guru.

Januari 2001 · bokrecension

Stenbeck (bokrecension)

Recension av Per Anderssons bok om Jan Stenbeck, skildrad som handlingens man som kuppade sig in i tv och gratistidningar och blev idol för it-entreprenörer, med anekdoter om maktmetoder.

Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.

Januari 2001 · läsposition 94

AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.

Anekdoter med prutt-tv:s fader

Gratistidningen Stockholm News skulle knäppa Jan Stenbeck och guldkalven Metro på näsan. De bästa namnen rekryterades, det planerades och smiddes planer. En vecka innan jungfrutidningen gick i tryck fanns plötsligt redan en tidning, Everyday. Stenbeck hade ännu en gång bevisat att fräckhet räcker längst. Att planera, avväga, diskutera och förbereda har aldrig legat för honom. Han är en handlingens man. Som inte tänker bli tvåa.

Gratistidningskriget finns inte omnämnt i Per Anderssons reportagebok om Jan Stenbeck, det hade ännu inte hänt när boken skrevs, men det är ännu ett bevis på Stenbecks filosofi att den som är först ut på banan alltid har ett försprång.

Inte konstigt att Jan Stenbeck blivit något av en idol för it-folkets entreprenörer. Hans näsa för framtiden är oomtvistlig, ändå har han aldrig intagit folkets hjärtan på samma sätt som många andra av Den Nya Tidens visionärer och entreprenörer.

Hans stöddiga, vulgära stil och ärvda förmögenhet har bidragit till att han är mer omtalad för raden av utsparkade, kränkta direktörer och prutt-tv än för att han faktiskt var en av de första i världen som förutsåg en mobiltelefon i var mans hand.

Men en man som sätter en heder i att vara konstant motvalls kommer i landet Lagom aldrig att förknippas med epitetet ”folkkär”.

Fast någon underdog har han aldrig varit. Även om han alltid envist hävdat att han, trots sin uppväxt i en elvarummare på Östermalm, är en medelklasskille.

Den första miljonen, den som pappa sade var den svåraste att få ihop, den ärvde han. Resten är, som man säger, historia. En historia om det välordnade lilla landet där de andra satt och planerade och diskuterade och förberedde, medan han redan var igång.

När de andra utredde reklam-tv, sände tv3 redan via London och på Televerket blev man totalt tagen på sängen av hans skapelse Comvik.

Han kuppade sig in och tvingade fram en avreglering. Men han försökte även intressera andra delar av näringlivsetablissemanget för sina idéer, men de nobbade.

Dessutom knäppte han Wallenbergarna på näsan rejält när han tog över TV4 dagarna innan beslutet om nationell reklam-tv fattades. Inte underligt att han fått ovänner. Internt går han under namnet ”Husse” eller ”Den fete” men få är så kaxiga i hans närvaro.

Många historier finns det om hans maktmetoder, ”management by fear” går ut på att han alltid ser till att ha överläget. Han deltar inte på lika villkor med sina medmänniskor, bara när han vet att han vinner. Den som vill leva på gamla meriter blir inte långlivad hos Stenbeck.

Men en ambitiös ung man kan börja som ölhämtare och sluta som direktör och många har gjort det också. Bara för att nästa dag få sparken.

Före detta medarbetare beskriver i boken sin tid hos Jan Stenbeck som den som haft störst betydelse i deras yrkesliv.

Men det tog ett tag att komma över alltihop. Stundtals påminner han om en sektledare som utövar ett så starkt inflytande på sina medarbetare att det närmast liknar en skräckförälskelse.

Per Andersson tecknar ett fascinerande porträtt av en ovanlig person och bjuder på många anekdoter om Stenbecks förmåga att platta till folk som han anser vara uppblåsta.

Oavsett vad man anser om Jan Stenbecks stil, så nog har han bidragit till att förändra det lilla välordnade, oskyldiga folkrörelseland som vi en gång var.

Och Jonas Birgerssons fleecetröjor på bolagsstämmorna är bara en utveckling av Jan Stenbecks rutiga skjortor och röda dansbandskavajer.

Men sina ständiga följeslagare bassethundarna är han fortfarande ensam om. Jan Stenbecks far, advokaten Hugo Stenbeck (som grundande Kinnevik) var också på sin tid en kontroversiell person i etablissemanget. På så vis kan man säga att han gått i sin faders fotspår, fast lite längre.

Stenbeck, Per Andersson, Norstedts förlag.

Visa ursprunglig textutvinning

Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.

BÖCKER
Anekdoter
med prutt-
tv:s fader
G
ratistidningen Stockholm News skulle
knäppa Jan Stenbeck och guldkalven
Metro på näsan. De bästa namnen re-
kryterades, det planerades och smid-
des planer. En vecka innan jungfrutidningen
gick i tryck fanns plötsligt redan en tidning,
Everyday. Stenbeck hade ännu en gång bevisat
att fräckhet räcker längst. Att planera, avväga,
diskutera och förbereda har aldrig legat för ho-
nom. Han är en handlingens man. Som inte tän-
ker bli tvåa.
Gratistidningskriget finns inte omnämnt i
Per Anderssons reportagebok om Jan Stenbeck,
det hade ännu inte hänt när boken skrevs, men
det är ännu ett bevis på Stenbecks filosofi att den
som är först ut på banan alltid har ett försprång.
Inte konstigt att Jan Stenbeck blivit något av
en idol för it-folkets entreprenörer. Hans näsa
för framtiden är oomtvistlig, ändå har han ald-
rig intagit folkets hjärtan på samma sätt som
många andra av Den Nya Tidens visionärer och
entreprenörer.
hans stöddiga, vulgära stil och ärvda
förmögenhet har bidragit till att han är mer
omtalad för raden av utsparkade, kränkta di-
rektörer och prutt-tv än för att
han faktiskt var en av de första i
världen som förutsåg en mo-
biltelefon i var mans hand.
Men en man som sätter en
heder i att vara konstant mot-
valls kommer i landet Lagom
aldrig att förknippas med epi-
tetet ”folkkär”.
Fast någon underdog har
han aldrig varit. Även om han
alltid envist hävdat att han,
trots sin uppväxt i en elvarum-
mare på Östermalm, är en me-
delklasskille.
Den första miljonen, den
som pappa sade var den svåras-
te att få ihop, den ärvde han.
Resten är, som man säger, his-
toria. En historia om det väl-
ordnade lilla landet där de
andra satt och planerade och
diskuterade och förberedde, medan han redan
var igång.
När de andra utredde reklam-tv, sände tv3
redan via London och på Televerket blev man to-
talt tagen på sängen av hans skapelse Comvik.
Han kuppade sig in och tvingade fram en av-
reglering. Men han försökte även intressera
andra delar av näringlivsetablissemanget för si-
na idéer, men de nobbade.
Dessutom knäppte han Wallenbergarna på
näsan rejält när han tog över TV4 dagarna in-
nan beslutet om nationell re-
klam-tv fattades. Inte under-
ligt att han fått ovänner.
Internt går han under namnet
”Husse” eller ”Den fete” men få
är så kaxiga i hans närvaro.
Många historier finns det
om hans maktmetoder, ”ma-
nagement by fear” går ut på att
han alltid ser till att ha överlä-
get. Han deltar inte på lika vill-
kor med sina medmänniskor,
bara när han vet att han vin-
ner. Den som vill leva på gamla
meriter blir inte långlivad hos
Stenbeck.
Men en ambitiös ung man
kan börja som ölhämtare och
sluta som direktör och många
har gjort det också. Bara för att
nästa dag få sparken.
före detta medarbetare beskriver i bo-
ken sin tid hos Jan Stenbeck som den som haft
störst betydelse i deras yrkesliv.
Men det tog ett tag att komma över alltihop.
Stundtals påminner han om en sektledare som
utövar ett så starkt inflytande på sina medarbe-
tare att det närmast liknar en skräckförälskel-
se.
Per Andersson tecknar
ett fascinerande porträtt av
en ovanlig person och bju-
der på många anekdoter om
Stenbecks förmåga att plat-
ta till folk som han anser va-
ra uppblåsta.
Oavsett vad man anser
om Jan Stenbecks stil, så nog
har han bidragit till att för-
ändra det lilla välordnade,
oskyldiga folkrörelseland
som vi en gång var.
Och Jonas Birgerssons
fleecetröjor på bolagsstäm-
morna är bara en utveckling
av Jan Stenbecks rutiga
skjortor och röda
dansbandskavajer.
Men sina ständiga följe-
slagare bassethundarna är
han fortfarande ensam om. Jan Stenbecks far,
advokaten Hugo Stenbeck (som grundande
Kinnevik) var också på sin tid en kontroversiell
person i etablissemanget. På så vis kan man sä-
ga att han gått i sin faders fotspår, fast lite läng-
re.
det gäller också för bedragaren och
morddömde André Roslund, som använt en
del av sitt tolvåriga fängelsestraff till att reflek-
teraöversittlivochlevernei
självbiografin ”Älsklings-
grabben”.
Han avgudar sin pappa
som förser honom med alle-
handa dyrbara leksaker un-
der den trygga uppväxten i
Luleå.
Pappa, företagaren och
småfifflaren, är den ofel-
bare hjälten som aldrig
ställer några krav på sin
bortskämde son, som tidigt
ger sig in på bedragarba-
nan.
André börjar som spo-
ling med falska, karbonko-
pierade medlemskort till
muf som han säljer till sina
skolkompisar, och fortsät-
ter sedan med bluffakturor,
skalbolag och allehanda
bedrägerier. Målet är att bli kung i hotell Ama-
rantens bar, där han dricker, spelar roulette,
diggar dansbandslåtar och umgås med inhyr-
da kvinnor.
men de snabba pengarna som han mesta-
dels förtjänar genom att leasa lastmaskiner
som han sedan helt sonika säljer, rinner snabbt
mellan fingrarna på honom.
André blir vid 23 års ålder indragen i ett
mord och döms till tolv års fängelse. Hans anser
sig vara oskyldigt dömd, och visar prov på en
rättskänsla som kan te sig ganska förvånande
med tanke på hur många oskyldiga människor
han själv bedragit utan spår av ånger.
Hans beskrivning av tristessen i fängelset är
målande, men han går från början in för att
överleva och blir något av en mönsterfånge;
nykter, polare med prästen och en hyfsad stu-
dent.
André Roslund är ingen reflekterande typ
och ingen fullfjädrad författare, men han an-
stränger sig för att ge en rättvis bild av de om-
ständigheter som fört honom till bunkern i Ti-
daholm.
Han var egentligen bara killen som inte nöj-
de sig med att bjuda den söta barpianisten på
en ros, utan ville köpa hela hinken.
ULRIKA HJALMARSON
G U R U G U I D E J A N U A R I
Stenbeck, Per Andersson,
Norstedts förlag.
Älsklingsgrabben, André Ros-
lund, Fischer Förlag.
94 GURu JANUARI 2001

Läs sidan med originalbild →