guru.

Februari 2001

Läsposition 60

Originalsida, Februari 2001, läsposition 60
Originalbilden är referensen. Klicka för att förstora.

Läs sidans text

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

Eftersom internet varken är tidning, radio eller tv tror många att förtal inte går att beivra där. Detta är fel. — Trond Sefastsson, jurist och expert på medierätt

Skvallret kan vara brottsligt

◗ Får man säga vad som helst på en lista? Nej. I värsta fall handlar det om förtal eller brott mot PUL, personuppgiftslagen.

Att skvallra på en lista kan vara brottsligt. En listmedlem som uttrycker sig nedsättande om en person eller sprider kränkande uppgifter kan göra sig skyldig till förtal.

Det säger Trond Sefastsson, jurist och expert på medierätt.

Det finns tre förtalsbestämmelser; en i tryckfrihetsförordningen (TF), en i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och en i brottsbalken (BRB). TF tillämpas på tryckta periodiska medier (tidningar som har ansvarig utgivare och utkommer minst 4 ggr/år), samt på internettidningar – förutsatt att tidningen också finns som papperstidning. Förtalsbestämmelsen i YGL tillämpas vid förtal i radio eller tv.

– Förtal kan ske om jag ropar ut något missaktande om en fysisk person på stadens torg eller skriver samma sak på en mailinglista. Förutsatt att det går att hitta den som ligger bakom förtalet.

– Eftersom internet varken är tidning, radio eller tv tror många att förtal inte går att beivra där. Detta är fel. Förtalsbestämmelsen i Brottsbalken tillämpas vid förtal på mailinglistor, säger Trond Sefastsson.

FÖRTAL ÄR ATT UTSÄTTA en identifierbar fysisk person för andras missaktning (det vill säga att skriva något som gör att de som läser texten tycker att den omskrivne är en i något avseende sämre individ efteråt än före).

Förtal kan vara lagligt om det var försvarligt att lämna uppgiften och den är sann eller skälig grund finns att tro den är sann.

”Försvarlighet” betyder att det finns andra intressen som väger tyngre än hänsynen till enskilda individer. Så till exempel är det viktigare att människor med makt och inflytande (politiker, företagsledare etcetera) granskas och omskrivs närgånget än att de ska åtnjuta skydd för sitt anseende.

Spridning, behandling eller lagring av personuppgifter regleras enligt PUL, personuppgiftslagen.

PUL INNEHÅLLER REGLER som ska skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Att diskutera känsliga personuppgifter som till exempel sjukdomar, politisk åskådning, fackföreningstillhörighet, sexuell läggning eller brottsmisstankar på en mailinglista är exempel på brott mot PUL enligt Datainspektionen. Att över huvud taget diskutera uppgifter om en person på en mailinglista kan vara brott mot PUL om det inte finns legitima skäl att föra upp diskussionen.

Men det finns några undantag.

Om personuppgifter bearbetas i journalistiskt eller konstnärligt syfte undantas verksamheten från PUL. Därför har man på en av listorna lagt in en passus där man säger att listan är konstnärlig verksamhet. Det är dock enligt Datainspektionen tveksamt om det räcker.

ETT ANNAT UNDANTAG som går att åberopa är att listan används för privat bruk. Det vill säga, om en familj upprättar en mailinglista för sina diskussioner så får de givetvis skriva vad de vill. Men i ffråga om de större mailinglistorna är troligtvis medlemsantalet för stort för att det undantaget ska gälla. Eftersom det inte finns några prejudicerande fall så vet ingen exakt var gränsen går.

– Vi har aldrig prövat om och i så fall vilka svenska mailinglistor som kan tänkas bryta mot PUL och därför finns inga exakta regler. Om vi haft kännedom om listorna hade vi givetvis granskat det här fenomenet, säger Jeanna Thorslund, pressekreterare på Datainspektionen.

PROBLEMET FÖR DATAINSPEKTIONEN är att få tillgång till bevismaterial från de aktuella listorna, vilket delvis kan bero på att många listor har regler om att ingen arkivering får ske.

Om en e-postlista visar sig bryta mot PUL riskerar de inblandade, listansvarig och listmedlemmar, åtal samt skadeståndskrav från dem som anser sig blivit kränkta genom verksamheten. Påföljden kan bli allt från böter till två års fängelse. ■

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

§
60 GURu FEBRUARI 2001
tt skvallra på en lista kan vara brotts-
ligt. En listmedlem som uttrycker sig
nedsättande om en person eller spri-
der kränkande uppgifter kan göra sig
skyldig till förtal.
Det säger Trond Sefastsson, jurist och expert
på medierätt.
Det finns tre förtalsbestämmelser; en i
tryckfrihetsförordningen (TF), en i yttrandefri-
hetsgrundlagen (YGL) och en i brottsbalken
(BRB). TF tillämpas på tryckta periodiska medier
(tidningar som har ansvarig utgivare och
utkommer minst 4 ggr/år), samt på inter-
nettidningar – förutsatt att tidningen också
finns som papperstidning. Förtalsbestäm-
melsen i YGL tillämpas vid förtal i radio eller tv.
– Förtal kan ske om jag ropar ut något miss-
aktande om en fysisk person på stadens torg
eller skriver samma sak på en mailinglista.
Förutsatt att det går att hitta den som ligger
bakom förtalet.
– Eftersom internet varken är tidning, radio
eller tv tror många att förtal inte går att beivra
där. Detta är fel. Förtalsbestämmelsen i
Brottsbalken tillämpas vid förtal på mailinglis-
tor, säger Trond Sefastsson.
förtal är att utsätta en identifierbar
fysisk person för andras missaktning (det vill
säga att skriva något som gör att de som läser
texten tycker att den omskrivne är en i något
avseende sämre individ efteråt än före).
Förtal kan vara lagligt om det var försvarligt
att lämna uppgiften och den är sann eller skälig
grund finns att tro den är sann.
”Försvarlighet” betyder att det finns andra
intressen som väger tyngre än hänsynen till
enskilda individer. Så till exempel är det viktiga-
re att människor med makt och inflytande
(politiker, företagsledare etcetera) granskas och
omskrivs närgånget än att de ska åtnjuta skydd
för sitt anseende.
Spridning, behandling eller lagring av per-
sonuppgifter regleras enligt PUL, person-
uppgiftslagen.
pul innehåller regler som ska skydda
människor mot att deras personliga integritet
kränks genom behandling av personuppgifter.
Att diskutera känsliga personuppgifter som till
exempel sjukdomar, politisk åskådning, fack-
föreningstillhörighet, sexuell läggning eller
brottsmisstankar på en mailinglista är exempel
på brott mot PUL enligt Datainspektionen. Att
över huvud taget diskutera uppgifter om en per-
son på en mailinglista kan vara brott mot PUL
om det inte finns legitima skäl att föra upp dis-
kussionen.
Men det finns några undantag.
Om personuppgifter bearbetas i journalis-
tiskt eller konstnärligt syfte undantas verksam-
heten från PUL. Därför har man på en av listorna
lagt in en passus där man säger att listan är
konstnärlig verksamhet. Det är dock enligt
Datainspektionen tveksamt om det räcker.
ett annat undantag som går att åberopa
är att listan används för privat bruk. Det vill
säga, om en familj upprättar en mailinglista för
sina diskussioner så får de givetvis skriva vad de
vill. Men i ffråga om de större mailinglistorna är
troligtvis medlemsantalet för stort för att det
undantaget ska gälla. Eftersom det inte finns
några prejudicerande fall så vet ingen exakt var
gränsen går.
– Vi har aldrig prövat om och i så fall vilka
svenska mailinglistor som kan tänkas bryta mot
PUL och därför finns inga exakta regler. Om vi
haft kännedom om listorna hade vi givetvis
granskat det här fenomenet, säger Jeanna
Thorslund, pressekreterare på Datainspek-
tionen.
problemet för datainspektionen är
att få tillgång till bevismaterial från de aktuella
listorna, vilket delvis kan bero på att många lis-
tor har regler om att ingen arkivering får ske.
Om en e-postlista visar sig bryta mot PUL ris-
kerar de inblandade, listansvarig och listmed-
lemmar, åtal samt skadeståndskrav från dem
som anser sig blivit kränkta genom verksamhe-
ten. Påföljden kan bli allt från böter till två års
fängelse. ■
◗ Får man säga vad som helst på en lista? Nej. I värsta fall
handlar det om förtal eller brott mot PUL, personuppgiftslagen.
TEXT ERIKA AUGUSTINSSON
A
’’Eftersom internet varken är tidning, radio eller tv
tror många att förtal inte går att beivra där. Detta är fel.
’’
Trond Sefastsson, jurist och expert på medierätt
Skvallret kan
vara brottsligt

Texter på sidan

Samma position i PDF →