Februari 2001 · feature
Den gråa revolutionen: storföretagen som it-motor
Temaintro och uppföljning om hur Sveriges traditionella storföretag investerar i it efter börskraschen och driver utvecklingen, med it-konsulter som Adcore, Sigma och hiq som vinnare. Exempel från ABB, Avesta Sheffield, Scania och SKF; Ragnar Hörndahl (Industriförbundet) ser utvecklingen som gradvis, 'grå'. Tabell över industriföretags it-initiativ. läsutgåvans sida 24 har även innehållsfält för temats övriga artiklar.
Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.
Februari 2001 · läsposition 24
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
27-29 Beslutsfattarna om framtiden. 30-33 Vinnaren: Adcore. 34-35 Förloraren: Ic[…]
Förra årets it-krasch satte punkt för bubbelekonomin. När börshysterin lagt sig är affärsänglar, investmentbolag och småsparare måttligt intresserade av att finansiera de idéer som tar oss in i internetåldern, informations- och nätverksamhället. Det innebär inte att utvecklingen har stannat. I deras ställe tar en grå men stabil kraft över.
NU ÄR DET jättar
Vi talar om Sveriges stora traditionella industriföretag. För medan mediernas strålkastarljus och debatten om informationsteknikens effekter varit fokuserade på de unga it-bolagen har storföretagen startat en egen revolution i det tysta.
Sakta men säkert har de tagit intryck av it-boomens profeter och börjat se om sitt eget hus. Mångmiljardbelopp plöjs just nu ned i ny informationsteknik. Det är bland annat därför som it-konsulter som Adcore, Sigma och HiQ International klarat sig relativt bra i den, i skrivande stund, pågående börsslakten. Dessa konsultbolag lever främst på storföretagen.
– Industrin ökar sina investeringar hela tiden. Och de har hetsats av de nya företagen som tror att det går att förändra affärslogiken över en dag. Jag ser ett trendbrott i synen på it inom den tillverkande industrin i Sverige, säger Ann-Marie Nilsson, vd för branschorganisationen It-företagen.
Begreppet ”internetkonsult” är på väg ut i periferin. De bolag som överlever krystar fram nya etiketter, eller nöjer sig med den gråare benämningen ”it-konsult”.
Erik Kärnekull, tidigare vice vd på Cell Network i Sverige:
– Resten av Europa befinner sig i webbyråfasen. Den har vi passerat i Sverige. Nu är det industriell nytta som gäller. Nyckelordet är integration, eller snarare migration – av innehållet i stordatormiljöerna ut på nätet. Det kräver ett gediget tekniskt hybridkunnande. Internetdelen är inte särskilt svår, utan ett baskrav idag. Förr sålde många på design, men det är egentligen en marginell tjänst, säger han.
VILKA VINNER DÅ? Frågan går till Patrik Boman, vd för HiQ Data.
– Omöjligt att säga. Den som gör ett bra jobb, levererar bra kvalitet i tid. Lite ödmjukhet skadar inte.
Back to basics för konsulterna, alltså.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
i talar om Sveriges stora traditionella industriföre- tag. För medan mediernas strålkastarljus och de- batten om informationsteknikens effekter varit fo- kuserade på de unga it-bolagen har storföretagen startat en egen revolution i det tysta. Sakta men säkert har de tagit intryck av it-boomens profe- ter och börjat se om sitt eget hus. Mångmiljardbelopp plöjs just nu ned i ny informationsteknik. Det är bland annat därför som it-konsulter som Adcore, Sigma och hiq International klarat sig relativt bra i den, i skrivande stund, pågående börs- slakten. Dessa konsultbolag lever främst på storföretagen. –Industrin ökar sina investeringar hela tiden. Och de har hetsats av de nya företagen som tror att det går att förändra affärslogiken över en dag. Jag ser ett trendbrott i synen på it inom den tillverkande industrin i Sverige, säger Ann-Marie Nilsson, vd för branschorganisationen It-företagen. Begreppet ”internetkonsult” är på väg ut i periferin. De bolag som överlever krystar fram nya etiketter, eller nöjer sig med den gråare benämningen ”it-konsult”. Erik Kärnekull, tidigare vice vd på Cell Network i Sveri- ge: –Resten av Europa befinner sig i webbyråfasen. Den har vi passerat i Sverige. Nu är det industriell nytta som gäller. Nyckelordet är integration, eller snarare migration – av in- nehållet i stordatormiljöerna ut på nätet. Det kräver ett gedi- get tekniskt hybridkunnande. Internetdelen är inte särskilt svår, utan ett baskrav idag. Förr sålde många på design, men det är egentligen en marginell tjänst, säger han. vilka vinner då? Frågan går till Patrik Boman, vd för hiq Data. –Omöjligt att säga. Den som gör ett bra jobb, levererar bra kvalitet i tid. Lite ödmjukhet skadar inte. Back to basics för konsulterna, alltså. ◗Förra årets it-krasch satte punkt för bubbelekonomin. När börshysterin lagt sig är affärsänglar, investmentbolag och småsparare måttligt intresserade av att finansiera de idéer som tar oss in i internetåldern, informations- och nätverksamhället. Det innebär inte att utvecklingen har stannat. I deras ställe tar en grå men stabil kraft över. 27-29 Beslutsfattarna om framtiden. 30-33 Vinnaren: Adcore. 34-35 Förloraren: Ic 24 GURu FEBRUARI 2001 jättar NU ÄR DET V TEXT JAN ISAKSON OCH CHRISTIAN BORG
Februari 2001 · läsposition 25
: Icon. 36- 39 Så mår internetkonsulterna. 40-45 Framfabs död. ABB:s bröd.
GRÅ REVOLUTION! …arna SOM DRAR
Och affärerna som ska äga rum via tcp/ip finns redan. Inom industrin.
Ett exempel är abb, som investerar närmare en miljard kronor på utveckling av elektroniska affärer de närmaste åren. Portalen abb Mall ska hantera uppemot 70 procent av all försäljning inom automationsområdet. En tredjedel av inköpen av standardprodukter ska ske via en egen leverantörsportal.
Ståltillverkaren Avesta Sheffield har sedan 1997 utvecklat olika webbaserade lösningar. I juni förra året lanserades näthandelsplatsen Order online som gör att kunderna kan nå företaget dygnet runt. De kan också övervaka var i processen, mellan beställning och leverans, som deras order befinner sig. Certifikat och andra dokument är tillgängliga över nätet och kan skrivas ut av kunden när som helst.
Vad tjänar Avesta Sheffield på sin it-investering? Enligt företagets beräkningar rör det sig om cirka 200 miljoner kronor per år i minskade försäljnings-, administrations-, lager- och kapitalkostnader. Bättre information och service för kunderna får de på köpet. Det är alltså enkelt att förstå vad som driver storföretagen att digitalisera sin verksamhet. Vinsterna blir gigantiska. Vid en jämförelse framstår e-handelssatsningar som Dressmart och Boo.com – i backspegeln – som rätt patetiska.
Industrijättarna lär använda både morot och piska för att få sina underleverantörer och kunder att börja använda internet för affärer. Här ligger också storföretagens stora övertag som pådrivare i nätverksamhället. Genom att använda sin makt, som köpare och säljare, tvingar de en massa människor att lära nytt. Storbolagen behöver inte i samma utsträckning ta hänsyn till dagens beteenden – de kan beordra folk att ändra sitt agerande.
I takt med att bjässarna har fokuserat på kärnverksamheten – oftast att utveckla, marknadsföra och sälja sina produk-
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
✱ : Icon. 36- 39 Så mår internetkonsulterna. 40-45 Framfabs död. ABB:s bröd. FEBRUARI 2001 GURu 25 Och affärerna som ska äga rum via tcp/ip finns redan. In- om industrin. Ett exempel är abb, som investerar närmare en miljard kro- nor på utveckling av elektroniska affärer de närmaste åren. Portalen abb Mall ska hantera uppemot 70 procent av all för- säljning inom automationsområdet. En tredjedel av inköpen av standardprodukter ska ske via en egen leverantörsportal. Ståltillverkaren Avesta Sheffield har sedan 1997 utvecklat olika webbaserade lösningar. I juni förra året lanserades nät- handelsplatsen Order online som gör att kunderna kan nå företaget dygnet runt. De kan också övervaka var i processen, mellan beställning och leverans, som deras order befinner sig. Certifikat och andra dokument är tillgängliga över nätet och kan skrivas ut av kunden när som helst. Vad tjänar Avesta Sheffield på sin it-investering? Enligt företagetsberäkningarrördetsigomcirka 200miljonerkro- nor per år i minskade försäljnings-, administrations-, lager- och kapitalkostnader. Bättre information och service för kunderna får de på köpet. Det är alltså enkelt att förstå vad som driver storföretagen att digitalisera sin verksamhet. Vinsterna blir gigantiska. Vid en jämförelse framstår e-han- delssatsningar som Dressmart och Boo.com – i backspegeln – som rätt patetiska. industrijättarna lär använda både morot och pis- ka för att få sina underleverantörer och kunder att börja an- vända internet för affärer. Här ligger också storföretagens stora övertag som pådrivare i nätverksamhället. Genom att använda sin makt, som köpare och säljare, tvingar de en massa människor att lära nytt. Storbolagen behöver inte i samma utsträckning ta hänsyn till dagens beteenden – de kan beordra folk att ändra sitt agerande. I takt med att bjässarna har fokuserat på kärnverksamhe- ten – oftast att utveckla, marknadsföra och sälja sina produk- GRÅ REVOLUTION! arna SOM DRAR
Februari 2001 · läsposition 26
ter – har deras andel av förädlingsvärdet sjunkit. Det betyder på ren svenska att de köper in mer halvfabrikat, sätter sitt varumärke på prylen och kränger den till slutkunden. Där finns de största pengarna att tjäna. Men företag som bara samordnar produktionen behöver fler underleverantörer.
”Resten av Europa befinner sig i webbbyråfasen. Den har vi passerat i Sverige. Nu är det industriell nytta som gäller”
Verkstadsindustrin sysselsätter 384 000 personer i Sverige. Men ytterligare 671 000 personer arbetar hos deras underleverantörer. Det ger en bild av vilka spridningseffekter det får när storföretag som Scania, Atlas Copco och Sandvik börjar kräva elektroniska affärer av det övriga näringslivet.
Mindre kunder och leverantörer är viktigast att få ut på nätet. Det beror på att dessa i regel bara står för runt 20–40 procent av omsättningen. Däremot står småkunderna, ofta flera tusen stycken, för 60–70 procent av transaktionskostnaderna, enligt Ragnar Hörndahl, sakkunnig på Industriförbundet och författare till rapporten ”Elektroniska affärer i svensk industri”.
Han nämner bankerna som ett exempel på hur stora aktörer kan få många små att lägga om sina vanor.
– De har i och för sig mest använt piskan för att få ut kunderna på internet. Men Ericsson erbjuder sina mindre kunder bättre priser, eftersom de ändå tjänar i slutändan när deras kostnader sjunker. skf har valt att gratis erbjuda en speciellt anpassad webbläsare för att locka sina kunder till sin portal.
Genom att lägga mindre tid på små kunder kan personalen på storföretagen lägga sin energi på de tunga kunderna, det fåtal stora kunder och leverantörer som står för 60–80 procent av omsättningen. Avesta Sheffield påstår sig ha sparat in 300 av 1 000 tjänster. Den resursen kan i stället läggas på att förbättra viktiga relationer. Tid att ragga nya kunder är viktigt, eftersom internet hittills varit ett klent verktyg när det gäller att bygga upp ett förtroende och nya kundrelationer.
När kostnaderna för små kunder och leverantörer minskar blir det också enklare för storföretagen att släppa in dem, vilket gör det viktigare även för småttingarna på marknaden att börja med elektroniska affärer.
Trots de fördelar it ger vill Ragnar Hörndahl inte underskatta det motstånd som alltid finns mot att införa ny teknik.
– Teoretiskt skulle alla tjäna på ett fullt utbyggt it-samhälle. Men en bromskloss är att många – både människor och företag – känner sig hotade av utvecklingen. En del aktörer kommer att kämpa emot. Sedan gäller det att människor lär sig använda och tro på tekniken, och här säger många företag att det är svårt att ställa om.
Vid sidan av de rena affärerna över internet och andra företagsnätverk börjar många stora aktörer att omdefiniera sin affärsidé. Ett exempel är Scania. Eftersom de befinner sig i en mogen bransch med pressade vinstmarginaler startade de i april 1999 Scania Infotronics, ett joint venture med fordonselektronikföretaget Mecel.
Affärsidén är i korthet att ”koppla både förare och fordon till internet och därigenom göra det möjligt för Scania att erbjuda ett större utbud av produkter och tjänster”. Genom att proppa lastbilarna fulla med elektronik ska förarna kunna skriva och skicka sina fakturor direkt från förarhytten, och få automatisk fordonsassistans och service redan innan bilen går sönder.
Det senare sker genom att i princip alla viktiga delar förses med sensorer som vidarebefordrar data om bilens kondition via mobiltelefonnätet. Med positionsbestämning ska det också bli enklare för åkerierna att hålla reda på bilarna, vilket kan öka den tid bilarna verkligen används för att köra varor och inte bara kör tomma.
Liknande förskjutningar från tillverkning till tjänsteproduktion ser vi hos många bolag idag. skf kallar sig inte längre för kullagertillverkare, utan levererar ”problemfri produktion” där de både tar bort friktion och sysslar med service och underhåll.
abb i Västerås har idag 70 procent tjänstemän och 30 procent kollektivanställda, för 15 år sedan var proportionerna de omvända. Företaget hävdar också att koncernen totalt har 25 000 personer som sysslar med mjukvarutveckling. Ganska imponerande för en verkstadsindustri.
Ett annat exempel på hur it effektiviserar verksamheten i storföretagen är kommunikationen mellan maskiner, och mellan maskiner och olika informationssystem. Redan idag kan tillverkningen av en produkt rulla igång några sekunder efter att kunden har tryckt på Enterknappen – eftersom hans dator, för att uttrycka sig enkelt, är kopplad direkt till maskinen.
Ragnar Hörndahl hävdar att det är de etablerade företagen som har bäst förutsättningar att lyckas med it-baserad handel och tjänster över internet. Det är till exempel enormt svårt för en handelsportal att slå sig in på en marknad och konkurrera med företagsportaler vars moderbolag har decenniers erfarenheter och kundkontakter i ryggen.
De gångna månadernas beskrivningar av e-handeln som en bransch i kris avfärdar han bestämt.
– Vi har bara sett början på den här utvecklingen.
Däremot vågar inte Ragnar Hörndahl ge några som helst prognoser för när elektroniska affärer kan få sitt stora genombrott och vilka effekter de får på sikt.
– Det vanligaste felet är att man grovt överskattar effekten på kort sikt, men grovt underskattar de långsiktiga effekterna.
Utvecklingen tuffar alltså på i lugn takt. Inga spektakulära motsättningar eller sensationella förändringar att basunera ut. Det är därför vi journalister inte uppmärksammat industriell it särskilt mycket. Det är därför revolutionen är grå. ■
| Företag | Affärsmodell | Verksamhet | Affärsprocess |
|---|---|---|---|
| Avesta Sheffield | Företagsportal | Försäljning | Digitalisera rutiner |
| SKF (Endorsia.com) | Ober. markn.plats | Försäljning och inköp | Digitalisera rutiner |
| Bergman & Beving | Företagsportal | Försäljning | Digitalisera rutiner |
| Scania Infotronics | Nya digitala tjänster | Försäljning | Nya produkter |
| Assa Abloy | Företagsportal | Försäljning | Digitalisera rutiner |
| Atlas Copco | Företagsportal | Försäljningsrutiner | Digitalisera rutiner |
| Sandvik Coromant | Företagsportal | Försäljning och inköp | Digitalisera rutiner |
| ABB | Företagsportal | Försäljning och inköp | Digitalisera rutiner |
| Volvo Personvagnar | Ober. markn.plats | Inköp | Digitalisera rutiner |
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
ter – har deras andel av föräd- lingsvärdet sjunkit. Det betyder på ren svenska att de köper in mer halvfabrikat, sätter sitt va- rumärke på prylen och kränger den till slutkunden. Där finns de största pengarna att tjäna. Men företag som bara samord- nar produktionen behöver fler underleverantörer. Verkstadsindustrin syssel- sätter 384 000 personer i Sveri- ge. Men ytterligare 671 000 personer arbetar hos deras un- derleverantörer. Det ger en bild av vilka spridningseffekter det får när storföretag som Scania, Atlas Copco och Sandvik börjar kräva elektroniska affärer av det övriga näringslivet. Mindre kunder och leverantörer är viktigast att få ut på nä- tet. Det beror på att dessa i regel bara står för runt 20–40 pro- cent av omsättningen. Däremot står småkunderna, ofta flera tusen stycken, för 60–70 procent av transaktionskostnaderna, enligtRagnarHörndahl,sakkunnigpåIndustriförbundetoch författaretillrapporten”Elektroniskaaffärerisvenskindustri”. Han nämner bankerna som ett exempel på hur stora ak- törer kan få många små att lägga om sina vanor. –De har i och för sig mest använt piskan för att få ut kun- derna på internet. Men Ericsson erbjuder sina mindre kun- der bättre priser, eftersom de ändå tjänar i slutändan när de- ras kostnader sjunker. skf har valt att gratis erbjuda en speciellt anpassad webbläsare för att locka sina kunder till sin portal. genom att lägga mindre tid på små kunder kan per- sonalen på storföretagen lägga sin energi på de tunga kun- derna, det fåtal stora kunder och leverantörer som står för 60–80 procent av omsättningen. Avesta Sheffield påstår sig ha sparat in 300 av 1000 tjänster. Den resursen kan i stället läggas på att förbättra viktiga relationer. Tid att ragga nya kunder är viktigt, eftersom internet hittills varit ett klent verktyg när det gäller att bygga upp ett förtroende och nya kundrelationer. När kostnaderna för små kunder och leverantörer mins- kar blir det också enklare för storföretagen att släppa in dem, vilket gör det viktigare även för småttingarna på mark- naden att börja med elektroniska affärer. Trots de fördelar it ger vill Ragnar Hörndahl inte under- skatta det motstånd som alltid finns mot att införa ny teknik. –Teoretiskt skulle alla tjäna på ett fullt utbyggt it-samhälle. Men en bromskloss är att många – både människor och företag – känner sig hotade av utvecklingen. En del aktö- rer kommer att kämpa emot. Sedan gäller det att människor lär sig an- vända och tro på tekniken, och här säger många företag att det är svårt att ställa om. Vid sidan av de rena affärerna över internet och andra företagsnät- verk börjar många stora aktörer att omdefiniera sin affärs- idé. Ett exempel är Scania. Eftersom de befinner sig i en mo- gen bransch med pressade vinstmarginaler startade de i april 1999 Scania Infotronics, ett joint venture med fordons- elektronikföretaget Mecel. Affärsidén är i korthet att ”koppla både förare och fordon till internet och därigenom göra det möjligt för Scania att er- bjuda ett större utbud av produkter och tjänster”. Genom att proppa lastbilarna fulla med elektronik ska förarna kunna skriva och skicka sina fakturor direkt från förarhytten, och få automatisk fordonsassistans och service redan innan bilen går sönder. Det senare sker genom att i princip alla viktiga delar för- ses med sensorer som vidarebefordrar data om bilens kondi- tion via mobiltelefonnätet. Med positionsbestämning ska det också bli enklare för åkerierna att hålla reda på bilarna, vilket kan öka den tid bilarna verkligen används för att köra varor och inte bara kör tomma. Liknande förskjutningar från tillverkning till tjänstepro- duktionservihosmångabolagidag. skf kallarsigintelängre för kullagertillverkare, utan levererar ”problemfri produk- tion” där de både tar bort friktion och sysslar med service och underhåll. abb i Västerås har idag 70 procent tjänstemän och 30 pro- cent kollektivanställda, för 15 år sedan var proportionerna de omvända. Företaget hävdar också att koncernen totalt har 25000 personer som sysslar med mjukvarutveckling. Ganska imponerande för en verkstadsindustri. ett annat exempel på hur it effektiviserar verksamhe- ten i storföretagen är kommunikationen mellan maskiner, och mellan maskiner och olika informationssystem. Redan idag kan tillverkningen av en produkt rulla igång några se- kunder efter att kunden har tryckt på Enterknappen – efter- som hans dator, för att uttrycka sig enkelt, är kopplad direkt till maskinen. Ragnar Hörndahl hävdar att det är de etablerade företa- gen som har bäst förutsättningar att lyckas med it-baserad handel och tjänster över internet. Det är till exempel enormt svårt för en handelsportal att slå sig in på en marknad och konkurrera med företagsportaler vars moderbolag har de- cenniers erfarenheter och kundkontakter i ryggen. De gångna månadernas beskrivningar av e-handeln som en bransch i kris avfärdar han bestämt. –Vi har bara sett början på den här utvecklingen. Däremot vågar inte Ragnar Hörndahl ge några som helst prognoser för när elektroniska affärer kan få sitt stora ge- nombrott och vilka effekter de får på sikt. –Det vanligaste felet är att man grovt överskattar effekten påkortsikt,mengrovtunderskattardelångsiktigaeffekterna. Utvecklingen tuffar alltså på i lugn takt. Inga spektakulä- ra motsättningar eller sensationella förändringar att basu- nera ut. Det är därför vi journalister inte uppmärksammat industriell it särskilt mycket. Det är därför revolutionen är grå. ■ 26 GURu FEBRUARI 2001 Avesta Sheffield SKF (Endorsia.com) Bergman & Beving Scania Infotronics Assa Abloy Atlas Copco Sandvik Coromant ABB Volvo Personvagnar Företagsportal Ober. markn.plats Företagsportal Nya digitala tjänster Företagsportal Företagsportal Företagsportal Företagsportal Ober. markn.plats Försäljning Försäljning och inköp Försäljning Försäljning Försäljning Försäljningsrutiner Försäljning och inköp Försäljning och inköp Inköp Digitalisera rutiner Digitalisera rutiner Digitalisera rutiner Nya produkter Digitalisera rutiner Digitalisera rutiner Digitalisera rutiner Digitalisera rutiner Digitalisera rutiner Källa: Rapporten ”Elektroniska affärer i svensk industri”, Industriförbundet Affärsmodell Verksamhet Affärsprocess Så effektiviserar svensk industri med it Företag ’’RESTEN AV EUROPA BEFINNER SIG I WEBB- BYRÅFASEN. DEN HAR VI PASSERAT I SVERIGE. NU ÄR DET INDUSTRIELL NYTTA SOM GÄLLER ’’