Januari 2001 · fabel/ornamental löptext
Fabeln om haren och sköldpaddan (löpande bandtext)
Fabeln om haren och sköldpaddan löper som bandtext längst ned på sidorna i temat. Sköldpaddan kryper jämnt medan haren vilar. Fungerar som tematisk illustration.
Arkivets AI-bearbetade beskrivning. Vissa artikelgränser och uppgifter om författare och fotografer återstår att kontrollera. Läs originalbilden vid tvekan.
Januari 2001 · läsposition 45
AI-bearbetad lästext med stycken, rubriker och bildtexter. Text och sidbilder har jämförts i ett separat kontrollpass, med AI och lokala originalkontroller. Enstaka läsfel och osäkra artikelgränser kan återstå. Originalbilden är referensen.
buskarna. Han sprang hit och dit och smakade på så många olika växter som han kunde hitta. Sköldpaddan letade lugnt reda på de blad han kände till och åt upp dem. – Oh, vad långsamt du kryper, sa haren till sköldpaddan. – Jaså, tycker du det, sa sköldpaddan. – Ja, du kommer ju ingen vart, så
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
SLUT JANUARI 2001 GURu 45 buskarna. Han sprang hit och dit och smakade på så många olika växter som han kunde hitta. Sköldpaddan letade lugnt reda på de blad han kände till och åt upp dem. – Oh, vad långsamt du kryper, sa haren till sköldpaddan. – Jaså, tycker du det, sa sköldpaddan. – Ja, du kommer ju ingen vart, så SPEED WINS, HOW FAST ARE YOU? och How to speed up your start-up. Det är nyckelfraserna på amerikanska branschmagasinet Fast Companys omslag i maj i år. Inne i tidningen trumpetar de ut att en internetentreprenör har fyra månader på sig att gå från idé till färdig produkt. ”Det är fyra månader eller game-over”, säger J. Neil Weintraut på 21st Century Internet Venture Partners och får medhåll av Jeff Levy, vd på före- tagskuvösen E-hatchery: ”Du kan alltid få mer pengar, men du kan aldrig få mer tid. Tiden tar in- te hänsyn till någon.” Det här var i maj! Men Fast Companys artikel var bara pricken över i på den snabbhets- hysteri som rått i internetbranschen i flera år. I Sverige har budskapet mäs- sats av våra egna profeter. Mest känt är kanske Framfabgrundaren Jonas Birgerssons gamla Napoleoncitat ”I krig kan inget kompensera förlorad tid”. Citatet har använts flitigt för att illustrera både behovet av en snabb bredbandsutbyggnad och nödvändigheten av att Framfab skulle anställa folk och öppna nya kontor i rekordtakt. Idag får de entreprenörer och aktieägare som gick på myten att fart är allt, och inte hann lämna bolagen i tid, betala dyrt. Hela turbostrategin byggde på en aldrig sinande ström av riskkapital. Plötsligt var det tvärbroms i usa och tvärstopp i Sverige, eftersom vår risk- kapitalmarknad är både mindre och yngre än den amerikanska. Samtidigt satt och sitter många företag med skyhöga fasta kostnader, lokaler, personal och med en mjukvara som kostat mångmiljonbelopp att ta fram. Men försäljningen hade ännu inte kommit igång. Kravet på att allt skulle gå fort, fort, fort gjorde också att allt blev dyrare än nödvändigt. Det fanns inte tid till ett normalt upphandlingsförfaran- de, det viktigaste var att saker och människor kom på plats. I jakten på tid spenderade man från höften. Det är en viktig orsak till att många företag brände fantastiska summor på mycket kort tid. Så gick Boo.com i konkurs. Plötsligt var de gamla värderingsmodeller- na med fokus på vinst och växa av egen kraft tagna till heders igen. t ekonomin a rätt. Grattis! 57 Bubblor som sprack.
Januari 2001 · läsposition 46
långsam som du är. – Ja, men jag kommer dit jag vill, sa sköldpaddan. – Äsch, du kan ju aldrig vara med i någon tävling. Du skulle alltid komma sist, sa haren och skrattade och viftade med sina långa öron. – Om du vill kan vi ordna en tävling och springa i kapp. Den som kommer först i mål vinner,
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
46 GURu JANUARI 2001 långsam som du är. – Ja, men jag kommer dit jag vill, sa sköldpaddan. – Äsch, du kan ju aldrig vara med i någon tävling. Du skulle alltid komma sist, sa haren och skrattade och viftade med sina långa öron. – Om du vill kan vi ordna en tävling och springa i kapp. Den som kommer först i mål vinner, – I början krävde investerarna bara tillväxt, sedan gjorde kapitalmarknaden en helomvändning. Dressmart var helt beroende av externt kapital. När inte det kom gick det inte ihop och vi fick lägga ned, säger Mathias Plank, grundare av Dressmart, som såldes till klädföretaget New Wave för en symbolisk krona sedan riskkapitalet på 200 miljoner kronor tagit slut. Det behövdes inte mer för att internetbubblan skulle spricka. Riskkapitalisterna slog igen locken till skattkistorna – ridå. MEN ÄR DET VERKLIGEN ingenting mer som hänt? Nej, faktiskt inte. –Det är viktigt att göra skillnad på bolagen och bolagens värdering. Skiljer man på det är det inte så mycket som hänt egentligen. Det finns ingen ny ekonomi. Det är som att prata om en ny fysik, vilken skulle innebära att en kopp inte faller i golvet om man släpper den. Nu finns det visserligen förslag till en ny fysik, men i ekonomin är det ingenting nytt som hänt, där är det fortfarande grundläggande efterfrågemo- deller som gäller, säger Kjell A Nordström, professor vid Handelshögskolan i Stockholm. Jakob Tolleryd, vd för företaget Carambole och författa- re till boken ”Värdering av tillväxtföretag”, är skrämd av hur riskkapitalister och journalister ”verkar agera i symbios”, båda grupperna springer i flock och ingen – eller ytterst få – vågar gå mot strömmen: –Vi har haft en extrem period nu. Redan för ett år sedan (november 1999, red:s anm) var internetaktierna upphaussade, men trots det hyllades företagen i pressen. Redan då kände jag att oooh, ta det lugnt, det var tyd- ligt att det här kommer inte att sluta bra. Nu är det tvärtom, hallå, det finns faktiskt bra företag också. Risken är att många i grunden sunda bolag nu tvingas stänga igen butiken på grund av att kapitalet gjort helt om. Kjell A Nordströms tes är att ”bara journalister med ett eget kassaflöde, till exempel Jan Guillou som lever gott på sina böcker, vågar skriva tuffa artiklar som går mot strömmen. Det vågar inte redaktörerna på a-ekonomi eller Svenska Dagbladet Näringsliv.” Mediernas rapportering, ett företags agerande och akti- ens värdeutveckling är idag tätt sammanflätade. I ett nä- ringsliv helt fokuserat på aktiens värdering blir varje rad som skrivs om företaget livsviktig. Det visar inte minst den explosion som pr-branschen just nu genomgår. Det är vik- tigare än någonsin att ”kommunicera” företagets förträff- lighet till allmänhet och professionella investerare. MEDVETENHETEN om mediernas förändrade roll har börjat sprida sig bland ekonomijournalister. Visions chefredaktör Pontus Forsström skrev svart på vitt vad sä- kert många tänkt i en ledare med rubriken ”Jag, en lättlu- rad sate” den 28 november i år: ”Äta eller ätas var verkligheten för många av bolagen under början av 2000. Media blev en scen där värdena byggdes. Det var ingen av journalisterna beredd på. Att di- rektörerna, liksom politikerna, hade ett syfte med sina ut- spel var inget som gemene näringslivsjournalisten var van att fundera över. /…/ Vår dramaturgi var ganska enkel och förutsägbar. Därför anpas- sade många företag sina budskap, ja hela sin verksamhet, för att passa me- diedramaturgin. På det sättet inte bara skildrade vi verkligheten, utan vi skapade den också. Utan att fullt ut förstå det.” Värst var ändå att se hur kvällstidningarna, med start efter nyår, inten- sifierade sin aktieklippsjournalistik. Detta samtidigt som många erfarna ”Detfinnsingen n Det är som att prata om en ny fysik, vilken skulle innebära at Göran Arvinius Bengt-Arne Vedin GET SLOW 2001
Januari 2001 · läsposition 47
sa sköldpaddan. – Det är jag med på, sa haren. Men jag vill att det ska gå riktigt till. Vi måste ha en jury, som bestämmer var start och mål är. Juryn ska också säga vem som är vinnare. Haren tänkte att det skulle vara roligt att bli vinnare. Alla skulle hurra för honom. – OK, sa sköldpaddan. De be-
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
JANUARI 2001 GURu 47 sa sköldpaddan. – Det är jag med på, sa haren. Men jag vill att det ska gå riktigt till. Vi måste ha en jury, som bestämmer var start och mål är. Juryn ska också säga vem som är vinnare. Haren tänkte att det skulle vara roligt att bli vinnare. Alla skulle hurra för honom. – OK, sa sköldpaddan. De be- ekonomiredaktioner försiktigt började flagga för att det var fara å färde. Det var då många småsparare klev in i pyramidspelet, bara för att trilla ut- för stupet någon månad senare. Tragiskt. –Börsbubblan som slog mot småspararna. Visst måste var och en ta an- svar för sina investeringar. Det tråkiga är när staten går ut och borgar för att en aktie, i det här fallet Telia, är en god investering, och småspararna ser det som ett säkert kort men investeringen går åt fel håll, säger Peter Jörgne, vd för it-konsultbolaget Solarplexus. Erika Augustinsson, en av undertecknarna till den här artikeln, var på en konferens i Köpenhamn för Svenska Dagbladets räkning i början av maj i år: –Jag kom direkt från en tre månader lång resa i Indokina för att genast ramla in i den stressiga nya medieekonomin. Efter att ha suttit i ham- mockar och i guppande båtar på Mekongfloden blev mötet med den nya ekonomins aktörer på Get Fast-konferensen i Köpenhamn lite av en chock. Att lämna i januari för att i maj möta halvstressade ögon, människor som förvirrat frågar sig hur ska jag hinna, tänk om tåget går ifrån mig eller tänk om vi inte satsar rätt. – Jag skrev i min artikel att jag ansåg att konferensnamnet Get Fast re- dan då borde ha bytts ut mot Get Slow. Fick en massa arga mail av revirbe- vakande människor. Fick färre mail från människor som tyckte det var skönt att någon poängterade det faktum att världen faktiskt snurrade en aning för fort. Idag finns det ingen som inte skulle skriva under på den analysen. – Eftersom de nya företagen varit mer ideologiska och samhällstill- vända än till exempel Volvo har de fått ta plats som framtidens tolkare. De pratade upp sina aktier och fick sedan stor makt genom sina absurt övervärderade bolag. Då blir också besvikelsen större när de inte kan prestera något, säger Lars Ilshammar, it-historiker vid Örebro universi- tet. Faran är nu, givet att ingen som vanligt lär sig någonting av historien, n nyekonomi. Kjell A Nordström a att en kopp inte faller i golvet om man släpper den.”
Januari 2001 · läsposition 48
Citatet högst upp fortsätter över uppslaget. Avskurna ord visas utan gissade kompletteringar.
stämde att tävlingen skulle vara nästa dag på en plats som låg alldeles nära floden. Ett lejon, en elefant och en giraff var med i juryn. En liten apa skulle skrika startsignalen. Starten var vid några träd och målet var kanten av floden en bit därifrån. Många djur hade kommit för att titta på tävlingen.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
att alla – med medierna i spetsen – gör en helomvändning. Riskkapitalisterna har redan hakat på. För bortsett från börshysterin har det hänt mycket som är bra. Också på den positiva sidan har medierna spelat en vik- tig roll. Tidigare låg allt strålkastarljus på storföretagen. Ekonomijournalisterna har på gott och ont lyft fram nya entreprenörer, vilket skapat viktiga förebilder för en hel ge- neration. Jantelagen fick ge vika och det blev tillåtet att ha visio- ner, att tro på sina egen förmåga. SVERIGE HAR OCKSÅ fått en riskkapitalmarknad som gör det möjligt att få fram kapital till att förverkliga idéerna. Det finns till och med företagskuvöser vars enda af- färsidé är att sparka igång nya företag. Företagen insåg att kompetensen inte sitter i slipsen, plötsligt kunde det vara den yngste och ”sämst” klädde vid styrelsebordet som satt med den högsta lönen och viktigas- te kompetensen. Fyrtiotalisternas maktmonopol bröts. – En av de drivande faktorerna bakom utvecklingen är att entreprenörskap och företagande fått fotfäste i medel- klassen, från att tidigare varit en fråga nästan bara för över- klassen, säger Göran Arvinius, vd för Doubleclick och ”med rötterna i Malmös bättre arbetarkvarter”. –Vi har också fått ett helt annat fokus på talang, det har det varit åt hel- vete för lite av tidigare. Då var det viktigare att känna rätt personer, karriä- rerna gjordes upp i överklassens slutna små rum. Enligt Bengt-Arne Vedin, ansvarig for Ruben Rausings Fond för forsk- ning om nyföretagande och innovation samt adjungerad professor i inno- vationskunskap vid Tekniska högskolan i Stockholm, kan förändringen grovt sammanfattas som att en mängd gränser suddats ut de senaste åren. Gränser mellan generationer, länder, yrkesgrupper och kompetenser. Det är en process som drivit på uppfinnings- rikedomen. ”Sverige har en unik chans att bli världsledande inom it”, det sa Jonas Birgersson sensommaren 1999. Han fick rätt, förmodligen fortare än han kunnat drömma om. I februari i år utsågs Sverige till världens främsta it-nation i en rapport från det amerikanska analysföretaget idc. Beroende på analysföretag och vem som uttolkar rap- porterna kan visserligen ett helt gäng västnationer belägga att just de är främst i världen. Men Sverige ligger bra till, bland de tre–fyra främsta i världen, det kan vi säga säkert. Det är ändå enastående. Framgångarna har gett hela landet en skjuts och ett självförtroende vi knappt kunnat föreställa oss för tre år se- dan. Listan kan säkert göras längre. Frågan är nu om de goda saker som de senaste årens ut- veckling fört med sig hamnar på soptippen tillsammans med Boo.com och Boxman. –Det är möjligt att vi får se en backlash, för aktörerna vill markera en distans till det som varit, fortsätter Göran Arvi- nius. I värsta fall har den unga generationen it-företagare inte lärt sig någonting av erfarenheterna från det senaste året. Om alla bara skyller på att riskkapitalisterna inte levererat mer kapital, i stället för att inse att de gjort fel, då får vi en förlorad generation entre- prenörer, säger Bengt-Arne Vedin. FREDRIK ARNANDER, VD för Fondex, menar att småföretagan- dets betydelse har kommit i fokus samtidigt som de stora och traditionel- 48 GURu XXXXX 2000 48 GURu JANUARI 2001 stämde att tävlingen skulle vara nästa dag på en plats som låg alldeles nära floden. Ett lejon, en elefant och en giraff var med i juryn. En liten apa skul- le skrika startsignalen. Starten var vid några träd och målet var kanten av floden en bit därifrån. Många djur hade kommit för att titta på tävlingen. ”Viharfåttettnytt fo Förr var det viktigare att känna rätt personer. Karriärerna g Magnus Nilsson Peter Jörgne GET SLOW 2001
Januari 2001 · läsposition 49
Citatet högst upp är en fortsättning från föregående sida.
Fåglar hade flugit dit. Ormar hade ringlat sig fram genom skogen. Zebror, leoparder och gaseller hade sprungit lång väg. Alla tyckte att det var spännande att titta på tävlingen. Djuren ställde upp sig utmed kapplöpningsbanan. Juryn, det vill säga lejonet, elefanten och giraffen, stod i mitten. Det var
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
XXXXX 2000 GURu 49 JANUARI 2001 GURu 49 Fåglar hade flugit dit. Ormar hade ringlat sig fram genom skogen. Zebror, leoparder och gaseller hade sprungit lång väg. Alla tyckte att det var spän- nande att titta på tävlingen. Djuren ställde upp sig utmed kapplöpningsbanan. Juryn, det vill säga lejonet, elefanten och giraffen, stod i mitten. Det var la företagen har fått upp ögonen för ny teknik och nya sätt att arbeta. De små företagen har visat vägen in i framtiden eftersom det bland dem fanns en vilja att skapa ett nytt svenskt näringsliv, när det gamla var hand- lingsförlamat. –Men kunderna glömdes bort, ny teknik utvecklades för snabbt utan hänsyn till användarna. Det har också funnits en utbredd okunskap bland entreprenörer, riskkapitalister, investerare, analytiker och medier. Men vem har all kunskap i ett paradigmskifte? Oavsett om aktörerna tar sig mer tid att tänka efter eller inte kommer det att ändå bli mindre hysteriskt framöver. Det är en direkt följd av att riskkapitalet blivit försiktigare. –Det blir mindre projekt och mindre bolag. Tempot är lägre och hela marknaden rör sig långsammare, säger Magnus Nilsson, vd i inkubatorn Starthouse med åtta nystartade bolag i sitt stall. Ursprungligen skulle företag hos Starthouse vara färdiga att stå på eg- na ben – med eget ledarskap, administration, lokal etcetera – efter ett till två år. Idag räknar Magnus Nilsson med att företagen blir kvar i kuvösen läng- re tid. Det är ett måste när fokus ligger på omsättning och vinst i stället för bara antal anställda. OFTA ÄR DET INTE SÅ bråttom heller. Tar företaget fram tjänster för bredband eller tredje generationens mobilsystem finns gott om tid att utveckla produkten. Det viktigaste är sna- rast att hålla på sitt kapital tills marknaden finns på plats. För bredband och nationella mobilnät trollar man inte fram på en fikarast, det tar flera år, som bekant. –När det fanns ett överskott på riskkapital hetsade företagen varandra att bli först med en tjänst, men sedan fanns inget nät som klarade av den. Magnus Nilsson vet. Ett av Starthouses företag – Move- around.com, som tar fram wap-tjänster – har precis fått sparka alla sina 85 anställda. Cirka 35 får nya tjänster. Anledningen är att det är först nu som det sakta men säkert börjar fin- nas en marknad för tjänsterna. Enligt honom är det stor risk för att företag som idag utvecklar tjänster för 3g går i samma fälla som Movearound med sin wap-satsning. –Den kollaps som vi sett under våren/hösten är en följd av flera felbe- dömningar. I grund och botten handlar det om att konkurrera med invan- da inköpsmönster. Idéerna och produkterna man har är bra och genom- tänkta, men marknaden finns inte. Människan är inte lika benägen att ändra på sig som man målat upp för investerarna, säger Peter Jörgne. När journalister och entreprenörer upptäcker att det har varit en bubbla börjar de fundera en smula. Man vänder sig till ekonomerna och historiker- naviduniversiteten,somförenförbluffadjournalistkårberättaromtulpan- spekulationsbubblan i Holland på 1600-talet. (Se sidan 57.) Okunskap kan- ske men också vår oförmåga att någonsin lära oss av historien. Idag måste även entreprenörer, journalister och andra opinionsbildare sakta ned och tänka efter. Vibörjademedattkonstateraatt,vidsidanavattluf- ten gått ur aktiekurserna och riskkapitalmarknaden, inget egentligen har hänt – trots alla krigsrubriker. När vågorna lagt sig och de värsta felsatsningarna försvunnit går internetbranschen in i en ny fas med god och stabil tillväxt, ungefär som skedde med pc- branschen sedanden bubblan spruckit på 80-talet. –Utvecklingen är som floden Donau, den fortsätter i sakta mak, säger Kjell A Nordström. Get slow, ta det lugnt. De företag som kommer att flyta med floden hela vägen till havet under nästa år, utan att kapsejsa på vägen, är de som tar sig tid till ef- tertanke. ■ t fokuspåtalang. a gjordes upp i överklassens slutna rum.” Fredrik Arnander
Januari 2001 · läsposition 50
viktigt att de kunde se allt. Haren och sköldpaddan ställde upp sig bredvid varandra på startlinjen. Haren skakade på sina långa öron. – Det här blir en lätt match, tänkte han och tittade ner på sköldpaddan. Det räcker om jag startar lite senare. Jag kan sova i början av tävlingen. Jag behöver bara ta
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
50 GURu JANUARI 2001 viktigt att de kunde se allt. Haren och sköldpaddan ställde upp sig bredvid varandra på startlinjen. Haren skakade på sina långa öron. – Det här blir en lätt match, tänkte han och tittade ner på sköldpaddan. Det räcker om jag startar lite senare. Jag kan sova i början av tävlingen. Jag behöver bara ta Carl Emil Sundberg, före detta vd på Know IT, tar det lugnt i dag. Han försöker mest vara ledig och fundera kring vad som hände mellan september 1999 och mars 2000.
Januari 2001 · läsposition 51
några skutt med mina långa ben, så är jag i mål. Sköldpaddan såg mycket bestämd ut under sitt hårda skal. Den lilla apan skrek startsignalen. Haren tog några skutt och la sig sen ner att vila bakom en buske. Sköldpaddan började krypa så fort han bara kunde. Han stannade inte och vilade en enda
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
JANUARI 2001 GURu 51 några skutt med mina långa ben, så är jag i mål. Sköldpaddan såg mycket bestämd ut under sitt hårda skal. Den lilla apan skrek startsignalen. Haren tog några skutt och la sig sen ner att vila bakom en buske. Sköldpaddan började krypa så fort han bara kunde. Han stannade inte och vilade en enda arl Emil Sundberg startade it- konsultbolaget Know it 1990. Med stadig och säker tillväxt på 30–40 procent om året växte Know it i lagom takt. Plötsligt en dag blir Sundberg och gänget fullständigt omkörda. Plötsligt bestäms nya regler för hur ett bolag värderas. Plötsligt är det tillväxt and only tillväxt som räknas. Så här beskriver Carl Emil Sundberg själv sce- nariot: – Det var som att sitta i en Volvo och se hur in- ternetkonsulter som Holstein och Birgersson åkte förbi i en Porsche i 190, vinkade och gjorde grimaser. som börsnoterat företag hamnar man då i en valsituation. Antingen beslutar man sig för att vänta och se om den snabba Porschen stoppas av polisen. Eller så bestämmer man sig för gasen i botten och att försöka köra ikapp. Know it beslutade sig för att köra ikapp. Det resulterade i att Carl Emil Sundberg körde slut på sig själv fullständigt. Han hade en vilopuls på 120, fick hjärtmuskelinflammation, en förlust på 61,1 miljoner kronor inklusive avskrivningar och reserveringar räkenskapssåret 1999/2000 och som vd det yttersta ansvaret för ett antal fel- satsningar. – Jag tog på mig skulden. Blev syndabock. Den 15 april slutade jag som vd. Visst känns det, eftersom jag startade bolaget, men jag höll fak- tiskt på att dö, säger Carl Emil Sundberg. Idag har han fortfarande aktier kvar i Know it samt några styrelseuppdrag, och han läser franska på halvtid. Försöker vara ledig, men framför allt funderar han kring vad som egentli- gen hände de där månaderna mellan september 1999 och mars 2000. – Man blev fartblind. Det var nästan tvångs- mässigt. När analytikerna i branschen bara vär- derade bolagen utifrån tillväxt så var man fast. Att växa var det viktigaste kriteriet. Det skapade osäkerhet och frustration att försöka hänga med. Intjänandeförmåga enligt gamla principer slängdes på soptippen och tillväxten blev värde- ringsprincip. Alla som inte värderades på det sättet var helt enkelt mossiga, menar Sundberg. – Analytikerna bestämde att detta var mer värt än annat. Bolagen baserade sin värdering bland annat på dotcombolagens vilja att betala mycket pengar för att få sina portaler gjorda. Holstein, Birgersson, ja, alla fick nog en tilltro tillattvärldenvarpådetviset.Ochintedenvinst som man faktiskt drog in. Alla spenderade mil- joner i tron att de skulle komma tillbaka. I all stress fattade Know it:s ledning med Sundberg i spetsen beslut som var felaktiga. Man satsade på flera projekt som visade sig kos- ta mer än de smakade. idag skyller sundberg det mesta på stressen men också på analytikernas godtrogen- het och felaktiga analyser. –SpikenikistankomförettårsedandåAlfred Berg kom ut med sin värdering av internetkon- sulterna och hävdade att de var undervärderade. Trots att bubblan var så uppblåst. Det skapade turbulens. Analyserna var för kortsiktiga och ba- ra gjorda i egenintresse. När bolagen sedan kra- schar går analytikerna oskadda därifrån. Även riskkapitalisterna får sig en släng. – De drar sig ur precis i rätt tid från en bubbla som de själva varit med och skapat. Några har förlorat 22 miljarder på nedgången i Framfab och det är mest småhandlarna. Och medierna. GET SLOW 2001 ◗ It- konsulten Know it försökte hänga på de senaste årens tillväxtrace. Det gav dem ett minusresultat på 60 miljoner kronor. Och Know it:s grundare Carl Emil Sundberg, som avgick som vd i april, funderar fortfarande över vad som gick fel. TEXT ERIKA AUGUSTINSSON FOTO FREDRIK HJERLING s C Vad var det som gick fel?
Januari 2001 · läsposition 52
sekund. Han kröp och kröp - upp på stenar och ner i gropar. Ibland snubblade han och nästan välte på rygg. Men han vände sig rätt igen och forsatte och fortsatte mot målet. Det gick inte så fort men målet kom långsamt närmare. Djuren som stod och tittade på blev mycket förvånade. De trodde inte
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
52 GURu JANUARI 2001 sekund. Han kröp och kröp - upp på stenar och ner i gropar. Ibland snubblade han och nästan välte på rygg. Men han vände sig rätt igen och forsatte och fortsatte mot målet. Det gick inte så fort men målet kom långsamt närmare. Djuren som stod och tittade på blev mycket förvånade. De trodde inte – Media gillar det som är extremt. Internet som företeelse omhuldades och blev omskrivet av media och de skapade ett stort medialt tryck som var svårt att motstå. Men han är egentligen inte så bitter över det som hände. Mest förebrår han sig själv för att in- te ha dragit i handbromsen eller gått en annan väg. Men att säga nej till ohejdad tillväxt när al- la andra säger ja kräver mod och styrka. –Spångberg, Carlzon, Carnegie, Alfred Berg! Alla pratade om omstrukturering på kort sikt och att det var vinnarkonceptet. Du är inte så modig mot de mediala herrarna. Vi andra blev småpojkar som följde efter. analytikernas omdöme om Know it var att deras kompetens och tillväxt var medioker. Know it fick inte vara med i täten. Inte leka med de stora grabbarna. Sundberg pratar om de stora profeterna som likt frireligiösa höll föreläsningar för me- dier, allmänhet och branschfolk. Som leverera- de en bild av att de visste något som allmänhe- ten inte visste. Detta var till stor del ett Stockholmsfenomen. Know it:s kontor i Göte- borg och Sundsvall har inte alls påverkats av hysterin i samma utsträckning som de stock- holmsbaserade verksamheterna, utan tillåtits växa i sin egen takt. – Där var man inte lika fascinerad av galning- arna! Här i Stockholm applåderade man varand- ra på analytikerträffarna! Ingen frågade kon- kret vad de menade. Till och med jag kastades bakåt och fick nästan andnöd. –Är det vi som är så dumma och gör fel? var den ständiga frågan, eftersom internetkonsul- terna värderades tio gånger högre än vi. Problemet med att hinna med i tillväxtkaru- sellen var givetvis att de lågt (läs lagom) värde- rade bolagen inte kunde göra några förvärv med sina aktier. – Vi försökte köpa ett 20-mannabolag och er- bjöd ungefär 15 miljoner. Men ett annat bolag tog hem affären för 52 miljoner i aktier. Villko- ren var helt förändrade vid det här laget. Men Know it gav inte upp. Ledningen såg de nya förutsättningarna som både en möjlighet ochetthot.Vadgörmannärallaandrakörförbi? – Man får väl klä om till fleecetröja om det be- hövs för att kunna slåss om de där lönsamma projekten. I ett börsnoterat bolag är värdering- en av aktien en så stor del. Värderingen i förhål- lande till andra saker är den viktigaste delen för den verkställande ledningen. Det finns också ett inre tryck från de anställda som vill ha en del av värdetillväxten. carl emil sundberg suckar lite. Visst, idag är han klokare och inser att företaget skul- le fått fortsätta växa i sin egen takt och man skulle avstått från att köpa upp en massa bolag. – Hade jag varit duktig nog hade jag insett att den här nedgången skulle komma. Men jag var helt enkelt inte stark nog i min egen tilltro. Det straffar sig. ■ 1990 GRUNDADES konsultföretaget Know IT av Carl-Emil Sundberg och Sven-Håkan Olsson. Företaget har omkring 600 anställda i 35 dotterbolag, varav 2 i Finland. Know IT är verksamhets- och systemutvecklingskonsulter inom it-om- rådet. De delar in sin verksamhet i fyra affärsområden: ERM, Norr, Stockholm, Sydväst och Växthuset. Under 1999/00 omsatte företaget 547,7 miljoner kronor och hade ett resultat på –61,1 miljoner kronor. Know IT är noterat på Stockholm Fondbörs O-lista, numera Attract 40. INGRID ENGSTRÖM TILLTRÄDDE som vd för företaget första maj i år. Orsaken till Know IT:s problem anser hon vara bristan- de strategier och alltför många felsatsningar. Know IT har under de tre senaste åren förvärvat ett 15-tal bolag, vilket också ställt stora krav på integrering i företaget. INGRID ENGSTRÖM HAR sedan 1985 varit engagerad i olika förändringsprojekt i företag och organisationer, varav 13 år i it-branschen. Hon kommer senast från Com Hem, Telias bolag för digital-tv, där hon arbetat som vd i fem år. ◗ Ny vd tillträdde i våras ’’Hade jag varit duktig nog hade jag insett att den här nedgången skulle komma. ’’ Lugnet efter stormen. När det blåste som värst hade Carl Emil Sundberg en vilopuls på 120 slag i minuten. GET SLOW 2001
Januari 2001 · läsposition 53
att en sköldpadda kunde krypa så långt. Haren syntes inte till. Alla fåglarna, ormarna, leoparderna, kamelerna och gasellerna tyckte att det var fantastiskt att sköldpaddan hade kommit så långt. Nu hade han passerat mitten. – Heja sköldpaddan, skrek de. Heja, heja! Sköldpaddan kanske vinner.
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
JANUARI 2001 GURu 53 att en sköldpadda kunde krypa så långt. Haren syntes inte till. Alla fåglarna, ormarna, leoparderna, kamelerna och gasellerna tyckte att det var fan- tastiskt att sköldpaddan hade kommit så långt. Nu hade han passerat mitten. – Heja sköldpaddan, skrek de. Heja, heja! Sköldpaddan kanske vinner. ◗ Internetboomen har gett svenskarna råg i ryggen. Entreprenörskap är högsta mode igen. Men vi fick en hel del mindre mysiga saker på köpet. Guru tog tempen på de mest uppenbara trenderna. Bättre tillgång på riskkapital ”Bubble mangement” Inkubatorer De ungas revansch Mer inflytande och makt till medarbetarna Mediernas okunskap Mindre fokus på stor- företagen i affärspressen Fackets död och åter- uppståndelse Börsbubblan som slog mot småspararna Tillväxthysterin Oförmåga att leverera vad som utlovats Historielösheten Snabbhet kostar PR-hysterin Skummisar som utnytt- jar situationen Sverige har fått en helt ny riskkapitalmarknad. Även om riskkapitalbolagen idag är försiktiga är tillgången på kapital mycket bättre än för några år sedan. Uttrycket har använts av bland andra Ola Ahlvarsson, en av grundarna bakom konkursade Boxman. Det beskriver strategin att manipulera upp börskurserna för att sedan använda övervärdena till att köpa konkurrenter och skapa marknadsdominans. Att det skulle finnas speciella företag vars enda affärsidé är att hjälpa entreprenörer med kontakter, lokaler, administration, kapital och marknadsföring hade varit snudd på otänkbart för några år sedan. Nu kan en del av dessa försvinna, men fenomenet är här för att stanna. Näringslivet lyssnar i högre grad till yngre medarbetare. Det är till stora delar informationsteknikens förtjänst, de unga behärskar den helt enkelt bäst. Med kunskapssamhället har medarbetarna fått större möjligheter att rösta med fötterna om de inte trivs på arbets- platsen. När hypen lägger sig minskar valfriheten. Med facit i hand kan vi konstatera att många medier gjorde sitt bästa för att underblåsa bubbelekonomin. Flera medie- bolag investerade också i internetföretag genom att betala med reklamplats. Förhoppningsvis får vi nu en mer nyan- serad debatt om journalisternas roll. Med kaxig attityd och storslagna visioner lyckades internetföretagarna charma medierna. Efter hand bröts storföre- tagens totala dominans i den traditionella affärspressen. Nu kommer pendeln att svänga tillbaka. När det regnade manna från himlen tyckte sig ingen behöva facket. Idag köar anställda i it-företagen för att organise- ra sig. Fackföreningarna gör stor comeback. ”Bubble managements” riktiga förlorare blev de småsparare som eggade av tidningarnas rubriker köpte in sig i inter- netföretag. Tyvärr får vi nog se historien upprepa sig i framtiden - om inte annat i andra branscher. Den som var först ut med en affärsidé på internet ansågs kunna få ett ointagligt försprång. Och eftersom internet är globalt kunde den som hade tillräckligt med pengar få världsherravälde. Där någonstans föddes tron på tillväxt till varje pris. Det har företagen inte råd med längre. När e-handlarna skulle leverera visade det sig att många sajter, trots mångmiljoninvesteringar, var helt värdelösa. Om kunden trots allt beställde något klarade inte e-handlarna att packa produkten och lägga den på postlådan. Nu måste alla leverera. Övertron på att internet ändrar de traditionella spelreglerna gjorde att många e-entreprenörer inte heller brydde sig om att fråga erfarna affärsmän om råd. Ofta saknades också helt branschvana, idag vinner företag med branschvana även på nätet. Eftersom fokus låg helt på att göra allt snabbt skenade kostnaderna iväg. Speciellt dyrt blir det när hundraelva kon- kurrenter också vill ha samma tjänster omedelbart. Nu sparar man. Företagen lägger allt mer på att sprida sitt budskap via medierna. För journalisterna innebär det helt nya ställnings- taganden när PR blir en viktig del i företagens affärsstrategi. PR får vi se ännu mer av. Alla extrema ekonomiska förlopp drar till sig mindre seriösa affärsmän som flugor till en sockerbit. Det har drabbat även it-boomen. Nu börjar upprensningen. TRenDBaROmeTeRn Fenomen Kommentar Tendens TEXT JAN ISAKSON
Januari 2001 · läsposition 54
De applåderade och skrek så högt att haren vaknade. Han hade somnat bakom sin buske. Men nu blev det fart på honom. Han rusade upp och skuttade iväg mot målet. Men sköldpaddan ökade hela tiden takten. Varje gång han hörde hur djuren skrek och hejade på honom, så kröp han lite fortare. Haren
Visa ursprunglig textutvinning
Oförändrat textlager från källfilen. Här kan spaltordning och tecken vara fel.
54 GURu JANUARI 2001 De applåderade och skrek så högt att haren vaknade. Han hade somnat bakom sin buske. Men nu blev det fart på honom. Han rusade upp och skuttade iväg mot målet. Men sköldpaddan ökade hela tiden takten. Varje gång han hörde hur djuren skrek och hejade på honom, så kröp han lite fortare. Haren Framgångsrik i krisens it-Sverige. Dan Olofssons Sigma har vuxit med 62 procent bara de senaste nio månaderna.