guru.

December 2000

Läsposition 86

Originalsida, December 2000, läsposition 86
Originalbilden är referensen. Klicka för att förstora.

Läs sidans text

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

BODINBOX – MAILA TILL magnus@bodin.org

PLEASE DO .1 <'?":1~'# 32768 $#0'"$#1'~#3 PLEASE FORGET #1

Programmeringsspråk är till skillnad från mänskliga språk konstruerade för att lösa ett givet problem. Det är därför det finns en mängd programmeringsspråk av varierande svårighetsgrad och med varierande användningsområden.

I mänskliga språk finns det språkförgreningar och släktskap och på samma sätt är det med programmeringsspråk, även om det inte är lika tydligt för den ovane.

Skillnaden mot mänskligt språk är också att programmeringsspråk har en strikt syntax som man inte får bryta mot. Det kan vara lätt för en programmerare att förstå ett språk denne inte läst tidigare, men att därifrån skriva program som fungerar är inte lika självklart som att du och jag kan åka till Tyskland på semester och klara oss hjälpligt.

Det har funnits en hel del försök att konstruera mänskliga språk som löser problem som exempelvis världsfreden och globaliseringen. Då har man siktat på att antingen göra språket lika svårt för alla (i fallet volapük) eller lika lätt för alla.

Esperanto är det som lyckats bäst och här finns det faktiskt en språk- och konstkultur som frodas enbart på detta helt konstruerade språk.

Programmeringsspråk konstrueras numera ofta med programmeraren i åtanke – förr var man också tvungen att se till att datorerna lätt kunde tolka och utföra instruktionerna. Man gör numera det lättare att lära och svårare att göra fel.

Det hindrar dock inte programmerare från att missbruka språken och odla en dålig språkanvändning. Detta ger upphov till färgstarka uttryck bland programmerare som ”fulhack”, ”spaghettikod”, ”kodskändning” och så vidare.

Det finns kulturella tävlingar där det gäller att skriva så oläsliga program som möjligt. På samma sätt har programmerare också behov av språklig subkultur.

Detta har tagit sig uttryck i att det bland annat har arrangerats poesitävlingar där programmeringsspråk har använts. I vissa fall behöver inte ens programmen fungera – då har kulturen verkligen visat att den kan ta överhanden även över nördinstinkten.

Precis som med mänskliga språk är detta en värld i ständig förändring

Andra sätt detta har tagit sig mer radikala uttryck på är att programmeringsspråk har uppfunnits enbart för att ge kulturell stimulans åt det som får betecknas som nörd-folklore. Det finns programmeringsspråk som är avsedda att vara så svåra att programmera i som möjligt.

Ett av dem är Intercal, som exemplifierats i rubriken. Ingen programmerare kan någonsin gissa vad dessa rader gör.

Andra språk har konstruerats som rena språkkuriosa. Ett exempel på detta är att en språkforskare tagit fram ett språk där allt uttrycks på latin.

maximum inquementum tum biguttam egresso scribe.
meo maximo vestibulo perlegamentum da.
da duo tum maximum conscribementa meis listis.
dum listis decapitamentum da nexto
fac sic
nextum tum novumversum scribe egresso.
lista sic hoc recidementum nextum cis vannementa
da listis.
cis. [slut på programexempel]

Latin har en stark lexikalisk struktur som gör att ordföljden inte spelar någon roll för betydelsen och lämpar sig därför väl för att konstruera ett flexibelt ”mänskligt” programmeringsspråk.

Vi har ännu inte sett det sista datorspråket konstrueras. Oavsett om det gäller seriösa språk eller oseriösa.

Precis som med mänskliga språk är detta en värld i ständig utveckling. Skillnaden är att i datorvärlden dyker det upp helt nya språk oftare och gamla språk ändrar sig mer sällan. Så programmerare med språk- och kulturintresse kan roa sig kungligt både med historiskt och framtida material. ■

Magnus Bodin arbetar på Framfab i Lund, och var med och röstade fram Årets webbguru. Digital hemvist: http://x42.com/

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

P
rogrammeringsspråk är till
skillnad från mänskliga
språk konstruerade för att
lösa ett givet problem. Det är därför
det finns en mängd programme-
ringsspråk av varierande svårig-
hetsgrad och med varierande an-
vändningsområden.
I mänskliga språk finns det
språkförgreningar och släktskap
och på samma sätt är det med pro-
grammeringsspråk, även om det in-
te är lika tydligt för den ovane.
Skillnaden mot mänskligt språk är också att
programmeringsspråk har en strikt syntax som
man inte får bryta mot. Det kan vara lätt för en
programmerare att förstå ett språk denne inte
läst tidigare, men att därifrån skriva program
som fungerar är inte lika självklart som att du
och jag kan åka till Tyskland på semester och
klara oss hjälpligt.
Det har funnits en hel del försök att konstru-
era mänskliga språk som löser problem som ex-
empelvis världsfreden och globaliseringen. Då
har man siktat på att antingen göra språket lika
svårt för alla (i fallet volapük) eller lika lätt för
alla.
Esperanto är det som lyckats bäst och här
finns det faktiskt en språk- och konstkultur som
frodas enbart på detta helt konstruerade språk.
Programmeringsspråk konstrueras numera
ofta med programmeraren i åtanke – förr var
man också tvungen att se till att datorerna lätt
kunde tolka och utföra instruktionerna. Man
gör numera det lättare att lära och svårare att
göra fel.
Det hindrar dock inte programmerare från
att missbruka språken och odla en dålig språk-
användning. Detta ger upphov till färgstarka
uttryck bland programmerare som ”fulhack”,
”spaghettikod”, ”kodskändning” och så vidare.
Det finns kulturella tävlingar där det gäller
att skriva så oläsliga program som möjligt. På
samma sätt har programmerare också behov av
språklig subkultur.
Detta har tagit sig uttryck i att det bland an-
nat har arrangerats poesitävlingar där pro-
grammeringsspråk har använts. I vissa fall be-
höver inte ens programmen fun-
gera – då har kulturen verkligen
visat att den kan ta överhanden
även över nördinstinkten.
Andra sätt detta har tagit sig
mer radikala uttryck på är att pro-
grammeringsspråk har uppfun-
nits enbart för att ge kulturell sti-
mulans åt det som får betecknas
som nörd-folklore. Det finns pro-
grammeringsspråk som är avsed-
da att vara så svåra att program-
mera i som möjligt.
Ett av dem är Intercal, som exemplifierats i
rubriken. Ingen programmerare kan någonsin
gissa vad dessa rader gör.
Andra språk har konstruerats som rena
språkkuriosa. Ett exempel på detta är att en
språkforskare tagit fram ett språk där allt ut-
trycks på latin.
Latin har en stark lexikalisk struktur som
gör att ordföljden inte spelar någon roll för be-
tydelsen och lämpar sig därför väl för att kon-
struera ett flexibelt ”mänskligt” programme-
ringsspråk.
Vi har ännu inte sett det sista datorspråket
konstrueras. Oavsett om det gäller seriösa språk
eller oseriösa.
Precis som med mänskliga språk är detta en
värld i ständig utveckling. Skillnaden är att i da-
torvärlden dyker det upp helt nya språk oftare
och gamla språk ändrar sig mer sällan. Så pro-
grammerare med språk- och kulturintresse
kan roa sig kungligt både med historiskt och
framtida material. ■
Magnus Bodin arbetar på Framfab i Lund,
och var med och röstade fram Årets
webbguru. Digital hemvist:
http://x42.com/
MAILA TILL maGnuS@ BODin.ORG
BODINBOX
SCHYSSTA SAJTER
.1.
www.esperanto.se
Världens största, äldsta levande och mest
lyckade konstruerade mänskliga språk.
.
2.
www.google.com
Google är den bästa sökmotorn på nätet i
dag. Mycket oftare än tidigare hamnar det
svar du söker bland de fem första träffarna.
.3.
www.tuxedo.org/~esr/
c
Intercal: Ett programmeringsspråk som är
konstruerat enbart för att utmana
programmerares tålamod.
.4.
www.ioccc.org
Årlig tävling som går ut på att skriva det
mest oläsliga programmet i ett av de
vanligaste programmeringsspråken.
.5.
www.m-w.com
Med den här sajten behöver du aldrig mer
leta efter din engelska ordbok som kolle-
gan snott.
.6.
www.imdb.com
En av de äldsta, mest användbara och ändå
så okända databaserna. Innehåller infor-
mation om alla filmer och tv-program du
kan tänka dig. Korsreferenserna i denna
databas är underbara.
.7.
www.slab.org
Webbkonst när den är som bäst. En sajt med
länkar att förlora sig i när
höstmörkret blir för deppigt.
PLEASE DO .1 <'?":1~'#
32768 $#0'"$#1'~#3
PLEASE FORGET #1
Precis som
med mänskliga
språk är
detta en värld
i ständig
förändring
86 DECEMBER 2000 GURu
Rätt svar från förra numret: År 1700 ville Sverige
gradvis gå över från den julianska kalendern till den
gregorianska genom att skippa skottdagarna i 40 år.
Efter en slopad skottdag förkastades dock idén och i
några år var den svenska kalendern förskjuten med en
dag gentemot den julianska. 1712 gjorde man slag i sa-
ken och lade till en extra skottdag för att komma i fas
igen. Därmed fick Sverige dubbla skottdagar detta år
och alltså 30 dagar i februari. Inte förrän 1753
gjorde man den riktiga övergången till den
gregorianska kalendern genom att slopa el-
va dagar precis som alla andra.
maximum inquementum tum biguttam egresso scribe.
meo maximo vestibulo perlegamentum da.
da duo tum maximum conscribementa meis listis.
dum listis decapitamentum da nexto
fac sic
nextum tum novumversum scribe egresso.
lista sic hoc recidementum nextum cis vannementa
da listis.
cis. [slut på programexempel]

Texter på sidan

Samma position i PDF →