guru.

Februari 2001

Läsposition 74

Originalsida, Februari 2001, läsposition 74
Originalbilden är referensen. Klicka för att förstora.

Läs sidans text

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

VÄLFÄRD – EN SIDA OM TILLSTÅNDET I NATIONEN

Ett gott garv sänker stressen

De som skrattar mest på kontoret är de som jobbar bäst.

Du kommer in på kontoret. Du ser fyra av dina arbetskamrater i full färd med att gapskratta åt ett skämt som en annan kollega precis drog, ackompanjerat av livliga rörelser.

Orättvist, de jobbar aldrig. Bara skrattar och skämtar hela tiden!

Fel. Fel. Fel.

De som jobbar bäst och kan ta itu med en uppgift på ett rakare och mer otvunget sätt är de som faktiskt låter sig använda skratt och humor. Humorn hjälper dig som människa att bättre hantera stress, att kunna fokusera och att tänka i nya banor.

Rikard Morawski är privatpraktiserande psykiatriker i Stockholm:

– Humor är den kognitivterapeutiska teknik som bäst hjälper att hålla det förlamande allvaret inför en uppgift på avstånd.

Staffan Henriksson är i grunden civilekonom men har de senaste åren arbetat som utbildare, konsult och författare och har bland annat skrivit ett antal böcker i presentationsteknik. Han arbetar just nu med en bok om humor på jobbet.

Huvudsyftet med boken är att inspirera till att ha roligare på jobbet genom att berätta om några exempel på hur man kan arbeta effektivt för att få fram ett mer humoristiskt klimat. I boken berättar han också om vilken betydelse humorn har för människan och hur riskfritt det är att använda sig mer av humor.

– Det är viktigt att ledningen hos ett företag tar ansvaret för att införa humor på jobbet. Inte så att de ska gå omkring och dra vitsar, men de kan göra fler överraskande och positiva utspel, snabba och positiva repliker, vara bättre på att göra bort sig och vara mer prestigelösa, säger Henriksson.

På så vis får medarbetarna signaler om att det är tillåtet att skämta och skratta högt. Annars kan det vara nästan omöjligt för medarbetarna att tolka vad som är tillåtet eller ej, menar Henriksson.

Humorn ska finnas hela tiden i vardagen, under fikapauser, på luncher, konferenser, kurser och sammanträden och inte förpassas undan till firmafester och julbord.

Det är viktigt att ledningen tar ansvaret för att införa humorn på jobbet

I rena siffror kan man presentera massor av fördelar med ett humoristiskt arbetsklimat.

– Folk trivs och mår allmänt bättre. Antalet sjukskrivningar går ner, risken för stress och utbrändhet minskar, säger Staffan Henriksson.

Framför allt på några av Sveriges stelare organisationer har Staffan Henriksson föreläst om humorns effekter. Eller vad sägs om Säpo?

– De har ju ganska hård arbetsbelastning, får mycket kritik och jobbar under hård press. De uppskattade mycket att lära sig om humor, positivt tänkande och närheten till skratt.

Andra organisationer som hört av sig till Staffan Henriksson är Telia, banker och inom den offentliga sektorn.

– Kolla på Marianne Nivert, Telias tf vd. Hon sprider ju inte humor omkring sig precis. Det gör ju att Telias bakslag blir ännu värre och har negativ påverkan på medarbetarna. Det är viktigt att ledare lär sig att släppa taget lite och vågar skratta åt en situation.

Men det är inte bara de gamla traditionella företagen som har kvar sitt tabu mot skratt och humor. Även de nya företagen lider av skrattförlust, enligt Staffan Henriksson.

– Där är stressen och karriärbevakningen så stor att det blir på bekostnad av humorn.

Poängen är att humorn finns hos alla människor om än i olika former. Men den dyker inte upp automatiskt. Därför bör ledare idag arbeta aktivt för att lyfta fram humorn hos medarbetarna.

Och de senaste årens hårdnande klimat på arbetsplatserna gör detta arbete mer och mer viktigt, enligt Staffan Henriksson.

– När jag föreläser för människor är de till en början väldigt reserverade. Sedan gör vi några roliga övningar och när de börjar skratta så lossnar de ordentligt. Därefter märks det att de har enklare för att ta kontakter och prata om till exempel sin arbetssituation i stället för att hålla det inne.

När väl den interna humorn på arbetsplatsen är avklarad kan man fokusera på den externa. Men där måste den enskilda medarbetaren ha stöd från arbetskamrater eller arbetsledning, annars blir det svårt att genomföra. Med extern humor menar Henriksson att våga möta kunder och gäster med humor, att prata annorlunda eller formulera brev och utskick på ett annorlunda, kreativt och framför allt roligt sätt.

– Inte bara är det betydligt roligare, utan även en stor konkurrensfördel. Säljande skratt har väl alla hört talas om, säger Staffan Henriksson.

JAN OLSSON

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

VÄLFÄRD EN SIDA OM TILLSTÅNDET I NATIONEN
Ett gott garv sänker stressen
u kommer in på kontoret. Du ser fyra
av dina arbetskamrater i full färd med
att gapskratta åt ett skämt som en an-
nan kollega precis drog, ackompanje-
rat av livliga rörelser.
Orättvist, de jobbar aldrig.
Bara skrattar och skämtar hela
tiden!
Fel. Fel. Fel.
De som jobbar bäst och kan
ta itu med en uppgift på ett ra-
kare och mer otvunget sätt är de
som faktiskt låter sig använda
skratt och humor. Humorn hjälper dig som
människa att bättre hantera stress, att kunna fo-
kusera och att tänka i nya banor.
Rikard Morawski är privatpraktiserande
psykiatriker i Stockholm:
– Humor är den kognitivterapeutiska teknik
som bäst hjälper att hålla det förlamande allva-
ret inför en uppgift på avstånd.
StaffanHenrikssonärigrundencivilekonom
men har de senaste åren arbetat som utbildare,
konsultochförfattareochharblandannatskrivit
ett antal böcker i presentationsteknik. Han arbe-
tar just nu med en bok om humor på jobbet.
huvudsyftet med boken är att inspirera
till att ha roligare på jobbet genom att berätta
om några exempel på hur man kan arbeta effek-
tivt för att få fram ett mer humoristiskt klimat. I
boken berättar han också om vilken bety-
delse humorn har för människan och
hur riskfritt det är att använda sig
mer av humor.
– Det är viktigt att ledning-
en hos ett företag tar ansvaret
för att införa humor på
jobbet. Inte så att de ska
gå omkring och dra
vitsar, men de kan gö-
ra fler överraskande
och positiva utspel,
snabba och positiva repli-
ker, vara bättre på att göra
bort sig och vara mer prestigelösa,
säger Henriksson.
På så vis får medarbetarna signaler
om att det är tillåtet att skämta och
skratta högt. Annars kan det vara nästan
omöjligt för medarbetarna att tolka vad som är
tillåtet eller ej, menar Henriksson.
Humorn ska finnas hela tiden i vardagen, un-
der fikapauser, på luncher, konferenser, kurser
och sammanträden och inte förpassas undan
till firmafester och julbord.
I rena siffror kan man pre-
sentera massor av fördelar
med ett humoristiskt arbets-
klimat.
– Folk trivs och mår all-
mänt bättre. Antalet sjuk-
skrivningar går ner, risken för
stress och utbrändhet minskar, säger Staffan
Henriksson.
framför allt på några av Sveriges stelare
organisationer har Staffan Henriksson före-
läst om humorns effekter. Eller vad sägs om
Säpo?
– De har ju ganska hård arbetsbelastning, får
mycket kritik och jobbar under hård press. De
uppskattade mycket att lära sig om humor, po-
sitivt tänkande och närheten till skratt.
Andra organisationer som hört av sig till
Staffan Henriksson är Telia, banker och inom
den offentliga sektorn.
– Kolla på Marianne Nivert, Telias tf vd. Hon
sprider ju inte humor omkring sig precis. Det
gör ju att Telias bakslag blir ännu värre och har
negativ påverkan på medarbetarna. Det är vik-
tigt att ledare lär sig att släppa taget lite och vå-
gar skratta åt en situation.
Men det är inte bara de gamla traditionella
företagen som har kvar sitt tabu mot skratt och
humor. Även de nya företagen lider av skrattför-
lust, enligt Staffan Henriksson.
– Där är stressen och karriärbevakningen så
stor att det blir på bekostnad av humorn.
poängen är att humorn finns hos alla män-
niskor om än i olika former. Men den dyker inte
upp automatiskt. Därför bör ledare idag arbeta
aktivt för att lyfta fram humorn hos medarbe-
tarna.
Och de senaste årens hårdnande klimat på
arbetsplatserna gör detta arbete mer och mer
viktigt, enligt Staffan Henriksson.
– När jag föreläser för människor är de till en
början väldigt reserverade. Sedan gör vi några
roliga övningar och när de börjar skratta så
lossnar de ordentligt. Därefter märks det att
de har enklare för att ta kontakter och pra-
ta om till exempel sin arbetssituation i
stället för att hålla det inne.
När väl den interna humorn på
arbetsplatsen är avklarad kan man
fokusera på den externa. Men
där måste den enskilda medar-
betaren ha stöd från arbetskam-
rater eller arbetsledning, annars
blir det svårt att genomföra. Med
extern humor menar Henriksson att
våga möta kunder och gäster med hu-
mor, att prata annorlunda eller for-
mulera brev och utskick på ett annor-
lunda, kreativt och framför allt
roligt sätt.
– Inte bara är det betydligt ro-
ligare, utan även en stor kon-
kurrensfördel. Säljande
skratt har väl alla hört talas
om, säger Staffan Henriksson.
ERIKA AUGUSTINSSON
JA N O L SS O N
◗ De som skrattar mest på kontoret är de som jobbar bäst.
’’
Det är viktigt
att ledningen tar
ansvaret för att införa
humorn på jobbet
’’
74 GURu FEBRUARI 2001
D

Texter på sidan

Samma position i PDF →