guru.

December 2000

Läsposition 36

Originalsida, December 2000, läsposition 36
Originalbilden är referensen. Klicka för att förstora.

Läs sidans text

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

KONKEN – SÅ GÖR DU

Sju steg till en lyckad konkurs

Dotcomdöden har kommit till stan. Konkurserna står som spön i backen. Därför kommer nu Gurus konkursskola. Sju steg till en bättre konkurs.

Konkurserna ökar. Och ingen är egentligen förvånad. What goes up, must come down. Det är första gången sedan 1992 som företagskonkurserna ökar i Sverige, och i toppen av poängligan ligger datakonsultbolagen tillsammans med bilhandels- företagen.

I Stockholm ökade antalet konkurser med 11 procent de första nio månaderna i år.

Men är det fortfarande pinsamt att gå i konkurs? Eller har vi börjat ta efter det amerikanska sättet att se på ett misslyckande det vill säga att lära sig av misstaget och se det som ett vanligt, om än lite snett, kliv på livsstegen.

BOO.COM VERKAR JU INTE DIREKT skämmas över sitt totalfiasko – tvärtom tjänar de bra med pengar på att sälja sin story. Dressmart berättar sin historia vitt och brett i svensk press och man anar faktiskt en uppriktig förvåning över hur det kunde sluta på det här viset. Ms Freckles är ledsna men tar genast nya tag.

Men ingen direkt rodnar, skäms eller flyr landet. Den dramatiska Kreuger-finalen uteblir. För äldre generationer var konkurs ganska skamligt, om inte ödesdigert. Mina föräldrar pratade om företagarkollegor som gått i konkurs med låg viskande röst och med menande blickar. Risken att orsaka konkurs tre gånger och få näringsförbud var som att hamna i fängelse, för evigt märkt.

Idag är det mycket mer avdramatiserat.

– Konkurs har kanske tidigare förknippats lite med brottslighet. Idag är vi mer medvetna om att det är ekonomiska krafter som styr. Det har dessutom blivit så i ännu större utsträckning när aktiehandel och global ekonomi tagit större plats.

Det säger Göran Millqvist, som är jurist och lärare vid Stockholms universitets juridiska institution. Men förutom att skammen med konkurs börjar försvinna behöver det heller inte innebära ruinens brant för de drabbade.

– Fler människor idag har tillgång till mer pengar och man har vant sig vid de dramatiska svängningarna i konjunkturen. Det är effekten av en allmän sekularisering. Konkurs är inte så farligt. Man ser det som en tävling som pågår, ibland vinner man och ibland förlorar man.

DEN STORA ALLMÄNHETEN är van idag. Jo, krascherna och konkurserna under lågkonjunkturen i början av 90-talet förde också det med sig att ett stort antal människor kom i kontakt med konkursfenomenet. Man såg att de flesta överlevde en konkurs med både liv och heder i behåll, även om självkänslan var lite naggad i kanten. Göran Millqvist ser stora likheter mellan krisen i slutet av 80-talet och dagens situation.

– Det som händer nu är exakt samma fenomen som för 15 år sedan. Alla är glada och åker med karusellen. Man tänker givetvis att man ska hoppa av i tid, men givetvis är det alltid några som blir kvar. Kanske borde man fundera lite över människans benägenhet att upprepa misstag om och om igen, säger Göran Millqvist. ■

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

Sjustegtill
enlyckad
onkurserna ökar. Och ingen är egent-
ligen förvånad. What goes up, must
come down. Det är första gången se-
dan 1992 som företagskonkurserna
ökar i Sverige, och i toppen av poängligan ligger
datakonsultbolagen tillsammans med bilhan-
dels- företagen.
I Stockholm ökade antalet konkurser med 11
procent de första nio månaderna i år.
Men är det fortfarande pinsamt att gå i kon-
kurs? Eller har vi börjat ta efter det amerikanska
sättet att se på ett misslyckande det vill säga att
lära sig av misstaget och se det som ett vanligt,
om än lite snett, kliv på livsstegen.
boo.com verkar ju inte direkt skäm-
mas över sitt totalfiasko – tvärtom tjänar de bra
med pengar på att sälja sin story. Dressmart be-
rättarsinhistoriavittochbrettisvenskpressoch
man anar faktiskt en uppriktig förvåning över
hur det kunde sluta på det här viset. Ms Freckles
är ledsna men tar genast nya tag.
Men ingen direkt rodnar, skäms eller flyr lan-
det. Den dramatiska Kreuger-finalen uteblir. För
äldre generationer var konkurs ganska skamligt,
om inte ödesdigert. Mina föräldrar pratade om
företagarkollegor som gått i konkurs med låg
viskande röst och med menande blickar. Risken
att orsaka konkurs tre gånger och få näringsför-
bud var som att hamna i fängelse, för evigt
märkt.
Idag är det mycket mer avdramatiserat.
–Konkursharkansketidigareförknippatslite
med brottslighet. Idag är vi mer medvetna om
att det är ekonomiska krafter som styr. Det har
dessutom blivit så i ännu större utsträckning när
aktiehandel och global ekonomi tagit större
plats.
Det säger Göran Millqvist, som är jurist och
lärare vid Stockholms universitets juridiska in-
stitution. Men förutom att skammen med kon-
kurs börjar försvinna behöver det heller inte in-
nebära ruinens brant för de drabbade.
– Fler människor idag har tillgång till mer
pengar och man har vant sig vid de dramatiska
svängningarna i konjunkturen. Det är effekten
av en allmän sekularisering. Konkurs är inte så
farligt. Man ser det som en tävling som pågår,
ibland vinner man och ibland förlorar man.
den stora allmänheten är van idag. Jo,
krascherna och konkurserna under lågkonjunk-
turenibörjanav90-taletfördeocksådetmedsig
att ett stort antal människor kom i kontakt med
konkursfenomenet. Man såg att de flesta över-
levde en konkurs med både liv och heder i be-
håll, även om självkänslan var lite naggad i kan-
ten. Göran Millqvist ser stora likheter mellan
krisen i slutet av 80-talet och dagens situation.
– Det som händer nu är exakt samma feno-
men som för 15 år sedan. Alla är glada och åker
med karusellen. Man tänker givetvis att man ska
hoppa av i tid, men givetvis är det alltid några
som blir kvar. Kanske borde man fundera lite
över människans benägenhet att upprepa miss-
tag om och om igen, säger Göran Millqvist. ■
36 GURu DECEMBER 2000
k nkur
K
◗Dotcomdöden har kommit till stan.
Konkurserna står som spön i backen. Därför kommer nu
Gurus konkursskola. Sju steg till en bättre konkurs.
TEXT ERIKA AUGUSTINSSON FOTO FREDRIK HJERLING
Ansökan lämnas till tings-
rätten där ditt bolag
har sitt säte.
STEG 1:
Någon som du är
skyldig pengar
lämnar in en
konkursansökan
KOnKen – Så GÖR Du

Texter på sidan

Samma position i PDF →