Januari 2001 · faktatabell
Trendbarometern
Tabell över trender från internetboomen med kort kommentar, bl.a. riskkapital, inkubatorer, mediernas okunskap, tillväxthysteri och fackets återkomst.
Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.
Januari 2001 · läsposition 53
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
TrendBarometern
Internetboomen har gett svenskarna råg i ryggen. Entreprenörskap är högsta mode igen. Men vi fick en hel del mindre mysiga saker på köpet. Guru tog tempen på de mest uppenbara trenderna.
| Fenomen | Kommentar | Tendens |
|---|---|---|
| Bättre tillgång på riskkapital | Sverige har fått en helt ny riskkapitalmarknad. Även om riskkapitalbolagen idag är försiktiga är tillgången på kapital mycket bättre än för några år sedan. | pil höger |
| ”Bubble mangement” | Uttrycket har använts av bland andra Ola Ahlvarsson, en av grundarna bakom konkursade Boxman. Det beskriver strategin att manipulera upp börskurserna för att sedan använda övervärdena till att köpa konkurrenter och skapa marknadsdominans. | pil ner |
| Inkubatorer | Att det skulle finnas speciella företag vars enda affärsidé är att hjälpa entreprenörer med kontakter, lokaler, administration, kapital och marknadsföring hade varit snudd på otänkbart för några år sedan. Nu kan en del av dessa försvinna, men fenomenet är här för att stanna. | pil snett ner |
| De ungas revansch | Näringslivet lyssnar i högre grad till yngre medarbetare. Det är till stora delar informationsteknikens förtjänst, de unga behärskar den helt enkelt bäst. | pil snett upp |
| Mer inflytande och makt till medarbetarna | Med kunskapssamhället har medarbetarna fått större möjligheter att rösta med fötterna om de inte trivs på arbetsplatsen. När hypen lägger sig minskar valfriheten. | pil höger |
| Mediernas okunskap | Med facit i hand kan vi konstatera att många medier gjorde sitt bästa för att underblåsa bubbelekonomin. Flera mediebolag investerade också i internetföretag genom att betala med reklamplats. Förhoppningsvis får vi nu en mer nyanserad debatt om journalisternas roll. | pil snett ner |
| Mindre fokus på storföretagen i affärspressen | Med kaxig attityd och storslagna visioner lyckades internetföretagarna charma medierna. Efter hand bröts storföretagens totala dominans i den traditionella affärspressen. Nu kommer pendeln att svänga tillbaka. | pil snett ner |
| Fackets död och återuppståndelse | När det regnade manna från himlen tyckte sig ingen behöva facket. Idag köar anställda i it-företagen för att organisera sig. Fackföreningarna gör stor comeback. | pil upp |
| Börsbubblan som slog mot småspararna | ”Bubble managements” riktiga förlorare blev de småsparare som eggade av tidningarnas rubriker köpte in sig i internetföretag. Tyvärr får vi nog se historien upprepa sig i framtiden - om inte annat i andra branscher. | pil höger |
| Tillväxthysterin | Den som var först ut med en affärsidé på internet ansågs kunna få ett ointagligt försprång. Och eftersom internet är globalt kunde den som hade tillräckligt med pengar få världsherravälde. Där någonstans föddes tron på tillväxt till varje pris. Det har företagen inte råd med längre. | pil ner |
| Oförmåga att leverera vad som utlovats | När e-handlarna skulle leverera visade det sig att många sajter, trots mångmiljoninvesteringar, var helt värdelösa. Om kunden trots allt beställde något klarade inte e-handlarna att packa produkten och lägga den på postlådan. Nu måste alla leverera. | pil ner |
| Historielösheten | Övertron på att internet ändrar de traditionella spelreglerna gjorde att många e-entreprenörer inte heller brydde sig om att fråga erfarna affärsmän om råd. Ofta saknades också helt branschvana, idag vinner företag med branschvana även på nätet. | pil höger |
| Snabbhet kostar | Eftersom fokus låg helt på att göra allt snabbt skenade kostnaderna iväg. Speciellt dyrt blir det när hundraelva konkurrenter också vill ha samma tjänster omedelbart. Nu sparar man. | pil ner |
| PR-hysterin | Företagen lägger allt mer på att sprida sitt budskap via medierna. För journalisterna innebär det helt nya ställningstaganden när PR blir en viktig del i företagens affärsstrategi. PR får vi se ännu mer av. | pil snett upp |
| Skummisar som utnyttjar situationen | Alla extrema ekonomiska förlopp drar till sig mindre seriösa affärsmän som flugor till en sockerbit. Det har drabbat även it-boomen. Nu börjar upprensningen. | pil ner |
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
JANUARI 2001 GURu 53 att en sköldpadda kunde krypa så långt. Haren syntes inte till. Alla fåglarna, ormarna, leoparderna, kamelerna och gasellerna tyckte att det var fan- tastiskt att sköldpaddan hade kommit så långt. Nu hade han passerat mitten. – Heja sköldpaddan, skrek de. Heja, heja! Sköldpaddan kanske vinner. ◗ Internetboomen har gett svenskarna råg i ryggen. Entreprenörskap är högsta mode igen. Men vi fick en hel del mindre mysiga saker på köpet. Guru tog tempen på de mest uppenbara trenderna. Bättre tillgång på riskkapital ”Bubble mangement” Inkubatorer De ungas revansch Mer inflytande och makt till medarbetarna Mediernas okunskap Mindre fokus på stor- företagen i affärspressen Fackets död och åter- uppståndelse Börsbubblan som slog mot småspararna Tillväxthysterin Oförmåga att leverera vad som utlovats Historielösheten Snabbhet kostar PR-hysterin Skummisar som utnytt- jar situationen Sverige har fått en helt ny riskkapitalmarknad. Även om riskkapitalbolagen idag är försiktiga är tillgången på kapital mycket bättre än för några år sedan. Uttrycket har använts av bland andra Ola Ahlvarsson, en av grundarna bakom konkursade Boxman. Det beskriver strategin att manipulera upp börskurserna för att sedan använda övervärdena till att köpa konkurrenter och skapa marknadsdominans. Att det skulle finnas speciella företag vars enda affärsidé är att hjälpa entreprenörer med kontakter, lokaler, administration, kapital och marknadsföring hade varit snudd på otänkbart för några år sedan. Nu kan en del av dessa försvinna, men fenomenet är här för att stanna. Näringslivet lyssnar i högre grad till yngre medarbetare. Det är till stora delar informationsteknikens förtjänst, de unga behärskar den helt enkelt bäst. Med kunskapssamhället har medarbetarna fått större möjligheter att rösta med fötterna om de inte trivs på arbets- platsen. När hypen lägger sig minskar valfriheten. Med facit i hand kan vi konstatera att många medier gjorde sitt bästa för att underblåsa bubbelekonomin. Flera medie- bolag investerade också i internetföretag genom att betala med reklamplats. Förhoppningsvis får vi nu en mer nyan- serad debatt om journalisternas roll. Med kaxig attityd och storslagna visioner lyckades internetföretagarna charma medierna. Efter hand bröts storföre- tagens totala dominans i den traditionella affärspressen. Nu kommer pendeln att svänga tillbaka. När det regnade manna från himlen tyckte sig ingen behöva facket. Idag köar anställda i it-företagen för att organise- ra sig. Fackföreningarna gör stor comeback. ”Bubble managements” riktiga förlorare blev de småsparare som eggade av tidningarnas rubriker köpte in sig i inter- netföretag. Tyvärr får vi nog se historien upprepa sig i framtiden - om inte annat i andra branscher. Den som var först ut med en affärsidé på internet ansågs kunna få ett ointagligt försprång. Och eftersom internet är globalt kunde den som hade tillräckligt med pengar få världsherravälde. Där någonstans föddes tron på tillväxt till varje pris. Det har företagen inte råd med längre. När e-handlarna skulle leverera visade det sig att många sajter, trots mångmiljoninvesteringar, var helt värdelösa. Om kunden trots allt beställde något klarade inte e-handlarna att packa produkten och lägga den på postlådan. Nu måste alla leverera. Övertron på att internet ändrar de traditionella spelreglerna gjorde att många e-entreprenörer inte heller brydde sig om att fråga erfarna affärsmän om råd. Ofta saknades också helt branschvana, idag vinner företag med branschvana även på nätet. Eftersom fokus låg helt på att göra allt snabbt skenade kostnaderna iväg. Speciellt dyrt blir det när hundraelva kon- kurrenter också vill ha samma tjänster omedelbart. Nu sparar man. Företagen lägger allt mer på att sprida sitt budskap via medierna. För journalisterna innebär det helt nya ställnings- taganden när PR blir en viktig del i företagens affärsstrategi. PR får vi se ännu mer av. Alla extrema ekonomiska förlopp drar till sig mindre seriösa affärsmän som flugor till en sockerbit. Det har drabbat även it-boomen. Nu börjar upprensningen. TRenDBaROmeTeRn Fenomen Kommentar Tendens TEXT JAN ISAKSON