffror i resul- taträkningen i långsam takt med investerarnas goda minne. –Vi har alltid varit försiktiga med hur vi spenderar pengar, säger han. Strax därefter be- rättar en av receptionisterna hur Sergey en dag kom till jobbet och hade tokhandlat lavalam- por till hela kontoret, säkert över hundra lam- por som nu står spridda överallt i huset. Men för all del – en mysig arbetsmiljö kan väl gott få kosta några hundra dollar. Det är egentligen bara två saker hos Googles lättsam- ma högkvarter i Mountain View som tyder på att någon yttre verksamhet alls försiggår, att människor dygnet runt, världen över letar efter information via Googles sajt. Den ena möts man av direkt vid entrén. Bakom disken vid receptionen rullar ord fram på en skärm, nedifrån och upp i maklig takt. Det är en strid ström av personnamn, aka- demiska ämnen, blommor, bilmärken, allt man någonsin kan tänka sig att söka efter på inter- net. Orden bara flödar på, helt stilla, och det tar ett tag att greppa storheten i att någon, någon- stans i världen, just i denna sekund sitter fram- för sin skärm och just har sökt på ordet som rul- lar fram på skärmen. –Fast sökningarna är censurerade lite ”Vad sägs om hundra tusen dollar? Behöver ni mer? Två hundra?” D ’’ Bidraget till världen ska bli att göra Google till- gängligt för alla, överallt, alltid. ’’
December 2000 · läsposition 73
grann, säger receptionisten nästan ursäktande, väl medveten om att ett av de vanligaste sökorden på nätet är sex.
Det andra tecknet på att något högteknologiskt, snabbt och stort är i görningen finns på övervåningen. Bakom en glasskärm sitter en rad röda lysdioder, provisoriskt monterade i en pappkartong. Tre av dioderna är kopplade till de tre gigantiska servrar, Exodus, Sunnyvale och Herndon, som innehåller all information om de miljoner och åter miljoner hemsidor som finns lagrade hos Google. Varje blink från de tre dioderna, berättar Hilary Chambers, representerar 50 sökningar.
Dioderna blinkar oupphörligt.
Och ännu fler blink utlovas. Larry Page är en teknisk visionär som har nanoteknik som fritidsintresse, och hans bidrag till världen ska bli att göra Google tillgängligt för alla, överallt, alltid. Larry påminner om Jonas Birgersson för ett år sedan, före den snöpliga sortin från Framfab, när han beskriver sin vision.
– Det människor använder internet till allra mest är att leta efter information. Vi har den bästa sökmotorn nu, men den kan alltid förbättras och det kommer vi att fortsätta göra, säger han.
ALLT EFTERSOM DATORERNA försvinner in i våra mobiltelefoner, mikrovågsugnar och glasögonbågar framöver, kommer Google att hänga med, lovar Larry. På baksidan av kontorshuset, vid några utemöbler i grön plast bredvid ett porlande mini-vattenfall omgivet av konstbevattnad grönska, försöker teknikern David Krane visa hur det ska gå till.
– Sajten är redan wap-anpassad, säger han och knäpper på sin mobiltelefon från amerikanska telebolaget Sprint för att demonstrera hur man kan söka på nätet via nallen. Men Sprints wap-nät har tillfälligt brakat ihop, så vi tvingas gå in och köra demonstrationen på Davids datorskärm istället.
– Just nu är pc:n det vanligaste verktyget men det kommer att förändras. Vi håller på att anpassa tjänsten för att kunna användas på alla möjliga sätt, säger han. Man ska alltid kunna söka efter något på Google.
Så enligt de båda grundarna är Google något mer än bara en sökmotor, ännu ett dotcomföretag eller ytterligare en kommande Nasdaq-aktie att bli rik/fattig på.
Google är en vision. Just det. Och visionen finns tillgänglig överallt, dygnet runt i en dator nära dig, färdig att leverera de mest träffsäkra söksvaren på hela nätet. Åtminstone tills någon hittar på något ännu smartare.
– Jag känner ett stort ansvar inför världen, säger Larry Page allvarligt. ■
Googles grundare Larry Page, vd (till vänster) och Sergey Brin, ordförande.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
DECEMBER 2000 GURu 73 OM INTERNET ÄN IDAG KAN sägas befinna sig i sin linda, var det ingenting mot läget 1995, då Larry Page och Sergey Brin började program- mera sin sökmotor. Då fanns visserligen redan Yahoo, men vad som egentligen existerade på nätet, om informationen var att lita på och hur man skulle använda den till något meningsfullt, var det få i världen som begrep. Ännu färre vis- ste hur man skulle hitta den. Problemet som Google skulle lösa var å ena sidan enkelt, å andra sidan så komplicerat att det krävs en dataingenjör för att helt förstå tek- niken. Att söka efter något, vad som helst, på inter- net är inte svårt. En sökning genererar som be- kant ofta en lista med tiotusentals träffar, varav en bråkdel leder till den värdefulla informatio- nen. Problemet är att lokalisera var i listan den intressanta sajten finns. Tänk om man kunde skapa en sökmotor som på ett intelligent sätt prioriterade bland alla saj- terna på nätet, resonerade Larry och Sergey. – Vilken sajt som hamnar i toppen på listan är väldigt kritiskt. Jag minns till exempel att jag provade att söka efter ”Bill Clinton” på en av de sökmotorer som finns där ute, och den sajt som hamnade överst i listan hade rubriken ”Bill Clin- ton sucks”. – And that was it! Och det fanns bilder på saj- ten, lägger Sergey Brin till. Den söktekniken fungerade inget vidare, konstaterar han. Så vad göra? En bra sida med mycket information, som till exempel cnn, Aftonbladet eller någon annan stor nyhetsorganisation, har många länkar pe- kande till sig från andra sajter. Det här känner Google av, och sorterar således de populära saj- terna överst i söklistan. Det gör, menar Sergey, att Google paradoxalt nog fungerar bättre ju fler sajter som finns på in- ternet, vilket alltså innebär att Google får allt bättre möjligheter att prioritera. VISSA SÖKMOTORER FUNGERAR enligt Ser- gey på delvis motsatt sätt. De kollar efter länkar som leder till sajter med värdefull information. Det innebär att vem som helst som länkar tilll cnn från sin sajt har en bättre chans att hamna högt upp i listan än den som inte länkar till cnn, när någon exempelvis söker på ”news”. Vad Google gör är i stället att visa vägen direkt till den informativa sajten. I Googles databas lagras dessutom informa- tion om vilka typsnitt, bilder och vilken text som finns på sajterna. Genom att lägga till allt mer sådan information blir sökningarna efter hand mer exakta. – Det är egentligen nyckeln till alltihop. Vi har över en miljard webbsidor i vårt index. Internet växer snabbt och att söka igenom all den infor- mationen blir allt svårare. – Men eftersom vi använder hela internet för att få reda på vad alla sajterna säger om andra sajter, så har varje enskild liten webbsida inver- kan på ett sökresultat. Och eftersom vi hela ti- den samlar in mer sådan information, blir sök- ningarna faktiskt allt mer exakta ju större internet blir, säger Sergey. ■ Härärhemligheten bakomgoogle.com grann, säger receptionisten nästan ursäktande, väl medveten om att ett av de vanligaste sökor- den på nätet är sex. Det andra tecknet på att något högteknolo- giskt, snabbt och stort är i görningen finns på övervåningen. Bakom en glasskärm sitter en rad röda lysdioder, provisoriskt monterade i en pappkartong. Tre av dioderna är kopplade till de tre gigantiska servrar, Exodus, Sunnyvale och Herndon, som innehåller all information om de miljoner och åter miljoner hemsidor som finns lagrade hos Google. Varje blink från de tre dioderna, berättar Hilary Chambers, re- presenterar 50 sökningar. Dioderna blinkar oupphörligt. Och ännu fler blink utlovas. Larry Page är en teknisk visionär som har nanoteknik som fri- tidsintresse, och hans bidrag till världen ska bli attgöraGoogletillgängligtföralla,överallt,all- tid. Larry påminner om Jonas Birgersson för ett år sedan, före den snöpliga sortin från Framfab, när han beskriver sin vision. – Det människor använder internet till allra mest är att leta efter information. Vi har den bästa sökmotorn nu, men den kan alltid för- bättras och det kommer vi att fortsätta göra, sä- ger han. allt eftersom datorerna försvinner in i våra mobiltelefoner, mikrovågsugnar och glas- ögonbågar framöver, kommer Google att hänga med, lovar Larry. På baksidan av kontors- huset, vid några utemöbler i grön plast bredvid ett porlande mini-vattenfall omgivet av konst- bevattnad grönska, försöker teknikern David Krane visa hur det ska gå till. –Sajten är redan wap-anpassad, säger han och knäpper på sin mobiltelefon från ameri- kanska telebolaget Sprint för att demonstrera hur man kan söka på nätet via nallen. Men Sprints wap-nät har tillfälligt brakat ihop, så vi tvingas gå in och köra demonstrationen på Da- vids datorskärm istället. –Just nu är pc:n det vanligaste verktyget men det kommer att förändras. Vi håller på att anpassa tjänsten för att kunna användas på alla möjliga sätt, säger han. Man ska alltid kunna söka efter något på Google. Så enligt de båda grundarna är Google nå- got mer än bara en sökmotor, ännu ett dotcom- företag eller ytterligare en kommande Nasdaq- aktie att bli rik/fattig på. Google är en vision. Just det. Och visionen finns tillgänglig överallt, dygnet runt i en dator nära dig, färdig att leverera de mest träffsäkra söksvaren på hela nätet. Åtminstone tills någon hittar på något ännu smartare. –Jag känner ett stort ansvar inför världen, säger Larry Page allvarligt. ■ Googles grundare Larry Page, vd (till vän- ster) och Sergey Brin, ordförande.