November 2000
Läsposition 57

Läs sidans text
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
Rubriken och löptexten fortsätter över sidgränserna.
-slugger
När Mats Gabrielsson var sex år kraschade hans pappas företag. Under den fattiga uppväxten fick Mats bara höra talas om det goda livet. Han bestämde sig för att erövra det på nytt. För Mats fanns inget mellanläge, vare sig då eller nu.
Hemma hos Mats Gabrielsson är allting rent, nytt och genomtänkt. Utanför det gigantiska panoramafönstret ligger Mälaren, mörk och höstkall, och två motorbåtar som ser ut att gå väldigt fort ligger förtöjda vid hans brygga. Möblerna, som är väl valda, verkar nästan oanvända trots att villan i Bromma är hans hem sedan över tio år tillbaka.
Mats är rik, ofantligt rik. Och dessutom ser han ut att må oförskämt bra där han sitter i den enda fåtöljen som verkar vara använd.
Mats var inte speciellt framgångsrik hos tjejer. Inte heller hade han någon nära vän och när de andra grabbarna tog på sig fotbollsskorna och sprang ut på bakgården och sparkade boll, åkte Mats till Åby travbana och spelade på hästar tillsammans med tjugo år äldre, rutinerade gamblers.
Det var inte pengarna i sig som lockade utan spelet. Hans föräldrar trodde att han skulle flippa ut totalt och för Mats har det alltid varit en balansgång, lyckas eller misslyckas. Något mellanläge som tjänsteman var aldrig aktuellt, det visste Mats redan som grabb.
Mats, som idag är 50 år gammal och uppvuxen i Masthugget utanför Göteborg, beskriver sig som ett ensamt barn, en ensamhet som enligt honom var självvald, men någonstans i hans berättelse kan man ana spår av en liten pojke som gick egna vägar i rädsla att inte få vara med. I rädsla att bli avvisad och få ett nej.
– Jag har svårt att gå fram till en människa på gatan och fråga om vägen. Och att gå fram till en attraktiv kvinna på krogen skulle vara otänkbart, säger Mats.
Samtidigt säger han att det kanske är lättare nu, i alla fall när det gäller damer. Mats har förstått att makt, pengar och framgång går hem hos det motsatta könet. Han gör en paus och tittar undrande på mig precis som om jag skulle säga emot…
Trots att Mats pappa var en framgångsrik affärsman fick han under sin barndom aldrig uppleva den goda tiden, eftersom pappan insjuknade i cancer och företaget gick omkull. Vissa dagar hade familjen inte mat för dagen och ofta tvingades de att handla på krita.
Redan då bestämde sig Mats för att ta revansch. Han blev oerhört målinriktad och bestämde sig helt enkelt för att bli jävligt bra, som han själv uttrycker det.
Jag frågar hur bilderna av det goda livet såg ut i hans tankar. Drömde han om tjusiga middagar, sportbilar, söta tjejer eller egen moppe, då han satt där så liten och hörde talas om en värld så främmande sin egen?
– För mig handlade det goda livet om att få äta sig mätt och att inte oroas över ekonomiska ▸
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
NOVEMBER 2000 GURu 57 - slugger är Mats Gabrielsson var sex år kra- schade hans pappas företag. Under den fattiga uppväxten fick Mats ba- ra höra talas om det goda livet. Han bestämde sig för att erövra det på nytt. För Mats fanns inget mellanläge, vare sig då eller nu. Hemma hos Mats Gabrielsson är allting rent, nytt och genomtänkt. Utanför det gigantiska panoramafönstret ligger Mälaren, mörk och höstkall, och två motorbåtar som ser ut att gå väldigt fort ligger förtöjda vid hans brygga. Möblerna, som är väl valda, verkar nästan oan- vända trots att villan i Bromma är hans hem se- dan över tio år tillbaka. Mats är rik, ofantligt rik. Och dessutom ser han ut att må oförskämt bra där han sitter i den enda fåtöljen som verkar vara använd. Mats var inte speciellt framgångsrik hos tjej- er. Inte heller hade han någon nära vän och när de andra grabbarna tog på sig fotbollsskorna och sprang ut på bakgården och sparkade boll, åkte Mats till Åby travbana och spelade på häs- tar tillsammans med tjugo år äldre, rutinerade gamblers. Det var inte pengarna i sig som lockade utan spelet. Hans föräldrar trodde att han skulle flip- pa ut totalt och för Mats har det alltid varit en balansgång, lyckas eller misslyckas. Något mel- lanläge som tjänsteman var aldrig aktuellt, det visste Mats redan som grabb. mats, som idag är 50 år gammal och upp- vuxen i Masthugget utanför Göteborg, beskri- ver sig som ett ensamt barn, en ensamhet som enligt honom var självvald, men någonstans i hans berättelse kan man ana spår av en liten pojke som gick egna vägar i rädsla att inte få va- ra med. I rädsla att bli avvisad och få ett nej. –Jag har svårt att gå fram till en människa på gatan och fråga om vägen. Och att gå fram till en attraktiv kvinna på krogen skulle vara otänk- bart, säger Mats. Samtidigt säger han att det kanske är lättare nu, i alla fall när det gäller damer. Mats har för- stått att makt, pengar och framgång går hem hos det motsatta könet. Han gör en paus och tit- tar undrande på mig precis som om jag skulle säga emot… Trots att Mats pappa var en framgångsrik af- färsman fick han under sin barndom aldrig uppleva den goda tiden, eftersom pappan in- sjuknade i cancer och företaget gick omkull. Vissa dagar hade familjen inte mat för dagen och ofta tvingades de att handla på krita. Redan då bestämde sig Mats för att ta re- vansch. Han blev oerhört målinriktad och be- stämde sig helt enkelt för att bli jävligt bra, som han själv uttrycker det. Jag frågar hur bilderna av det goda livet såg ut i hans tankar. Drömde han om tjusiga mid- dagar, sportbilar, söta tjejer eller egen moppe, då han satt där så liten och hörde talas om en värld så främmande sin egen? –För mig handlade det goda livet om att få äta sig mätt och att inte oroas över ekonomiska N