Januari 2001
Läsposition 64

Läs sidans text
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
Jalla! Jalla!*
I Sverige bor 300 000 muslimer. De flesta har sitt ursprung i arabvärlden. Att det ska vara så svårt att fatta: Invandrare är en bra affär.
* JALLA JALLA BETYDER ”SKYNDA PÅ” PÅ ARABISKA.
I Förenade Arabemiraten och Saudi-Arabien, som är regionens nav, satsar man stort på it och turism. Förenade Arabemiratens framtidsprojekt är att bli ett stort handelscentrum och frizon för regionen. Visionen går under namnet Internet City. En stor Comdex-mässa för köpare och säljare i it-industrin arrangeras i vår i Saudi-Arabien. Även Libanon är ett land som växer starkt, men motverkas av att det ligger för nära Israel.
Enligt svenska Exportrådet märks en tydlig uppgång i exporten till arabvärlden idag. Sverige var verksamt i området redan på 50-talet. Då byggde vi upp infrastrukturen, fixade vattenförsörjning, Ericsson drog det fasta linjenätet och Skånska Cementgjuteriet och ASEA var jättestora aktörer. Men krigen, framför allt Kuwait-kriget, satte stopp för vidare handelsutbyte. Nu börjar hjulen rulla sakta igen.
– Sedan ett år tillbaka har blickarna vänts allt mer åt det hållet. Sedan oljepriserna skjutit i höjden igen, bekräftar Hans F Grönwall, ambassadör på Exportrådet.
Men förutom den gigantiska och oupptäckta marknaden som finns i arabvärlden finns det även i Sverige en stor grupp människor som är bortglömda. Både som köpstark målgrupp och som en grupp med stor omvärldskunskap. Om vi använt deras kunskap mer hade vi sluppit en hel del pinsamma misstag, som till exempel att använda lättklädda damer i bilreklam i det ytterst konservativa Saudi-Arabien.
Andra liknande klavertramp i reklamvärlden är till exempel den smått legendariska ”Nothing sucks like Electrolux”. Det tyska företaget som förkortade sitt företagsnamn KUK i Sverige. Skandia som i sin reklam hade en prislista för en bordell i bakgrunden av bilden, fast på kinesiska. Ett tips inför framtiden är att ordet Euro, som i den nya valutan, är ett fult ord på arabiska.
TROTS EN KÖPSTARK invandrargrupp riktar sig sällan reklam till denna grupp. I grund och botten handlar det om fördomar och rädsla hos den stora allmänheten för de folkslag som ofta utmålas som elaka religiösa fundamentalister. Det hävdar i varje fall Lars Bergkvist, som forskar i reklam på Handelshögskolan i Stockholm.
– Ledarpositionerna i de flesta företag är ytterst ”helsvenska” och tanken på att vända sig till invandrargrupperna kommer aldrig upp på agendan. Trots att det är uppenbart att man kan göra sig en bra hacka på att vända sig till dessa grupper så händer det inte.
HAN GER SOM EXEMPEL att telefonbolagen borde ha stora kampanjer under Ramadan, eftersom omkring 300 000 muslimer då av tradition ringer till sina hemländer. (Jämför med de 90 000 ungdomar som tar studenten varje år.)
Han berättar han att man under det persiska nyåret i mars köper guldfiskar som vi köper julskinka. Och varje år står djuraffärerna lika handfallna när plötsligt alla guldfiskar i affärerna tar slut.
De svenska entreprenörer som inser och tar vara på denna jättemarknad först, vinner. Så enkelt är det. ■
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
Jalla! Jalla! 64 GURu JANUARI 2001 ◗ I Sverige bor 300000muslimer. De flesta har sitt ursprung i arabvärlden. Att det ska vara så svårt att fatta: Invandrare är en bra affär. I Förenade Arabemiraten och Saudi- Arabien, som är regionens nav, satsar man stort på it och turism. Förenade Arab- emiratens framtidsprojekt är att bli ett stort handelscentrum och frizon för regionen. Visionen går under namnet Internet City. En stor Comdex-mässa för köpare och säljare i it- industrin arrangeras i vår i Saudi-Arabien. Även Libanon är ett land som växer starkt, men mot- verkas av att det ligger för nära Israel. Enligt svenska Exportrådet märks en tydlig uppgång i exporten till arabvärlden idag. Sverige var verksamt i området redan på 50- talet. Då byggde vi upp infrastrukturen, fixade vattenförsörjning, Ericsson drog det fasta linje- nätet och Skånska Cementgjuteriet och asea var jättestora aktörer. Men krigen, framför allt Kuwait-kriget, satte stopp för vidare handelsut- byte. Nu börjar hjulen rulla sakta igen. –Sedan ett år tillbaka har blickarna vänts allt mer åt det hållet. Sedan oljepriserna skjutit i höjden igen, bekräftar Hans F Grönwall, ambassadör på Exportrådet. Men förutom den gigantiska och oupptäckta marknaden som finns i arabvärlden finns det även i Sverige en stor grupp människor som är bortglömda. Både som köpstark målgrupp och som en grupp med stor omvärldskunskap. Om vi använt deras kunskap mer hade vi sluppit en hel del pinsamma misstag, som till exempel att använda lättklädda damer i bilreklam i det ytterst konservativa Saudi-Arabien. Andra liknande klavertramp i reklamvärlden är till exempel den smått legendariska ”Nothing sucks like Electrolux”. Det tyska företaget som förkortade sitt företagsnamn kuk i Sverige. Skandia som i sin reklam hade en prislista för en bordell i bakgrunden av bilden, fast på kinesiska. Ett tips inför framtiden är att ordet Euro, som i den nya valutan, är ett fult ord på arabiska. trots en köpstark invandrargrupp riktar sig sällan reklam till denna grupp. I grund och botten handlar det om fördomar och rädsla hos den stora allmänheten för de folkslag som ofta utmålas som elaka religiösa fundamentalister. Det hävdar i varje fall Lars Bergkvist, som forskar i reklam på Handelshögskolan i Stockholm. –Ledarpositionerna i de flesta företag är ytterst ”helsvenska” och tanken på att vända sig till invandrargrupperna kommer aldrig upp på agendan. Trots att det är uppenbart att man kan göra sig en bra hacka på att vända sig till dessa grupper så händer det inte. han ger som exempel att telefonbolagen borde ha stora kampanjer under Ramadan, eftersom omkring 300 000 muslimer då av tra- dition ringer till sina hemländer. (Jämför med de 90 000 ungdomar som tar studenten varje år.) Han berättar han att man under det persiska nyåret i mars köper guldfiskar som vi köper jul- skinka. Och varje år står djuraffärerna lika hand- fallna när plötsligt alla guldfiskar i affärerna tar slut. De svenska entreprenörer som inser och tar vara på denna jättemarknad först, vinner. Så enkelt är det. ■ TEXT ERIKA AUGUSTINSSON ILLUSTRATION JAN OLSSON ✱ ✱ JALLA JALLA BETYDER ”SKYNDA PÅ” PÅ ARABISKA.