December 2000
Läsposition 88

Läs sidans text
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
VIN & SPRIT – HÄR DRAR ERIK HÖRNFELDT BERÄTTELSER OM DET SOM HÄNDER UTANFÖR FLASKAN, OM MÄNNNISKORNA, IDÉERNA, AFFÄRERNA, POLITIKEN, INTRIGERNA OCH MAKTSPELEN. MAILA TILL ERIK@HORNFELDT.SE
Var kommer alla flaskor malt ifrån?
Min första riktiga whisky var en 17-årig Ballantines i en Brommavilla som ägdes av en herre som ville bli min svärfar.
Jag var en grön smålänning på besök i stora staden, ovan vid att dejta fina flickor och mera van vid att inte framkalla stående ovationer hos flickors fäder, direkt. Därför minns jag tillfredställelsen när flaskan kom fram, berättelsen om hur han hittat den i en spritbutik i San Diego, hur han fått övertala ägaren att sälja den och hur han aldrig sett lika gammal whisky någon annanstans. Familjens söner som aldrig tillåtits smaka blängde häpet avundsjukt och så tog vi var sitt glas och det var första gången som jag kände att någon granskat mig som MAN och funnit att jag höll måttet. Det är ett korrekt sätt att använda sprit, och jag bestämde mig att en sådan flaska skulle jag köpa någon gång.
Det kom dock att dröja. Under värsta värmeböljan punksommaren 1977 reste jag och kompisen Borsten runt i Skottland i en gammal skottskadad Peugeot 404 och upptäckte single malt. Vi drack oss igenom alla lokala varianter, drog vitsar med flottans helikopterpiloter och spöade lokalbefolkningen på dart. Och överallt pratade vi malt och fick lära oss grunderna om en dryck som blir märkbart annorlunda om den görs av vatten som flutit över granit och genom torv i stället för genom torv och över granit.
Den där sommaren var maltwhisky som punksinglar. Väldigt få visste om att den fanns. Vi som gjorde det ansåg oss förmer. Det var svårt att få tag på den, och gick det fanns inte så mycket av den. Maltwhisky var inte så mycket dyr som väldigt exklusiv.
Vi avrundade det hela med en pilgrimsfärd till Dufftown i Spey-dalen där man tillverkar två av världens mest kända maltwhiskys – Glenfiddich och Macallan. Vi körde med neddragna fönster och när den gamla Peugeoten flög över bergskrönet bredde hela dalen ut sig för oss och luktade maltwhisky.
Allt det där är borta nu. Idag går Dufftown föraktfullt under namnet Malt Disneyland. Distillerierna där tre man tillverkade maltwhisky enligt hantverksmässiga metoder är visserligen kvar och det vete fan om det inte är samma tre gubbar som gör whiskyn, men idag är de omgivna av en turistindustri där en armé av lassies i kilt guidar horder av japaner och säljer allt från t-shirts till whiskylikörer.
Maltwhisky är en marknadsförares dröm just för mystiken och exklusiviteten
I början av 80-talet var det fortfarande i stort sett omöjligt att hitta maltwhisky utanför orterna där de tillverkades. Bolaget hade bara Glenfiddichen och i resten av världen var det inte mycket bättre. När jag bodde i London 1986 hade Fortnum & Mason ett par olika sorter i lager, på Bolaget i Simrishamn har de idag både Laphroaig och Lagavulin (två av de rökigaste och mest legendariska maltsorterna från ön Islay på Skottlands västkust).
Hur har det blivit så?
Maltwhisky är en marknadsförares dröm just för mystiken och exklusiviteten. Dessutom är marginalerna lysande. Det är bara aningen mer komplicerat att göra en maltwhisky jämfört med en vanlig. Ändå kostar den normalt dubbelt så mycket, vilket naturligtvis de multinationella spritjättarna upptäckt, så nu ska alla ha sin egen maltetikett. Gamla nedlagda distillerier köps upp och öppnar på nytt och Islay som en gång hade 21 inhemska maltsorter och nyligen bara var hem för sju distillerier kommer snart att ha 21 igen. Den globala maltkonsumtionen ökar samtidigt stadigt, från 34 miljoner flaskor ena året till 47 något år efteråt.
Det är bara en sak jag undrar. Hur kunde de veta det? Jag menar, i början av 80-talet var det ingen som brydde sig om maltwhisky. Det var ingen stor vara och produktionen var minst sagt blygsam. Så hur kunde de veta att malt skulle vara hur stort som helst år 2000?
För någon måste ju ha vetat. Varifrån kommer annars alla de här flaskorna av 18-årig single malt sprithyllorna dignar av världen över? ■
Erik Hörnfeldt är CVO på Halogen och förtjust i engelska ostar.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
M in första riktiga whisky var en 17-årig Ballantines i en Brommavilla som ägdes av en herre som ville bli min svärfar. Jag var en grön smålänning på besök i stora staden, ovan vid att dejta fina flickor och mera van vid att inte framkalla stående ovatio- ner hos flickors fäder, direkt. Där- för minns jag tillfredställelsen när flaskan kom fram, berättelsen om hurhanhittatdenienspritbutikiSanDiego,hur hanfåttövertalaägarenattsäljadenochhurhan aldrig sett lika gammal whisky någon annan- stans. Familjens söner som aldrig tillåtits smaka blängde häpet avundsjukt och så tog vi var sitt glas och det var första gången som jag kände att någon granskat mig som MAN och funnit att jag höll måttet. Det är ett korrekt sätt att använda sprit, och jag bestämde mig att en sådan flaska skulle jag köpa någon gång. Det kom dock att dröja. Under värsta värme- böljanpunksommaren1977restejagochkompi- sen Borsten runt i Skottland i en gammal skott- skadad Peugeot 404 och upptäckte single malt. Vi drack oss igenom alla lokala varianter, drog vitsar med flottans helikopterpiloter och spöade lokalbefolkningen på dart. Och överallt pratade vi malt och fick lära oss grunderna om en dryck som blir märkbart annorlunda om den görs av vatten som flutit över granit och genom torv i stället för genom torv och över granit. Den där sommaren var maltwhisky som punksinglar. Väldigt få visste om att den fanns. Vi som gjorde det ansåg oss förmer. Det var svårt att få tag på den, och gick det fanns inte så myck- et av den. Maltwhisky var inte så mycket dyr som väldigt exklusiv. Vi avrundade det hela med en pilgrimsfärd till Dufftown i Spey-dalen där man tillverkar två av världens mest kända maltwhiskys – Glenfid- dich och Macallan. Vi körde med neddragna fönster och när den gamla Peugeoten flög över bergskrönet bredde hela dalen ut sig för oss och luktade maltwhisky. Allt det där är borta nu. Idag går Dufftown föraktfullt under namnet Malt Disneyland. Dis- tillerierna där tre man tillverkade maltwhisky enligt hantverksmässiga metoder är visserligen kvar och det vete fan om det inte är samma tre gubbar som gör whiskyn, men idag är de omgivnaaventuristindustridären armé av lassies i kilt guidar horder av japaner och säljer allt från t-shirts till whiskylikörer. I början av 80-talet var det fort- farande i stort sett omöjligt att hit- ta maltwhisky utanför orterna där detillverkades.BolagethadebaraGlenfiddichen ochirestenavvärldenvardetintemycketbättre. När jag bodde i London 1986 hade Fortnum & Mason ett par olika sorter i lager, på Bolaget i Simrishamn har de idag både Laphroaig och Lagavulin (två av de rökigaste och mest legenda- riska maltsorterna från ön Islay på Skottlands västkust). Hur har det blivit så? Maltwhisky är en marknadsförares dröm just för mystiken och exklusiviteten. Dessutom är marginalerna lysande. Det är bara aningen mer kompliceratattgöraenmaltwhiskyjämförtmed en vanlig. Ändå kostar den normalt dubbelt så mycket, vilket naturligtvis de multinationella spritjättarna upptäckt, så nu ska alla ha sin egen maltetikett. Gamla nedlagda distillerier köps upp och öppnar på nytt och Islay som en gång hade 21 inhemska maltsorter och nyligen bara varhemförsjudistillerierkommersnartattha21 igen. Den globala maltkonsumtionen ökar sam- tidigt stadigt, från 34 miljoner flaskor ena året till 47 något år efteråt. Det är bara en sak jag undrar. Hur kunde de veta det? Jag menar, i början av 80-talet var det ingen som brydde sig om maltwhisky. Det var ingen stor vara och produktionen var minst sagt blygsam. Så hur kunde de veta att malt skulle vara hur stort som helst år 2000? För någon måste ju ha vetat. Var- ifrån kommer annars alla de här flas- korna av 18-årig single malt sprithyl- lorna dignar av världen över? ■ Erik Hörnfeldt är CVO på Halogen och förtjust i engelska ostar. HÄR DRAR ERIK HÖRNFELDT BERÄTTELSER OM DET SOM HÄNDER UTANFÖR FLASKAN, OM MÄNNNISKORNA, IDÉERNA, AFFÄRERNA, POLITIKEN, INTRIGERNA OCH MAKTSPELEN. MAILA TILL ERIK@HORNFELDT.SE VIN & SPRIT FEM MALTTIPS .1. Ballantines 17-åriga Jag hittade en flaska många år senare, men blev ängslig och ville inte riskera att förstöra ett fint minne genom att konfron- tera det med verkligheten så jag köpte den inte. .2. Lagavulin 16-årig Kraftfull, komplex, med inslag av tjära, skriver Bolaget i sin katalog. Snicksnack, den smakar som en blandning av Alcro högblank och större skogsbrand. En per- sonlig favorit. 3. Okänd malt som kompisen Sverre gick omkring och bjöd folk på under ett party förra våren. Den kom direkt från fatet på distilleriet och som alla riktiga kännare hade han spätt den med vatten för att riktigt frigöra sma- kerna. Sverre är förresten legendarisk för att han hjälpte Steve Jobs att utveckla den ursprungliga Mac:en, dessutom har han vi- sat snoppen i filmversionen av Ulf Lundells ”Sömnen”. Det borde finnas fler såna människor och mer sån malt. .4. Famous Grouse Kommer man upp i högländerna är det här vanliga skottars vardagswhisky. Chivas Re- gal och sånt avfärdas som ”just for tou- rists”. De dricker den med vatten vid sidan av och tumregeln lyder: ”Whisky on beer, no fear. Beer on whisky, pretty risky!” 5. News Japan är inte bara världens största kon- sument av whisky, dom är världens största tillverkare också. De bästa sorterna är faktiskt betydligt bättre än vad någon skotte skulle erkänna, men märket News är enbart legenda- riskt för att det var det som mark- nadsfördes med orden ”pres- sat av de bästa skotska druvorna”. Var kommer alla flaskor malt ifrån? Maltwhisky är en marknads- förares dröm just för mystiken och exklusiviteten 88 DECEMBER 2000 GURu