December 2000
Läsposition 86

Läs sidans text
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
BODINBOX – MAILA TILL magnus@bodin.org
PLEASE DO .1 <'?":1~'# 32768 $#0'"$#1'~#3 PLEASE FORGET #1
Programmeringsspråk är till skillnad från mänskliga språk konstruerade för att lösa ett givet problem. Det är därför det finns en mängd programmeringsspråk av varierande svårighetsgrad och med varierande användningsområden.
I mänskliga språk finns det språkförgreningar och släktskap och på samma sätt är det med programmeringsspråk, även om det inte är lika tydligt för den ovane.
Skillnaden mot mänskligt språk är också att programmeringsspråk har en strikt syntax som man inte får bryta mot. Det kan vara lätt för en programmerare att förstå ett språk denne inte läst tidigare, men att därifrån skriva program som fungerar är inte lika självklart som att du och jag kan åka till Tyskland på semester och klara oss hjälpligt.
Det har funnits en hel del försök att konstruera mänskliga språk som löser problem som exempelvis världsfreden och globaliseringen. Då har man siktat på att antingen göra språket lika svårt för alla (i fallet volapük) eller lika lätt för alla.
Esperanto är det som lyckats bäst och här finns det faktiskt en språk- och konstkultur som frodas enbart på detta helt konstruerade språk.
Programmeringsspråk konstrueras numera ofta med programmeraren i åtanke – förr var man också tvungen att se till att datorerna lätt kunde tolka och utföra instruktionerna. Man gör numera det lättare att lära och svårare att göra fel.
Det hindrar dock inte programmerare från att missbruka språken och odla en dålig språkanvändning. Detta ger upphov till färgstarka uttryck bland programmerare som ”fulhack”, ”spaghettikod”, ”kodskändning” och så vidare.
Det finns kulturella tävlingar där det gäller att skriva så oläsliga program som möjligt. På samma sätt har programmerare också behov av språklig subkultur.
Detta har tagit sig uttryck i att det bland annat har arrangerats poesitävlingar där programmeringsspråk har använts. I vissa fall behöver inte ens programmen fungera – då har kulturen verkligen visat att den kan ta överhanden även över nördinstinkten.
Precis som med mänskliga språk är detta en värld i ständig förändring
Andra sätt detta har tagit sig mer radikala uttryck på är att programmeringsspråk har uppfunnits enbart för att ge kulturell stimulans åt det som får betecknas som nörd-folklore. Det finns programmeringsspråk som är avsedda att vara så svåra att programmera i som möjligt.
Ett av dem är Intercal, som exemplifierats i rubriken. Ingen programmerare kan någonsin gissa vad dessa rader gör.
Andra språk har konstruerats som rena språkkuriosa. Ett exempel på detta är att en språkforskare tagit fram ett språk där allt uttrycks på latin.
maximum inquementum tum biguttam egresso scribe.
meo maximo vestibulo perlegamentum da.
da duo tum maximum conscribementa meis listis.
dum listis decapitamentum da nexto
fac sic
nextum tum novumversum scribe egresso.
lista sic hoc recidementum nextum cis vannementa
da listis.
cis. [slut på programexempel]Latin har en stark lexikalisk struktur som gör att ordföljden inte spelar någon roll för betydelsen och lämpar sig därför väl för att konstruera ett flexibelt ”mänskligt” programmeringsspråk.
Vi har ännu inte sett det sista datorspråket konstrueras. Oavsett om det gäller seriösa språk eller oseriösa.
Precis som med mänskliga språk är detta en värld i ständig utveckling. Skillnaden är att i datorvärlden dyker det upp helt nya språk oftare och gamla språk ändrar sig mer sällan. Så programmerare med språk- och kulturintresse kan roa sig kungligt både med historiskt och framtida material. ■
Magnus Bodin arbetar på Framfab i Lund, och var med och röstade fram Årets webbguru. Digital hemvist: http://x42.com/
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
P rogrammeringsspråk är till skillnad från mänskliga språk konstruerade för att lösa ett givet problem. Det är därför det finns en mängd programme- ringsspråk av varierande svårig- hetsgrad och med varierande an- vändningsområden. I mänskliga språk finns det språkförgreningar och släktskap och på samma sätt är det med pro- grammeringsspråk, även om det in- te är lika tydligt för den ovane. Skillnaden mot mänskligt språk är också att programmeringsspråk har en strikt syntax som man inte får bryta mot. Det kan vara lätt för en programmerare att förstå ett språk denne inte läst tidigare, men att därifrån skriva program som fungerar är inte lika självklart som att du och jag kan åka till Tyskland på semester och klara oss hjälpligt. Det har funnits en hel del försök att konstru- era mänskliga språk som löser problem som ex- empelvis världsfreden och globaliseringen. Då har man siktat på att antingen göra språket lika svårt för alla (i fallet volapük) eller lika lätt för alla. Esperanto är det som lyckats bäst och här finns det faktiskt en språk- och konstkultur som frodas enbart på detta helt konstruerade språk. Programmeringsspråk konstrueras numera ofta med programmeraren i åtanke – förr var man också tvungen att se till att datorerna lätt kunde tolka och utföra instruktionerna. Man gör numera det lättare att lära och svårare att göra fel. Det hindrar dock inte programmerare från att missbruka språken och odla en dålig språk- användning. Detta ger upphov till färgstarka uttryck bland programmerare som ”fulhack”, ”spaghettikod”, ”kodskändning” och så vidare. Det finns kulturella tävlingar där det gäller att skriva så oläsliga program som möjligt. På samma sätt har programmerare också behov av språklig subkultur. Detta har tagit sig uttryck i att det bland an- nat har arrangerats poesitävlingar där pro- grammeringsspråk har använts. I vissa fall be- höver inte ens programmen fun- gera – då har kulturen verkligen visat att den kan ta överhanden även över nördinstinkten. Andra sätt detta har tagit sig mer radikala uttryck på är att pro- grammeringsspråk har uppfun- nits enbart för att ge kulturell sti- mulans åt det som får betecknas som nörd-folklore. Det finns pro- grammeringsspråk som är avsed- da att vara så svåra att program- mera i som möjligt. Ett av dem är Intercal, som exemplifierats i rubriken. Ingen programmerare kan någonsin gissa vad dessa rader gör. Andra språk har konstruerats som rena språkkuriosa. Ett exempel på detta är att en språkforskare tagit fram ett språk där allt ut- trycks på latin. Latin har en stark lexikalisk struktur som gör att ordföljden inte spelar någon roll för be- tydelsen och lämpar sig därför väl för att kon- struera ett flexibelt ”mänskligt” programme- ringsspråk. Vi har ännu inte sett det sista datorspråket konstrueras. Oavsett om det gäller seriösa språk eller oseriösa. Precis som med mänskliga språk är detta en värld i ständig utveckling. Skillnaden är att i da- torvärlden dyker det upp helt nya språk oftare och gamla språk ändrar sig mer sällan. Så pro- grammerare med språk- och kulturintresse kan roa sig kungligt både med historiskt och framtida material. ■ Magnus Bodin arbetar på Framfab i Lund, och var med och röstade fram Årets webbguru. Digital hemvist: http://x42.com/ MAILA TILL maGnuS@ BODin.ORG BODINBOX SCHYSSTA SAJTER .1. www.esperanto.se Världens största, äldsta levande och mest lyckade konstruerade mänskliga språk. . 2. www.google.com Google är den bästa sökmotorn på nätet i dag. Mycket oftare än tidigare hamnar det svar du söker bland de fem första träffarna. .3. www.tuxedo.org/~esr/ c Intercal: Ett programmeringsspråk som är konstruerat enbart för att utmana programmerares tålamod. .4. www.ioccc.org Årlig tävling som går ut på att skriva det mest oläsliga programmet i ett av de vanligaste programmeringsspråken. .5. www.m-w.com Med den här sajten behöver du aldrig mer leta efter din engelska ordbok som kolle- gan snott. .6. www.imdb.com En av de äldsta, mest användbara och ändå så okända databaserna. Innehåller infor- mation om alla filmer och tv-program du kan tänka dig. Korsreferenserna i denna databas är underbara. .7. www.slab.org Webbkonst när den är som bäst. En sajt med länkar att förlora sig i när höstmörkret blir för deppigt. PLEASE DO .1 <'?":1~'# 32768 $#0'"$#1'~#3 PLEASE FORGET #1 Precis som med mänskliga språk är detta en värld i ständig förändring 86 DECEMBER 2000 GURu Rätt svar från förra numret: År 1700 ville Sverige gradvis gå över från den julianska kalendern till den gregorianska genom att skippa skottdagarna i 40 år. Efter en slopad skottdag förkastades dock idén och i några år var den svenska kalendern förskjuten med en dag gentemot den julianska. 1712 gjorde man slag i sa- ken och lade till en extra skottdag för att komma i fas igen. Därmed fick Sverige dubbla skottdagar detta år och alltså 30 dagar i februari. Inte förrän 1753 gjorde man den riktiga övergången till den gregorianska kalendern genom att slopa el- va dagar precis som alla andra. maximum inquementum tum biguttam egresso scribe. meo maximo vestibulo perlegamentum da. da duo tum maximum conscribementa meis listis. dum listis decapitamentum da nexto fac sic nextum tum novumversum scribe egresso. lista sic hoc recidementum nextum cis vannementa da listis. cis. [slut på programexempel]