guru.

Januari 2001

Läsposition 90

Originalsida, Januari 2001, läsposition 90
Originalbilden är referensen. Klicka för att förstora.

Läs sidans text

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

BODINBOX – MAILA TILL magnus@bodin.org

Låt en blind apa välja dina fonder

När jag valde ut fonder för premiepensionsvalet för några veckor sedan funderade jag på varför något finansinstitut ännu inte satsat på en fond som administreras av apor.

Princetonprofessorn och nobelpristagaren Burton Gordon Malkiel lanserade 1973 en teori om att en apa med förbundna ögon skulle kunna välja ut aktier lika bra som professionella aktieanalytiker, och detta har man ännu inte lyckats motbevisa. Wall Street Journal arrangerar regelbundet aktieplaceringstävlingar där man låter ”apor” tävla mot analytiker och amatörer. Fortfarande händer det att apan vinner. Leif Pagrotsky visade samma sak med en av lemurerna på Skansen alldeles nyligen.

En av fördelarna är ju att förvaltningskostnaden skulle bli oerhört låg. Aporna lär inte heller bli någon pinsam belastning för bankerna. Sannolikheten är rätt liten för att någon chimpans handlar i egen sak och sätter sprätt på ett par hundra miljoner och drar på sig mediedrevet. Detta är inte det enda användningsområdet för apor och deras till synes godtyckliga beslutsmönster. Man skulle kunnna använda dem som konsulter i en rad sammanhang där man idag ändå bara får kritik för illa motiverade beslut.

Om man sätter in godtycket i ett längre perspektiv kan man gå vidare och låta aporna arbeta som kreatörer.

När Thomas Huxley 1860 debatterade om Darwins evolutionsteori myntade han den numera rätt välkända teorin att om man satte sex apor vid var sin skrivmaskin och lät dem skriva slumpmässigt under oändlig tid skulle de så småningom producera Shakespeares samlade verk.

På samma sätt skulle man kunna sätta apor framför datorer och låta dem producera – ja, i stort sett vad som helst.

Problemet är att det krävs alldeles för många apor, och var skulle man ha dem? Även om man konstruerade stora rymdstationer fulla med flockvis av apor skulle det bli ohållbart – utan att ens ha tagit med djurrättsorganisationernas åsikter i vår beräkning.

Sannolikheten är väl rätt liten att en yuppie-chimpans handlar i egen sak

Huxley utgick givetvis från att man aldrig skulle sätta denna plan i verket, men med dagens datorkraft kan vi simulera apornas slumpmässighet snabbare än någonsin och därmed kommer vi närmare oändligheten. Uppgiften är naturligtvis inte längre att producera Shakespeares samlade verk.

Idag finns det projekt som går ut på att låta datorprogram simulera det naturliga urvalet för att konstruera egna algoritmer. Programmen (som utför apornas arbete), som körs på många parallella datorer, slumpar fram olika algoritmer och sedan testas dessa mot varandra för att avgöra vilken som är bäst. På så sätt sker ett naturligt urval och i stället för att slumpa helt huvudlöst kan man nöja sig med att ”mutera” algoritmerna, det vill säga bara förändra dem lite i taget från befintligt stadium. Därmed begränsar man antalet prövade algoritmer och sannolikheten ökar för att man skall nå en tillfredsställande lösning inom ändlig tid.

Nu kan ju ändlig tid vara rätt lång ändå. Tänk dig att du har en digitalkamera som har 32 nyanser av grått med en upplösning på 320 x 240 pixel.

Tillräckligt bra för att man skall känna igen någon. Det innebär att det finns 32^76 800 möjliga bilder, vilket är ett tal som är 115 596 siffror långt. Inget oändligt antal, men gigantiskt stort. Bland dessa bilder finns du och jag från alla vinklar. Och alla apor som har bott eller kommer att bo på den här planeten. Blandat med bilder på pingviner, säckpipor och helt oformliga bilder som bara ser ut som myrornas krig. Svindlande tanke. ■

Magnus Bodin arbetar på Framfab Labs i Lund, är lite av en allkonstnär och springer ibland maraton. Digital hemvist: http://x42.com/

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

90 GURu XXXXX 2001
N
är jag valde ut fonder för
premiepensionsvalet för
några veckor sedan funde-
rade jag på varför något finansin-
stitut ännu inte satsat på en fond
som administreras av apor.
Princetonprofessorn och
nobelpristagaren Burton Gordon
Malkiel lanserade 1973 en teori om
att en apa med förbundna ögon
skulle kunna välja ut aktier lika
bra som professionella aktieanaly-
tiker, och detta har man ännu inte lyckats mot-
bevisa. Wall Street Journal arrangerar regel-
bundet aktieplaceringstävlingar där man låter
”apor” tävla mot analytiker och amatörer.
Fortfarande händer det att apan vinner. Leif
Pagrotsky visade samma sak med en av lemu-
rerna på Skansen alldeles nyligen.
En av fördelarna är ju att förvaltningskost-
naden skulle bli oerhört låg. Aporna lär inte
heller bli någon pinsam belastning för banker-
na. Sannolikheten är rätt liten för att någon
chimpans handlar i egen sak och sätter sprätt
på ett par hundra miljoner och drar på sig
mediedrevet. Detta är inte det enda använd-
ningsområdet för apor och deras till synes god-
tyckliga beslutsmönster. Man skulle kunnna
använda dem som konsulter i en rad samman-
hang där man idag ändå bara får kritik för illa
motiverade beslut.
Om man sätter in godtycket i ett längre per-
spektiv kan man gå vidare och låta aporna
arbeta som kreatörer.
När Thomas Huxley 1860 debatterade om
Darwins evolutionsteori myntade han den
numera rätt välkända teorin att om man satte
sex apor vid var sin skrivmaskin och lät dem
skriva slumpmässigt under oändlig tid skulle
de så småningom producera Shakespeares
samlade verk.
På samma sätt skulle man kunna sätta apor
framför datorer och låta dem producera – ja, i
stort sett vad som helst.
Problemet är att det krävs alldeles för
många apor, och var skulle man ha dem? Även
om man konstruerade stora rymdstationer
fulla med flockvis av apor skulle
det bli ohållbart – utan att ens ha
tagit med djurrättsorganisationer-
nas åsikter i vår beräkning.
Huxley utgick givetvis från att
man aldrig skulle sätta denna plan
i verket, men med dagens dator-
kraft kan vi simulera apornas
slumpmässighet snabbare än
någonsin och därmed kommer vi
närmare oändligheten. Uppgiften
är naturligtvis inte längre att pro-
ducera Shakespeares samlade verk.
Idag finns det projekt som går ut på att låta
datorprogram simulera det naturliga urvalet för
att konstruera egna algoritmer. Pro-
grammen (som utför apornas arbete), som körs
på många parallella datorer, slumpar fram olika
algoritmer och sedan testas dessa mot varandra
för att avgöra vilken som är bäst. På så sätt sker
ett naturligt urval och i stället för att slumpa helt
huvudlöst kan man nöja sig med att ”mutera”
algoritmerna, det vill säga bara förändra dem
lite i taget från befintligt stadium. Därmed
begränsar man antalet prövade algoritmer och
sannolikheten ökar för att man skall nå en till-
fredsställande lösning inom ändlig tid.
Nu kan ju ändlig tid vara rätt lång ändå.
Tänk dig att du har en digitalkamera som har
32 nyanser av grått med en upplösning på
320x240 pixel.
Tillräckligt bra för att man skall känna igen
någon. Det innebär att det finns 32^7 6800
möjliga bilder, vilket är ett tal som är 115596
siffror långt. Inget oändligt antal, men gigan-
tiskt stort. Bland dessa bilder finns du och
jag från alla vinklar. Och alla apor som
har bott eller kommer att bo på den här
planeten. Blandat med bilder på ping-
viner, säckpipor och helt oformliga bilder
som bara ser ut som myrornas krig.
Svindlande tanke. ■
Magnus Bodin arbetar på Framfab Labs i
Lund, är lite av en allkonstnär och
springer ibland maraton.
Digital hemvist: http://x42.com/
MAILA TILL maGnuS@ BODin.ORG
BODINBOX
SCHYSSTA SAJTER
.1.
g3.spraakdata.gu.se
I väntan på att Svenska Akademiens ord-
lista ska komma publikt på nätet är detta
den mest matnyttiga svenska ordbok som
finns för den som är biten på ord.
.
2.
www.scb.se
Underskattad myndighet. Sök på hur
många män som heter Barbro i förnamn
eller hur många som delar efternamn med
dig. Hejdlöst roligt.
.3.
www.foldoc.org
Bästa ordlistan över teknik- och internet-
uttryck! Gratis och väldigt med väldigt bra
korsreferenser.
.4.
www.wsj.com
Wall Street Journal. Arrangerar löpande
aktietävlingar med ett pilkastarlag ("apor-
na").
.5.
www.acme.com
En ypperlig samling helt fri programvara i
C och Java med källkod. Allt från krypto
till bildbehandling och månfaser. En guld-
sajt.
.6.
www.lysator.liu.se/runeberg
Projekt Runeberg. Gammal klassisk nor-
disk litteratur digitaliserad. En utomor-
dentligt bra källa för fri text.
.7.
www.gutenberg.org
Projekt Gutenberg. Originalet i
USA med engelskspråkig litteratur
av all världens författare.
Förhoppningsvis kommer böck-
er automatiskt att publiceras
på sådana här databaser i
framtiden när de blir gamla
nog.
Sannolikheten
är väl rätt liten
att en yuppie-
chimpans
handlar
i egen sak
90 JANUARI 2001 GURu
Låt en blind apa
välja dina fonder

Texter på sidan

Samma position i PDF →