December 2000
Läsposition 46

Läs sidans text
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
mobilt internet
borde införa i-mode i västvärlden. Enligt honom blir det enklare att ställa om från i-mode till wap ng än från dagens problemfyllda wap-variant. Ingen vet heller riktigt när wap ng kan tas i bruk. Förseningar är mer regel än undantag i den här typen av utvecklingsarbete.
Med det uttalandet trampar han flera hyfsat tunga aktörer rejält på tårna. Av de stora västerländska mobiltelefontillverkarna är det idag bara Nokia som har en telefon som klarar i-mode, japanerna har åtta tillverkare. Miljarder i utvecklingskostnader rätt i sjön med andra ord.
– Att ordet wap över huvud taget finns med i arbetet med det nya protokollet är egentligen bara en eftergift åt de stora telekombolagen. Det skulle vara en enorm prestigeförlust för dem om namnet plötsligt ersattes med något helt annat. Men japanerna bryr sig inte om det, de är mer inriktade på att snabbt få fram lösningar.
Men i-mode innebär inte någon snabb frälsning, även om det införs här. De flesta tjänsterna är enkla och kan jämföras med våra mera avancerade sms-tjänster. Poängen är att i-mode pekar ut riktningen mot framtiden, det är ett steg åt rätt håll. Att börja lätt, men sedan enkelt kunna uppgradera när infrastrukturen tillåter det, är en viktig del i Xpedios filosofi.
– Vi har svårt att vara opportuna och har aldrig varit sena att såga lösningar vi inte tror på. Det gjorde att vi hade det tungt att få fram kapital i början, fortsätter Gustaf Rosell.
När Xpedio drog igång, i maj 1999, var investerarna med andra ord iskalla. Sedan dess har wap sågats, riskkapitalisterna blivit mer insatta och mer teknikintensiva företag hamnat i fokus. I april i år var ledningen så säker på finansiering att de vågade börja anställa på bred front – och i augusti blev det klart att Ulf Jonströmers bolag Brainheart Capital investerar 26 miljoner kronor i bolaget. Om Xpedio uppfyller villkoren från Brainheart kommer ytterligare 50 miljoner att investeras vid ett senare tillfälle. Xpedio har under sommaren och hösten vuxit från sju till 28 anställda. Dessutom hyr företaget tio offshoreutvecklare av Hindustan Computers Limited, som arbetar från New Delhi i Indien.
– När Brainheart kom in blev det en ketchupeffekt hos investerarna. Plötsligt ville alla vara med, vi får propåer hela tiden. Men just nu behöver vi inte mer pengar.
Vad gör då Xpedio på huvudkontoret i den gamla industrifastigheten på Tulegatan i Stockholm? I korthet är det en plattform som gör det möjligt för mobiloperatörerna att erbjuda sina kunder att hantera funktioner som e-post, adressböcker, kalenderfunktioner eller filutbyte. Tjänsterna ska kunna utföras från wap-telefoner, handdatorer eller en bärbar pc, typen av terminal ska inte ha någon betydelse. Självklart stöder systemet också i-mode.
– Den kompetens vi samlar här är extrem, säger Niklas Derouche, också en av grundarna, för att förklara vad som skiljer Xpedio från konkurrenterna.
I första hand riktar sig företaget till operatörer som inte har något eget nät utan hyr kapacitet. De här ”virtuella” operatörerna kan börja med ett rent bord, utan ett bagage av strukturer och förutsättningar. De traditionella operatörerna kan vara lite tröga, enligt Gustaf Rosell.
Det innebär inte att etablerade operatörer inte är välkomna. Plattformen går också att koppla till redan befintliga system. Några konkreta kunder kan Xpedio inte nämna, men Gustaf Rosell hävdar att det finns färdiga avtal.
Tjänster vid sidan av meddelandehantering och personlig produktivitet, till exempel virtuella projektplatser, tas fram av externa partner. Systemet kan liknas vid en låda lego där operatörerna kan välja vilka tjänster de vill trycka på Xpedios plattform – tjänstepaketen erbjuds sedan till abonnenterna.
Exakt hur marknaden, den färdiga infrastrukturen och intäkterna kommer att se ut för mobilt internet är det ännu ingen som vet. Niklas Derouche liknar det vid att ”skjuta på ett rörligt mål i mörker”.
– Vi har redan idag tjänster och applikationer som inte kan användas på flera år, eftersom de kräver för mycket kapacitet i näten.
På sikt ska Xpedio också bygga lösningar för större företag som vill koppla upp sina anställda trådlöst till sina datasystem och underlätta kommunikationen mellan dem via till exempel mobilt icq.
Företaget håller också på att bygga upp ett forsknings- och utvecklingscenter i Linköping under ledning av forskaren och före detta studierektorn vid universitetet Andreas Björklind.
Det faktum att företaget inte sitter vid Stureplan, utan i en av Stockholms citys sista riktiga industrifastigheter, måste ses som ett sundhetstecken. Hyrorna på Tulegatan är 80 procent lägre. Och det kan behövas när man bygger tjänster som ska bli stora i framtiden. Det har vi lärt oss det senaste året. ■
”Just nu behöver vi inte mer pengar”
”Vår stora utmaning är att växa tillräckligt snabbt för att klara de uppdrag vi har, att sälja in vår produkt är inte det svåra”, säger Gustaf Rosell, vd för Xpedio och en av företagets grundare självsäkert.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
46 GURu DECEMBER 2000 borde införa i-mode i västvärlden. Enligt honom blir det enklare att ställa om från i- mode till wap ng än från dagens problem- fyllda wap-variant. Ingen vet heller riktigt när wap ng kan tas i bruk. Förseningar är mer regel än undantag i den här typen av utvecklingsarbete. Med det uttalandet trampar han flera hyfsat tunga aktörer rejält på tårna. Av de stora västerländska mobiltelefontillverkar- na är det idag bara Nokia som harentelefonsomklarari-mo- de, japanerna har åtta tillver- kare. Miljarder i utvecklings- kostnader rätt i sjön med andra ord. – Att ordet wap över huvud taget finns med i arbetet med det nya protokollet är egentli- gen bara en eftergift åt de stora telekombo- lagen. Det skulle vara en enorm prestige- förlust för dem om namnet plötsligt ersattes med något helt annat. Men japa- nerna bryr sig inte om det, de är mer inrik- tade på att snabbt få fram lösningar. men i-mode innebär inte någon snabb frälsning, även om det införs här. De flesta tjänsterna är enkla och kan jämföras med våra mera avancerade sms-tjänster. Poängen är att i-mode pekar ut riktningen mot framtiden, det är ett steg åt rätt håll. Att börja lätt, men sedan enkelt kunna uppgradera när infrastrukturen tillåter det, är en viktig del i Xpedios filosofi. – Vi har svårt att vara opportuna och har aldrig varit sena att såga lösningar vi inte tror på. Det gjorde att vi hade det tungt att få fram kapital i början, fortsätter Gustaf Rosell. När Xpedio drog igång, i maj 1999, var investerarna med andra ord iskalla. Sedan dess har wap sågats, riskkapitalisterna bli- vit mer insatta och mer teknikintensiva fö- retag hamnat i fokus. I april i år var ledning- en såsäkerpåfinansieringattdevågadebör- ja anställa på bred front – och i augusti blev det klart att Ulf Jonströmers bolag Brain- heart Capital investerar 26 miljoner kronor i bolaget. Om Xpedio uppfyller villkoren från Brainheart kommer ytterligare 50 miljoner att investeras vid ett senare tillfälle. Xpedio har under sommaren och hösten vuxit från sju till 28 anställda. Dessutom hyr företaget tio offshoreutveck- lare av Hindustan Computers Li- mited,somarbetarfrånNewDel- hiiIndien. – När Brainheart kom in blev det en ketchupeffekt hos inves- terarna. Plötsligt ville alla vara med, vi får propåer hela tiden. Men just nu behöver vi inte mer pengar. vad gör då xpedio på huvudkontoret i den gamla industrifastigheten på Tulega- tan i Stockholm? I korthet är det en platt- form som gör det möjligt för mobilopera- törerna att erbjuda sina kunder att hantera funktioner som e-post, adress- böcker, kalenderfunktioner eller filutbyte. Tjänsterna ska kunna utföras från wap-te- lefoner, handdatorer eller en bärbar pc, ty- pen av terminal ska inte ha någon betydel- se. Självklart stöder systemet också i-mode. – Den kompetens vi samlar här är ex- trem, säger Niklas Derouche, också en av grundarna, för att förklara vad som skiljer Xpedio från konkurrenterna. I första hand riktar sig företaget till operatörer som inte har något eget nät utan hyr kapacitet. De här ”virtuella” ope- ratörerna kan börja med ett rent bord, utan ett bagage av strukturer och förutsättning- ar. De traditionella operatörerna kan vara lite tröga, enligt Gustaf Rosell. Det innebär inte att etablerade operatö- rer inte är välkomna. Plattformen går också att koppla till redan befintliga system. Någ- ra konkreta kunder kan Xpedio inte näm- na, men Gustaf Rosell hävdar att det finns färdiga avtal. tjänster vid sidan av meddelande- hantering och personlig produktivitet, till exempel virtuella projektplatser, tas fram av externa partner. Systemet kan liknas vid en låda lego där operatörerna kan välja vil- ka tjänster de vill trycka på Xpedios platt- form – tjänstepaketen erbjuds sedan till abonnenterna. Exakt hur marknaden, den färdiga inf- rastrukturen och intäkterna kommer att se ut för mobilt internet är det ännu ingen som vet. Niklas Derouche liknar det vid att ”skjuta på ett rörligt mål i mörker”. – Vi har redan idag tjänster och applika- tioner som inte kan användas på flera år, ef- tersom de kräver för mycket kapacitet i nä- ten. På sikt ska Xpedio också bygga lös- ningar för större företag som vill koppla upp sina anställda trådlöst till sina data- system och underlätta kommunikationen mellan dem via till exempel mobilt icq. Företaget håller också på att bygga upp ett forsknings- och utvecklingscenter i Linköping under ledning av forskaren och före detta studierektorn vid universitetet Andreas Björklind. Det faktum att företaget inte sitter vid Stureplan, utan i en av Stockholms citys sista riktiga industrifastigheter, måste ses som ett sundhetstecken. Hyrorna på Tule- gatan är 80 procent lägre. Och det kan be- hövas när man bygger tjänster som ska bli stora i framtiden. Det har vi lärt oss det se- naste året. ■ XPEDIOS RESULTAT ÄR HEMLIGT GRUNDARE: Gustaf Rosell, Niklas Derouche och Patrik Nilsson. INVESTERARE: Brainheart Capital och Segulah är de som gått in med mest pengar. ANTAL ANSTÄLLDA: 26 personer OMSÄTTNING: Hemligt, men utgå från att utvecklingsarbetet kostar en hel del. RESULTAT: Också hemligt. Men räk- na med förluster på mångmiljonbe- lopp det här året på grund av den snabba expansionen och kostna- derna för produktutvecklingen. ’’Just nu behöver vi inte mer pengar ’’ ”Vår stora ut- maning är att växa tillräckligt snabbt för att klara de upp- drag vi har, att sälja in vår pro- dukt är inte det svåra”, säger Gustaf Rosell, vd för Xpedio och en av före- tagets grunda- re självsäkert. m o b i l t i n t e r n e t