Februari 2001
Läsposition 14

Läs sidans text
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
START — SKRIV TILL GURu, 105 44 STOCKHOM FAXA PÅ 08–736 30 77 MAILA TILL RED@GURu.nu
Gert Fylking – Telias nästa talesman?
◗ När Telia missade 3G-licensen skickade de fram den bäste de hade – Östen Mäkitalo himself – för att tala om för världen hur fel PTS hade. Men Billinger lät sig inte imponeras.
Så för att sätta ytterligare kraft bakom orden skickade man därefter fram sitt absoluta trumfkort, en man som i alla tider gjort sig känd som en tungviktare inom Telekom: Ingvar Carlsson.
Nu, efter beskedet om samgående med Netcom, har expertlagret breddats betydligt via Stenbecksfärens hela kändisregister. Näste man att prata frekvenser och räckvidder? Tja, varför inte Gert Fylking...
Fylking.
AFTONBLADET BILD
Stålarna tjänar du på nätet
◗ Vilket företag tjänar mest pengar – företaget som finns på nätet eller företaget som inte gör det?
Elementärt, säger ni. Visst, och nu finns också beviset för nätnärvarons positiva inverkan på affärerna.
Det är Center for Research in Electronic Commerce vid University of Texas, ett av de mest välrenommerade undersökningsföretagen i världen, som i en färsk undersökning visar att investeringar i e-business ger företagen ökade möjligheter att nå lönsamhet.
Forskarna fann att företag som redovisade en betydande del av vinsten från näthandel hade högre vinst per anställd och högre avkastning på investeringar och kapital än företag som inte gjorde det.
I företag som uppvisade en ökande vinst per anställd härrörde i genomsnitt 40 procent av vinsten från e-business, medan företagen vars vinst per anställd inte ökat endast hade en tiondel av sin verksamhet på nätet.
1 200 företag i USA och Europa ingick i studien, som var beställd av Dell Computers, en föregångare när det gäller att flytta sin verksamhet till webben – och att tjäna pengar på e-handel...
Läs hela undersökningen på http://crec.bus.utexas.edu.
Kina snart störst på internet också
20 miljoner surfar i dag / 40 miljoner surfar i juli / 80 miljoner surfar om ett år
◗ Nästa stormakt på nätet? Kina.
Idag är användarna ynka 20 miljoner. Men antalet fördubblas var sjätte månad.
SOFIA BOSTRÖM
KARL AXEL NYGREN
I Bjurholm väntar inte invånarna på bredbandsoperatörerna. De fixar sin fasta internetuppkoppling själva i stället.
Hemkört bredband
◗ I Västerbottens inland bygger byarnas invånare sitt eget bredband. Helt ideellt och med bygdens överlevnad som främsta argument.
Bjurholm, Sveriges minsta kommun, tillhör de kommuner som inte vill vänta på att bredbandsoperatörerna ska hitta ut på landsbygden.
Följ E 12:an från Umeå, kör ungefär sex mil inåt landet och snart syns vägskylten med texten Bjurholm. Någonstans på vägen slutar de allra flesta mobiltelefonabonnemang att fungera. Täckningen är praktiskt taget noll.
Samma sak med bredband. Det som snart är en självklarhet i alla större städer måste glesbygdskommunerna bokstavligt talat bygga själva.
I Bjurholms kommun bor 2 700 invånare. Här ligger byn Brännland, där invånarna under hösten själva grävt och plöjt väg för fiberoptiska kablar. Arbetet har skett inom ramen för det så kallade Ettanprojektet, som leds av IT Västerbotten och handlar om att förse små byar med bredband.
– De stora operatörerna finns bara utmed E 4:an. Så fort man kommer några få mil inåt landet bedöms marknaden för bredband som för liten, säger Glenn Holmgren, projektledare för Ettan i Bjurholms kommun och en av dem som deltagit i grävarbetet.
Snabb internetanslutning handlar om framtidstro och överlevnad för Bjurholm. Intresset är stort – i de flesta byar vill minst 80 procent av invånarna ha en anslutning.
Utan frivilliga insatser skulle det varit svårt att få Västerbottens byar uppkopplade. Ettanprojektet betalar bland annat kablar, mikrovågslänk och fiber. Skulle även grävningen handlats upp hade det kostat minst 250 000 kronor per tio kilometer bredbandskabel, en kostnad som idag är otänkbar.
Byarna kopplas först samman i ett eget nätverk, därefter ansluts hushållen till en basstation i Bjurholm via mikrovågslänk. Först då får användarna full tillgång till internet.
Den verkliga kostnaden för bredbandet är ungefär 17 000 kronor per kund, och det skulle ytterst få privatpersoner vara beredda att betala. Bjurholms kommun kommer därför att lägga sig på ungefär samma prisnivå som de stora bredbandsoperatörerna, alltså cirka 2 000 kronor i anslutningsavgift och en månadsavgift på omkring 250 kronor.
– Bredband kommer säkert att betraktas som något slags rättighet i framtiden. Men idag måste man bo på rätt ställe och ha tur för att få tillgång till det, säger Glenn Holmgren.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
◗ Vilket företag tjänar mest pengar – företaget som finns på nätet eller företaget som inte gör det? Elementärt, säger ni. Visst, och nu finns också be- viset för nät- närvarons po- sitiva inverkan på affärerna. Det är Center for Re- search in Electronic Com- merce vid University of Texas, ett av de mest väl- renommerade undersök- ningsföretagen i världen, som i en färsk undersök- ning visar att investering- ar i e-business ger företa- gen ökade möjligheter att nå lönsamhet. Forskarna fann att före- tag som redovisade en be- tydande del av vinsten från näthandel hade högre vinst per anställd och hög- re avkastning på investe- ringar och kapital än före- tag som inte gjorde det. I företag som uppvisade en ökande vinst per an- ställd härrörde i genom- snitt 40 procent av vinsten från e-business, medan företagen vars vinst per anställd inte ökat endast hade en tiondel av sin verksamhet på nätet. 1 200 företag i USA och Europa ingick i studien, som var beställd av Dell Computers, en föregånga- re när det gäller att flytta sin verksamhet till web- ben – och att tjäna pengar på e-handel... Läs hela undersökning- en på h ht tt tp p: :/ // /c cr re ec c. .b bu us s. . u ut te ex xa as s. .e ed du u. ◗ I Västerbottens inland bygger byarnas invånare sitt eget bredband. Helt ideellt och med bygdens överlevnad som främsta argument. Bjurholm, Sveriges min- sta kommun, tillhör de kommuner som inte vill vänta på att bredbandso- peratörerna ska hitta ut på landsbygden. Följ E 12:an från Umeå, kör ungefär sex mil inåt landet och snart syns väg- skylten med texten Bjur- holm. Någonstans på vä- gen slutar de allra flesta mobiltelefonabonnemang att fungera. Täckningen är praktiskt taget noll. Samma sak med bred- band. Det som snart är en självklarhet i alla större städer måste glesbygds- kommunerna bokstavligt talat bygga själva. I Bjurholms kommun bor 2 700 invånare. Här ligger byn Brännland, där invånarna under hösten själva grävt och plöjt väg för fiberoptiska kablar. Ar- betet har skett inom ra- men för det så kallade Ettanprojektet, som leds av IT Västerbotten och handlar om att förse små byar med bredband. – De stora operatörerna finns bara utmed E 4:an. Så fort man kommer någ- ra få mil inåt landet be- döms marknaden för bredband som för liten, säger Glenn Holmgren, projektledare för Ettan i Bjurholms kommun och en av dem som deltagit i grävarbetet. Snabb internetanslut- ning handlar om framtids- tro och överlevnad för Bjurholm. Intresset är stort – i de flesta byar vill minst 80 procent av invå- narna ha en anslutning. Utan frivilliga insatser skulle det varit svårt att få Västerbottens byar upp- kopplade. Ettanprojektet betalar bland annat kablar, mikrovågslänk och fiber. Skulle även gräv- ningen handlats upp hade det kostat minst 250000 kronor per tio kilometer bredbandskabel, en kost- nad som idag är otänkbar. Byarna kopplas först samman i ett eget nätverk, därefter ansluts hushållen till en basstation i Bjur- holm via mikrovågslänk. Först då får användarna full tillgång till internet. Den verkliga kostnaden för bredbandet är ungefär 17 000 kronor per kund, och det skulle ytterst få privatpersoner vara bered- da att betala. Bjurholms kommun kommer därför att lägga sig på ungefär samma prisnivå som de stora bredbandsoperatö- rerna, alltså cirka 2 000 kronor i anslutningsavgift och en månadsavgift på omkring 250 kronor. – Bredband kommer sä- kert att betraktas som nå- got slags rättighet i fram- tiden. Men idag måste man bo på rätt ställe och ha tur för att få tillgång till det, säger Glenn Holm- gren. STAFFAN EKENGREN START SKRIV TILL GURu, 105 44 STOCKHOM FAXA PÅ 08–736 30 7 7 MAILA TILL RED@ GURu.nu K A R L A X E L N Y G R E N 14 GURu JANUARI 2001 Hemkört bredband I Bjurholm väntar inte invånarna på bredbandsoperatörerna. De fixar sin fasta inter- netuppkoppling själva i stället. ◗ När Telia missade 3G-li- censen skickade de fram den bäste de hade – Östen Mäkitalo himself – för att tala om för världen hur fel PTS hade. Men Bil- linger lät sig inte im- poneras. Så för att sätta ytterligare kraft bakom or- den skickade man därefter fram sitt absoluta trumf- kort, en man som i alla ti- der gjort sig känd som en tungviktare inom Telekom: Ingvar Carlsson. Nu, efter beskedet om samgående med Netcom, har expertlagret breddats betydligt via Stenbecks- färens hela kändisregister. Näste man att prata fre- kvenser och räckvidder? Tja, varför inte Gert Fyl- king... Fylking. AFTONBLADET BILD Gert Fylking – Telias nästa talesman? Kina snart störst på internet också Stålarna tjänar du på nätet ◗ Nästa stormakt på nä- tet? Kina. Idag är användarna ynka 20 miljoner. Men an- talet fördubblas var sjätte månad. 20 miljoner surfar i dag 40 miljoner surfar i juli 80 miljoner surfar om ett år SOFIA BOSTRÖM