guru.

Februari 2001 · krönika/länktips

Bodinbox: Mitt bästa – skyddsajter

Magnus Bodin resonerar om säkra lösenord, steganografi och kryptering och listar sju bästa sajter.

Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.

Februari 2001 · läsposition 76

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

BODINBOX – MAILA TILL magnus@bodin.org

Mitt bästa lösenord: Kish17vis

Hur väljer du att skydda dina lösenord och koder? Allra bäst vore det att kunna minnas dem och hålla tyst. Men i dagens informationsglada samhälle krävs det allt fler inpasseringskoder och lösenord. När som helst och var som helst kan det krävas av oss att vi snabbt som ögat ska trolla fram en kod. För de flesta blir det en övermäktig uppgift. Lösningen som många tar till är att förenkla sitt ”kodliv” genom att, om möjligt, välja att ha samma kod till alla ställen eller i alla fall begränsa antalet koder. Oavsett vad man väljer för att förenkla sin vardag så äventyrar detta oftast säkerheten.

När som helst kan det krävas av oss att vi snabbt som ögat ska trolla fram en kod

Skuld till detta är de som konstruerar alla ställen där man måste ha en kod som tillträdesbiljett. Jag skulle vilja att de tillåter längre lösenord. Blir det inte jobbigare att komma ihåg dem? Tvärtom! Det blir både enklare och säkrare om man får välja ett lösenord som är en hel mening. Rent tekniskt behöver inte heller systemen spara detta långa lösenord, utan endast en kryptografisk signatur.

Alternativet till långa lösenord är att välja en mening och sedan komprimera den själv på gammalt hederligt sätt. Mitt lösenord till en dator är just nu Kish17vis. Det är ett rätt säkert lösenord som inte blir lätt att vare sig gissa eller knäcka med ordlistor och liknande. Lösenordet är skapat ur meningen ”Kicki i Spanien har 17 vänner i Stockholm” som jag av olika anledningar aldrig kommer att glömma. Det är betydligt enklare och säkrare att komma ihåg lösenord om man bildar dem så här.

Vissa koder som till dörrar och bensinkort måste alltid bestå av siffror. Då måste man kanske slutligen skriva upp dem om de inte går att minnas. Att anteckna skall man inte behöva skämmas för, men man bör ju givetvis skriva upp dem så att det inte går att lista ut att det är en kod eller ett lösenord. Ett av de vanligare sätten är att blanda in koderna bland telefonnumren i adressboken. Att du inte känner någon Amanuel Bolmelin, 412023 vet bara du och de sista fyra siffrorna är kanske din kod.

Den här tekniken att gömma text istället för att chiffrera kallas steganografi. Redan de gamla perserna använde sig av detta. När Histiaeus vid perserkungens hov skulle skicka ett hemligt meddelande till sin svärson Aristagoras i Miletos gick han tillväga på ett ganska udda sätt. Han lät raka av allt håret på sin mest betrodde slav, och så tatuerade han in meddelandet på dennes skalle. Först då håret hade växt ut skickades slaven iväg, och väl ankommen till Aristagoras rakades skallen igen så att meddelandet kunde läsas.

Vissa företag och till och med hela länder förbjuder idag att man skickar krypterade meddelanden för att de är rädda för att mista kontrollen över vilken information som sprids och hur. När man numera riskerar att all korrespondens avlyssnas måste man dölja att man faktiskt döljer något. Därför kommer steganografi i olika former troligen att bli allt vanligare i framtiden.

Idag finns det program som gömmer texter inuti bilder eller ljudfiler genom att förändra filen mikroskopiskt. Resultatet blir att semesterbilderna eller ljudfilen med barnjoller kommer att innehålla ett obemärkt brus som sedan kan utvinnas som text om man har rätt program.

Det kommer att dröja länge innan vi slipper minnas sifferkoder och kan använda röst eller fingeravtryck som kod. Gamla beprövade metoder kommer att leva kvar ett bra tag än och sannolikt är det dem som gemene man litar på mest. ■

Magnus Bodin arbetar på Framfab Labs i Lund, är lite av en allkonstnär och springer ibland maraton. Digital hemvist: http://x42.com/

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

76 GURu XXXXX 2001
H
ur väljer du att skydda dina
lösenord och koder? Allra
bäst vore det att kunna
minnas dem och hålla tyst. Men i
dagens informationsglada sam-
hälle krävs det allt fler inpasse-
ringskoder och lösenord. När som
helst och var som helst kan det
krävas av oss att vi snabbt som
ögat ska trolla fram en kod. För de
flesta blir det en övermäktig upp-
gift. Lösningen som många tar till
är att förenkla sitt ”kodliv” genom att, om möj-
ligt, välja att ha samma kod till alla ställen eller
i alla fall begränsa antalet koder. Oavsett vad
man väljer för att förenkla sin vardag så även-
tyrar detta oftast säkerheten.
skuld till detta är de som konstruerar
alla ställen där man måste ha en kod som till-
trädesbiljett. Jag skulle vilja att de tillåter läng-
re lösenord. Blir det inte jobbigare att komma
ihåg dem? Tvärtom! Det blir både enklare och
säkrare om man får välja ett lösenord som är en
hel mening. Rent tekniskt behöver inte heller
systemen spara detta långa lösenord, utan
endast en kryptografisk signatur.
Alternativet till långa lösenord är att välja
en mening och sedan komprimera den själv på
gammalt hederligt sätt. Mitt lösenord till en
dator är just nu Kish17vis. Det är ett rätt säkert
lösenord som inte blir lätt att vare sig gissa
eller knäcka med ordlistor och liknande.
Lösenordet är skapat ur meningen ”Kicki i
Spanien har 17 vänner i Stockholm” som jag av
olika anledningar aldrig kommer att glömma.
Det är betydligt enklare och säkrare att komma
ihåg lösenord om man bildar dem så här.
vissa koder som till dörrar och bensinkort
måste alltid bestå av siffror. Då måste man kan-
ske slutligen skriva upp dem om de inte går att
minnas. Att anteckna skall man inte behöva
skämmas för, men man bör ju givetvis skriva
upp dem så att det inte går att lista ut att det är
en kod eller ett lösenord. Ett av de vanligare
sätten är att blanda in koderna bland telefon-
numren i adressboken. Att du inte
känner någon Amanuel Bolmelin,
412023 vet bara du och de sista fyra
siffrorna är kanske din kod.
Den här tekniken att gömma
text istället för att chiffrera kallas
steganografi. Redan de gamla per-
serna använde sig av detta. När
Histiaeus vid perserkungens hov
skulle skicka ett hemligt medde-
lande till sin svärson Aristagoras i
Miletos gick han tillväga på ett
ganska udda sätt. Han lät raka av allt håret på
sin mest betrodde slav, och så tatuerade han in
meddelandet på dennes skalle. Först då håret
hade växt ut skickades slaven iväg, och väl
ankommen till Aristagoras rakades skallen
igen så att meddelandet kunde läsas.
vissa företag och till och med hela länder
förbjuder idag att man skickar krypterade
meddelanden för att de är rädda för att mista
kontrollen över vilken information som sprids
och hur. När man numera riskerar att all korre-
spondens avlyssnas måste man dölja att man
faktiskt döljer något. Därför kommer stegano-
grafi i olika former troligen att bli allt vanliga-
re i framtiden.
Idag finns det program som gömmer texter
inuti bilder eller ljudfiler genom att förändra
filen mikroskopiskt. Resultatet blir att semes-
terbilderna eller ljudfilen med barnjoller kom-
mer att innehålla ett obemärkt brus som sedan
kan utvinnas som text om man har rätt pro-
gram.
Det kommer att dröja länge innan vi slipper
minnas sifferkoder och kan använda röst
eller fingeravtryck som kod. Gamla beprö-
vade metoder kommer att leva kvar ett
bra tag än och sannolikt är det dem
som gemene man litar på mest. ■
Magnus Bodin arbetar på Framfab
Labs i Lund, är lite av en
allkonstnär och springer
ibland maraton. Digital
hemvist: http://x42.com/
MAILA TILL maGnuS@ BODin.ORG
BODINBOX
SCHYSSTA SAJTER
1.
www.counterpane.com/
passsafe.html
Ett säkert sätt att förvara sina lösenord.
2.
www.halfbakery.com
En tokig idéstuga där man kan bolla de
mest märkliga idéer med andra. Om inte
annat ett ställe att läsa om andras idéer.
.3.
www.everything2.com
En uppslagsbok om ALLT. Om en definition
inte finns kan användarna av sajten själva
lägga till denna. Alla bidrag betygsätts och
modereras av andra användare.
.4.
www.spammimic.com
Enkel version av steganografi. Du matar in
ett kort meddelande som görs om till ett
SPAM (skräpbrev). Meddelandet kan sedan
extraheras på samma sajt.
.5.
www.gnupg.org
Ett av de få bra krypteringsprogrammen
som finns för privatpersoner. Svenskar får
fortfarande kryptera sin post. Kompatibelt
med det mer kända PGP (som inte är läng-
re är gratis).
.6.
www.fireland.com
En härlig samling texter. Ständigt uppda-
terad. Josh arbetar bland annat för Wired
och detta är en av hans ventiler.
.7.
www.audiogalaxy.com
Bättre än Napster. Vi får väl se
hur länge det dröjer innan den
blir uppköpt eller nedlagd genom
domstolsbeslut.
När som helst
kan det krävas
av oss att vi
snabbt som
ögat ska trolla
fram en kod
76 FEBRUARI 2001 GURu
Mitt bästa
lösenord: Kish17vis

Läs sidan med originalbild →